Europarådet

Utskottet inleder med att konstatera det fortsatta behovet av Europarådet, med organisationens arbete för mänskliga rättigheter och till stöd för demokrati och rättsstatens principer. Verksamheten inom demokratiområdet, som är inriktad på åtgärder för att stärka det demokratiska styrelseskicket på alla nivåer, stöd för politisk pluralism samt ökad delaktighet för medborgare och civilsamhällets sida, ligger väl i linje med Sveriges engagemang för demokrati.

I regeringens skrivelse 2022/23:26 anförs att Rysslands utträde ur Europarådet haft betydande rättsliga, administrativa och politiska konsekvenser. Utträdet har inneburit att Ryssland överger alla Europarådskonventioner som kräver medlemskap i organisationen som exempelvis Europakonventionen och Europeiska sociala stadgan (reviderad). Efter ministerkommitténs beslut den 23 mars 2022 uteslöts också landet ur de partsavtal under Europarådet som de anslutit sig till, exempelvis Pompidougruppen och Venedigkommissionen. Europadomstolen har fortsatt jurisdiktion att pröva klagomål mot Ryssland om eventuella kränkningar som skedde fram till den 16 september 2022 och kommer även att pröva de ca 18 000 pågående målen mot Ryssland. I nuläget är det oklart hur Europadomstolen ska kunna avgöra dessa fall då Ryssland, som svarandestat, inte samarbetar inom ramen för processen och lämnar in information. Utskottet fastslår att Ryssland under många år inom ramen för Europarådets arbete har underminerat de grundläggande värden som byggt institutionerna genom att inte efterleva deras grundläggande stadgar och dokument, inklusive europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Utskottet välkomnar att förpliktelser att verkställa Europadomstolens domar kvarstår även efter Rysslands frånträde från Europakonventionen. Flera av dessa, bl.a. om oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, kommer även i fortsättningen att övervakas av ministerkommittén. Vidare vill utskottet understryka vikten av att Europarådets ministerkommitté fortsättningsvis kontinuerligt agerar mot de länder som återkommande bryter mot Europakonventionen och Europadomstolens domslut. Utskottet avstyrker därmed följdmotion 2022/23:2303 yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det framgår av skrivelse 2022/23:26 att hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är prioriterade av den svenska regeringen, och att Sverige hade en pådrivande roll för att ta fram rekommendationen om skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Utskottet välkomnar att rekommendationens antagande har lett till att det skapats en funktion inom Europarådets sekretariat med uppgift att ansvara för frågor som rör lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och genomförandet av rekommendationen. Europarådet bör arbeta för att enheten kan arbeta långsiktigt. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:53 yrkandena 16 och 17.

Utskottet anser att arbete mot fientlighet, fördomar eller diskriminering mot minoriteteter ska fortsätta att vara en viktig fråga för Europarådet. I regeringens budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.5) anför regeringen att arbetet med den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott fortsätter, och att fortsatta insatser ska bidra till att både fördjupa kunskapen inom vissa områden och skapa förutsättningar för att befintlig kunskap tillgängliggörs och används av olika aktörer. Utskottet framhåller också att EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 och EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv 2021–2030 är viktiga utgångspunkter i det arbetet.

När det gäller motionsyrkandet om Somaliland så utbröt den 6 februari 2023 i år våldsamma strider mellan Somalilands säkerhetsstyrkor och en lokal klanmilis som är lojal mot Somalia i gränsstaden Las Anod i Soolregionen. Området är omtvistat, och både Somaliland och Puntland (som är en delstat i Somalia), gör anspråk på regionen. Somaliland utropade sig som självständig stat 1991 men har inte erkänts av vare sig Somalia eller omvärlden. Sverige betraktar Somaliland som en självstyrande region. Som svar på skriftlig fråga 2022/23:411, om på vilket sätt Sveriges regering kommer att agera inom det internationella samfundet för en fredlig utveckling och ett slut på de pågående striderna i Las Anod, svarade utrikesminister Tobias Billström bl.a. att den uppblossade konflikten i Las Anod är djupt oroande, med risk för regional eskalering. De rapporter som inkommit om dödligt våld, människor som tvingats på flykt och begränsat humanitärt tillträde visar på en mycket allvarlig situation, som drabbar en redan utsatt del av Somalia. Utskottet ser det som angeläget att humanitära aktörer garanteras obehindrat och säkert tillträde, i enlighet med humanitära principer, för att kunna möta humanitära behov. Sverige har manat till en fredlig lösning i flera uttalanden tillsammans med det internationella samfundet, däribland FN. Utskottet har inhämtat att ambassaden i Nairobi fört dialog med olika parter, i samarbete med EU. Utskottet anser att alla parter måste tillämpa eldupphör och delta i en konstruktiv dialog för en fredlig lösning. Utskottet anser att Sverige ska fortsätta verka för ett slut på striderna i Las Anod och uppmärksamma den utveckling som sker samt fortsätta stötta utvecklingen i landet genom stöd till demokratisering, ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar.

När det gäller motionsförslaget om Taiwan hänvisar utskottet till nyligen gjorda ställningstaganden i betänkande 2022/23:UU7 Internationella relationer m.m. Utskottets uppfattning är densamma som då.

När det gäller yrkanden om rätt att välja politisk åskådning och facklig organisation samt shariainspirerad lagstiftning konstaterar utskottet att alla Europarådets medlemsländer är rättsligt bundna av den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och att det av konventionen framgår i vilken mån det är möjligt att inskränka de mänskliga fri- och rättigheter som anges i konventionen. Enligt artikel 9 i Europakonventionen har var och en rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Utskottet konstaterar att enligt artikel 11 i Europakonventionen har var och en rätt att delta i fredliga sammankomster. Artikel 11 anger vidare att var och en har föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. Ovannämnda rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än dem som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella eller allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Enligt artikel 14 ska åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Vidare konstaterar utskottet att artikel 26 i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna slår fast att alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Sveriges övergripande målsättning har varit att EU:s anslutning till Europakonventionen ska komma till stånd så snart som möjligt och att anslutningen ska bidra till att stärka såväl den enskildes som Europadomstolens och Europakonventionens ställning. Utskottet förutsätter att regeringen i Europarådet, i andra regionala och multilaterala organ och vid bilaterala kontakter fortsätter att agera för ovannämnda rättigheter. Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om sharialagstiftning, bl.a. i betänkande 2019/20:UU6 och 2019/20:UU15.

Ur avsnittet "Europarådet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet