Sveriges medlemskap i Nato

Utskottet konstaterar inledningsvis att de frågor som tas upp i motionerna i hög utsträckning har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren 2022 hade överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina, härefter kallad arbetsgruppen. Arbetsgruppen presenterade sina slutsatser den 13 maj 2022 i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7). Ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet stod bakom rapportens analys av det säkerhetspolitiska läget (kap. 1–4), men lämnade särskilda yttranden om övriga kapitel som bl.a. rör perspektiv på ett eventuellt svenskt Natomedlemskap. Övriga partier stod bakom rapporten i sin helhet.

Flertalet frågor i motionerna har också behandlats i utskottets betänkande 2021/22:UU20. Utskottet står fortfarande bakom de ställningstaganden som då gjordes och som kortfattat refereras nedan.

Utskottet konstaterade i betänkandet att det finns ett starkt stöd i riksdagen för att Sverige ska fortsätta att driva en värdebaserad utrikespolitik och vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av målen med Sveriges säkerhetspolitik är också att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Utskottet instämde med arbetsgruppen i att ett Natomedlemskap inte innebär några hinder för att fortsätta att driva dessa frågor i lämpliga forum såsom EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet.

Utskottet noterade att det i Natostadgans inledning hänvisas till FN-stadgans syfte och principer, och att det framgår att Natos verksamhet ska vila på principer om demokrati, individuell frihet och rättsstatens principer. Utskottet konstaterade dock att Nato är en mellanstatlig försvarsallians och därmed inte har tillgång till de instrument och befogenheter för att driva reformfrågor om demokrati i sina medlemsstater som finns inom de organisationer som nämns ovan.

I fråga om kärnvapen vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande i detta betänkande under rubriken Sveriges medlemskap i Nato. Därutöver står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden om vikten av att icke-spridningsfördragets (NPT) ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Utskottet bedömer fortfarande att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap och noterar att regeringen delar denna bedömning. Utskottet konstaterar liksom regeringen att samtliga Nato-länder är statsparter i NPT och att fem av alliansens medlemmar också deltar i det s.k. Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, däribland Tyskland, som tillsammans med Sverige innehar det informella ordförandeskapet för initiativet.

Utskottet uttalade i betänkande 2021/22:UU11 stöd för regeringens beslut att inte underteckna konventionen om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Utskottet står fast vid detta.

Utskottet noterar också att Nato som organisation har ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen och vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Positionen har framhållits offentligt vid upprepade tillfällen, däribland i kommunikén från Natos stats- och regeringschefsmöte i Bryssel 2021.

Utskottet konstaterar att medlemskap i Nato även omfattar ett åtagande att följa organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Samtidigt är Nato en mellanstatlig organisation där varje medlemsstat behåller sin politiska självständighet, och alliansen fattar sina beslut genom enhällighet. Organisationens mellanstatliga grund innebär att varje medlem behåller rätten att besluta om eventuell utplacering av kärnvapen samt permanent utplacering av utländska trupper på det egna territoriet. Utskottet konstaterar liksom regeringen att varken Norge eller Danmark har lagstiftning eller formella förbehåll i sitt Natomedlemskap som förbjuder kärnvapen på respektive territorium. Båda länderna har emellertid gjort unilaterala viljeyttringar (deklarationer) om att inte ha kärnvapen utplacerade på sina territorier i fredstid. Det är också upp till varje medlemsland att ta ställning till frågor om permanent utplacering av utländska trupper på sitt eget territorium.

Vad gäller förslagen om lagstiftning om att förbjuda kärnvapen på svensk mark så anser utskottet, som tidigare sagts, att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Någon särskild lagstiftning om detta är emellertid inte aktuell.

Utskottet står också fast vid uppfattningen att det är betydelsefullt att Sverige, som fullvärdig medlem, deltar fullt ut i alla delar av Natos verksamhet, inklusive övningsverksamheten. Därigenom ökar vi våra möjligheter att driva prioriterade frågor och öka säkerheten i vårt närområde. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att regeringen deltar aktivt i diskussionerna om nedrustning- och icke-spridning i den s.k. Committee on Proliferation.

Utskottet noterar att Natos strategiska koncept betonar alliansens avsikt att fortsätta att arbeta mot en mer robust, integrerad och sammanhängande strategi för att bygga nationell och kollektiv motståndskraft mot militära och icke-militära hot och utmaningar, och för att identifiera och mildra strategiska sårbarheter och beroenden genom en säkerställd civil beredskapsförmåga.

Utskottet vill även understryka vikten av att fortsätta att utveckla det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med övriga nordiska och baltiska länder. Utskottet delar arbetsgruppens och regeringens bedömning att ett sådant samarbete underlättas vid ett svenskt och finländskt medlemskap i Nato.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 35, 2022/23:1465 (MP) yrkandena 1–4 och 6, 2022/23:2012 (S) yrkande 3, 2022/23:2041 (S) yrkande 6, 2022/23:2348 (V) yrkandena 3–12 och 2022/23:2349 (MP) yrkandena 3–13.

Ur avsnittet "Sveriges agerande som medlem i Nato" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att de frågor som tas upp i motionerna i hög utsträckning har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren 2022 hade överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina, härefter kallad arbetsgruppen. Arbetsgruppen presenterade sina slutsatser den 13 maj 2022 i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7). Ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet stod bakom rapportens analys av det säkerhetspolitiska läget (kap. 1–4), men lämnade särskilda yttranden om övriga kapitel som bl.a. rör perspektiv på ett eventuellt svenskt Natomedlemskap. Övriga partier stod bakom rapporten i sin helhet.

Flertalet frågor i motionerna har också behandlats i utskottets betänkande 2021/22:UU20. Utskottet står fortfarande bakom de ställningstaganden som då gjordes och som kortfattat refereras nedan.

Utskottet konstaterade i betänkandet att det finns ett starkt stöd i riksdagen för att Sverige ska fortsätta att driva en värdebaserad utrikespolitik och vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av målen med Sveriges säkerhetspolitik är också att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Utskottet instämde med arbetsgruppen i att ett Natomedlemskap inte innebär några hinder för att fortsätta att driva dessa frågor i lämpliga forum såsom EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet.

Utskottet noterade att det i Natostadgans inledning hänvisas till FN-stadgans syfte och principer, och att det framgår att Natos verksamhet ska vila på principer om demokrati, individuell frihet och rättsstatens principer. Utskottet konstaterade dock att Nato är en mellanstatlig försvarsallians och därmed inte har tillgång till de instrument och befogenheter för att driva reformfrågor om demokrati i sina medlemsstater som finns inom de organisationer som nämns ovan.

I fråga om kärnvapen vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande i detta betänkande under rubriken Sveriges medlemskap i Nato. Därutöver står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden om vikten av att icke-spridningsfördragets (NPT) ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Utskottet bedömer fortfarande att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap och noterar att regeringen delar denna bedömning. Utskottet konstaterar liksom regeringen att samtliga Nato-länder är statsparter i NPT och att fem av alliansens medlemmar också deltar i det s.k. Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, däribland Tyskland, som tillsammans med Sverige innehar det informella ordförandeskapet för initiativet.

Utskottet uttalade i betänkande 2021/22:UU11 stöd för regeringens beslut att inte underteckna konventionen om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Utskottet står fast vid detta.

Utskottet noterar också att Nato som organisation har ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen och vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Positionen har framhållits offentligt vid upprepade tillfällen, däribland i kommunikén från Natos stats- och regeringschefsmöte i Bryssel 2021.

Utskottet konstaterar att medlemskap i Nato även omfattar ett åtagande att följa organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Samtidigt är Nato en mellanstatlig organisation där varje medlemsstat behåller sin politiska självständighet, och alliansen fattar sina beslut genom enhällighet. Organisationens mellanstatliga grund innebär att varje medlem behåller rätten att besluta om eventuell utplacering av kärnvapen samt permanent utplacering av utländska trupper på det egna territoriet. Utskottet konstaterar liksom regeringen att varken Norge eller Danmark har lagstiftning eller formella förbehåll i sitt Natomedlemskap som förbjuder kärnvapen på respektive territorium. Båda länderna har emellertid gjort unilaterala viljeyttringar (deklarationer) om att inte ha kärnvapen utplacerade på sina territorier i fredstid. Det är också upp till varje medlemsland att ta ställning till frågor om permanent utplacering av utländska trupper på sitt eget territorium.

Vad gäller förslagen om lagstiftning om att förbjuda kärnvapen på svensk mark så anser utskottet, som tidigare sagts, att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Någon särskild lagstiftning om detta är emellertid inte aktuell.

Utskottet står också fast vid uppfattningen att det är betydelsefullt att Sverige, som fullvärdig medlem, deltar fullt ut i alla delar av Natos verksamhet, inklusive övningsverksamheten. Därigenom ökar vi våra möjligheter att driva prioriterade frågor och öka säkerheten i vårt närområde. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att regeringen deltar aktivt i diskussionerna om nedrustning- och icke-spridning i den s.k. Committee on Proliferation.

Utskottet noterar att Natos strategiska koncept betonar alliansens avsikt att fortsätta att arbeta mot en mer robust, integrerad och sammanhängande strategi för att bygga nationell och kollektiv motståndskraft mot militära och icke-militära hot och utmaningar, och för att identifiera och mildra strategiska sårbarheter och beroenden genom en säkerställd civil beredskapsförmåga.

Utskottet vill även understryka vikten av att fortsätta att utveckla det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med övriga nordiska och baltiska länder. Utskottet delar arbetsgruppens och regeringens bedömning att ett sådant samarbete underlättas vid ett svenskt och finländskt medlemskap i Nato.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 35, 2022/23:1465 (MP) yrkandena 1–4 och 6, 2022/23:2012 (S) yrkande 3, 2022/23:2041 (S) yrkande 6, 2022/23:2348 (V) yrkandena 3–12 och 2022/23:2349 (MP) yrkandena 3–13.

Ur avsnittet "Sveriges agerande som medlem i Nato" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:2348 (V) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2349 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen beslutar.

Vid riksdagens beslut ska 10 kap. 8 § RF tillämpas när det gäller ändringar i lagen om operativt militärt stöd, eftersom beslutet avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat, dvs. beslutet ska i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket RF fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har lämnats in utan förbehåll. Utskottet står liksom regeringen fast vid denna hållning men anser liksom regeringen att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Utskottet delar regeringens uppfattning att beslut om att lämna militärt stöd i form av svenska väpnade styrkor redan enligt nuvarande ordning kan fattas med nödvändig skyndsamhet. Det finns inte tillräckliga skäl att i nuläget föreslå en lagregel som bemyndigar regeringen att utan riksdagens godkännande fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato.

Ur avsnittet "Sveriges medlemskap i Nato" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:2348 (V) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2349 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen beslutar.

Vid riksdagens beslut ska 10 kap. 8 § RF tillämpas när det gäller ändringar i lagen om operativt militärt stöd, eftersom beslutet avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat, dvs. beslutet ska i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket RF fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har lämnats in utan förbehåll. Utskottet står liksom regeringen fast vid denna hållning men anser liksom regeringen att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Utskottet delar regeringens uppfattning att beslut om att lämna militärt stöd i form av svenska väpnade styrkor redan enligt nuvarande ordning kan fattas med nödvändig skyndsamhet. Det finns inte tillräckliga skäl att i nuläget föreslå en lagregel som bemyndigar regeringen att utan riksdagens godkännande fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato.

Ur avsnittet "Sveriges medlemskap i Nato" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet