Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Inledning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att skrivelsen beslutats och överlämnats till riksdagen av den föregående regeringen. Utskottet noterar att den nuvarande regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 7) har aviserat vissa förändringar av biståndet. I den mån dessa förändringar konkretiserats avseende det multilaterala biståndet redovisas det nedan.

Utskottet noterar att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den period som skrivelsen omfattar, från ca 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till ca 67 procent 2020. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 29 miljarder kronor till ca 39 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna och att det finns ett särskilt fokus på vissa teman som bedöms som viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete. Utskottet noterar att den dåvarande regeringen bedömer att Sveriges stöd genom multilaterala organisationer har bidragit till det övergripande målet för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet och i en värld med stora utmaningar överlag gett goda resultat inom de prioriterade områden som slås fast i skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60). Det finansiella stödet har omsatts i projekt och program som skapat bättre levnadsförhållanden för människor som lever i fattigdom och förtryck, även i länder dit det svenska bilaterala biståndet inte når. Utskottet konstaterar att den dåvarande regeringen bedömde att Sverige genom ett strategiskt engagemang fått genomslag för svenska politiska prioriteringar och därmed ännu större utväxling för biståndsmedlen.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i motionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid kommande behandlingar av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Ur avsnittet "Multilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att skrivelsen beslutats och överlämnats till riksdagen av den föregående regeringen. Utskottet noterar att den nuvarande regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 7) har aviserat vissa förändringar av biståndet. I den mån dessa förändringar konkretiserats avseende det multilaterala biståndet redovisas det nedan.

Utskottet noterar att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den period som skrivelsen omfattar, från ca 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till ca 67 procent 2020. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 29 miljarder kronor till ca 39 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna och att det finns ett särskilt fokus på vissa teman som bedöms som viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete. Utskottet noterar att den dåvarande regeringen bedömer att Sveriges stöd genom multilaterala organisationer har bidragit till det övergripande målet för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet och i en värld med stora utmaningar överlag gett goda resultat inom de prioriterade områden som slås fast i skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60). Det finansiella stödet har omsatts i projekt och program som skapat bättre levnadsförhållanden för människor som lever i fattigdom och förtryck, även i länder dit det svenska bilaterala biståndet inte når. Utskottet konstaterar att den dåvarande regeringen bedömde att Sverige genom ett strategiskt engagemang fått genomslag för svenska politiska prioriteringar och därmed ännu större utväxling för biståndsmedlen.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i motionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid kommande behandlingar av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Ur avsnittet "Multilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att skrivelsen beslutats och överlämnats till riksdagen av den föregående regeringen. Utskottet noterar att den nuvarande regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 7) har aviserat vissa förändringar av biståndet. I den mån dessa förändringar konkretiserats avseende det multilaterala biståndet redovisas det nedan.

Utskottet noterar att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den period som skrivelsen omfattar, från ca 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till ca 67 procent 2020. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 29 miljarder kronor till ca 39 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna och att det finns ett särskilt fokus på vissa teman som bedöms som viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete. Utskottet noterar att den dåvarande regeringen bedömer att Sveriges stöd genom multilaterala organisationer har bidragit till det övergripande målet för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet och i en värld med stora utmaningar överlag gett goda resultat inom de prioriterade områden som slås fast i skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60). Det finansiella stödet har omsatts i projekt och program som skapat bättre levnadsförhållanden för människor som lever i fattigdom och förtryck, även i länder dit det svenska bilaterala biståndet inte når. Utskottet konstaterar att den dåvarande regeringen bedömde att Sverige genom ett strategiskt engagemang fått genomslag för svenska politiska prioriteringar och därmed ännu större utväxling för biståndsmedlen.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i motionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid kommande behandlingar av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Ur avsnittet "Multilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att skrivelsen beslutats och överlämnats till riksdagen av den föregående regeringen. Utskottet noterar att den nuvarande regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 7) har aviserat vissa förändringar av biståndet. I den mån dessa förändringar konkretiserats avseende det multilaterala biståndet redovisas det nedan.

Utskottet noterar att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den period som skrivelsen omfattar, från ca 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till ca 67 procent 2020. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 29 miljarder kronor till ca 39 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna och att det finns ett särskilt fokus på vissa teman som bedöms som viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete. Utskottet noterar att den dåvarande regeringen bedömer att Sveriges stöd genom multilaterala organisationer har bidragit till det övergripande målet för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet och i en värld med stora utmaningar överlag gett goda resultat inom de prioriterade områden som slås fast i skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60). Det finansiella stödet har omsatts i projekt och program som skapat bättre levnadsförhållanden för människor som lever i fattigdom och förtryck, även i länder dit det svenska bilaterala biståndet inte når. Utskottet konstaterar att den dåvarande regeringen bedömde att Sverige genom ett strategiskt engagemang fått genomslag för svenska politiska prioriteringar och därmed ännu större utväxling för biståndsmedlen.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i motionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid kommande behandlingar av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Ur avsnittet "Multilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet