Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Samarbetet mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Den nordiska modellen har blivit framgångsrik dels på grund av en hög samhällelig tillit, dels på grund av de nordiska ländernas starka och delvis unika demokrati- och folkrörelsetraditioner. Oavsett land kännetecknas Norden av en djup respekt för demokrati, rättsstaten, jämställdhet och mänskliga rättigheter. De gemensamma värderingarna bidrar till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att det ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare – det som även kallas nordisk nytta. Det handlar om att underlätta medborgarnas vardag, om erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och om att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som har i uppdrag att främja mobilitet mellan de nordiska länderna, vilket är en central del av de nordiska ländernas gemensamma vision ”Vår vision 2030”. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Sveriges representant är den tidigare riksdagsledamoten och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. Utskottet noterar att i början av 2022 togs de kvarvarande inreserestriktionerna relaterade till covid-19-pandemin bort. Gränshinderrådets och informationstjänsternas arbete med de störningar som restriktionerna gett upphov till upphörde och arbetet med ordinarie gränshinder kunde återupptas. Utskottet konstaterar att Gränshinderrådet kan spela en viktig roll i att trygga mobiliteten mellan de nordiska länderna vid kriser. Detta avspeglar sig i det nya mandat som började gälla under 2022 och sträcker sig fram till 2024. Utskottet noterar att det i mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning i fråga om mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar. Utskottet uppmärksammar vidare att kopplingen till den politiska nivån blivit tydligare, vilket under det gångna året bl.a. ledde till flera kontakter mellan företrädare för Gränshinderrådet och samarbetsministrarna. Utskottet anser fortsatt att de nordiska länderna måste ha en dialog innan beslut fattas om att stänga gränser och att länderna också måste uttömma alla andra alternativ innan gränser stängs. De nordiska länderna bör tillsammans ta ansvar för de konsekvenser som en gränsstängning innebär, vilket är det som Sverige föreslagit i den s.k. samverkansmodellen.

Utskottet konstaterar fortsatt att de gränsregionala informationstjänsterna har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning av Nordiska ministerrådet. Ett av målen för Gränshinderrådet är vidare att stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna. Under 2022 bidrog Gränshinderrådet till lösningen av fem gränshinder. Som exempel infördes en rätt till ledighet från anställning i Sverige för personer som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i vissa andra länder (lagen [2022:102] om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket). I Sverige trädde även nya regler om föräldraskap i internationella situationer i kraft. Gränshinderrådet fokuserade under året på fyra temaområden: digitalisering, ömsesidigt erkännande av nordiska yrkesexamina, skattefrågor och samarbete kring befolkningsregister. Som en del av detta gjorde företaget KPMG en analys av det nordiska skatteavtalet i ljuset av att hem- och distansarbete är allt oftare förekommande. Analysen kommer att presenteras för samarbetsministrarna och de nordiska finans- och skatteministrarna under 2023. Utskottet konstaterar fortsatt (likt tidigare anfört i bet. 2017/18:UU18) att det pågår ett fortlöpande arbete med att undanröja gränshinder och finner därmed ingen anledning att införa ytterligare organ för gränshinderfrågor. Vad gäller motionsyrkandet om en utvärdering av de nordiska ländernas hantering av covid-19-pandemin konstaterar utskottet att regeringen tillsatte en kommission i juni 2020 för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 i Sverige. Vad gäller det nordiska samarbetet under coronakrisen belyste kommissionen bl.a. vikten av nära samarbete även under kristider samt att en gemensam målsättning är att de nordiska länderna ska stå bättre rustade inför nästa kris (bet. 2021/22:UU5). Utskottet noterar även att nordiskt samarbete i krissituationer var en återkommande punkt på dagordningen vid samarbetsministrarnas möten under året. Under de inledande månaderna av året informerades ministrarna om störningar i den fria rörligheten som uppkommit på grund av de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen av covid-19 och diskuterade hur det nordiska samarbetet kan värnas bättre i en kris. I syfte att förebygga och mildra konsekvenser för de som pendlar mellan nordiska länder fortsatte Sverige att driva på för att länderna bättre ska koordinera nationella beslut som påverkar rörligheten över gränser.

Arbetet med att profilera Norden internationellt styrs av en strategi för perioden 2022–2024 och sker huvudsakligen inom ramen för Nordic Talks, som är en serie livesamtal och poddar. Utskottet noterar att Nordic Talks fick ökad relevans under covid-19-pandemin eftersom formatet lämpar sig väl att genomföra digitalt. Vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, anordnade Nordiska ministerrådet en nordisk paviljong med flera uppmärksammade arrangemang. Under hösten tillgängliggjorde Nordiska ministerrådet finansiering av ett förberedande arbete för en möjlig gemensam nordisk paviljong vid Världsutställningen i Osaka.

Ministerrådet för jämställdhet och hbtqi fortsatte under 2022 att utveckla arbetet på såväl jämställdhets- som hbtqi-området. Utskottet noterar att de nordiska jämställdhetsministrarna på jämställdhetsområdet prioriterade sitt åtagande att främja jämställdhet och miljö inom ramen för FN:s globala kampanj Generation Equality. Ett panelsamtal med representanter från nordiska regeringar, näringsliv och civilsamhälle genomfördes i februari i Oslo. Vid mötet i FN:s kvinnokommission i New York i mars ägde en paneldiskussion rum med ministrar om jämställdhet och hållbara livsstilar i de nordiska länderna. Jämställdhetssektorn inom Nordiska ministerrådet stod bakom ett officiellt sidoevenemang mellan UN Women och Afrikanska unionen vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh i Egypten, där nordiska och afrikanska ledare diskuterade olika utmaningar kopplade till jämställdhet och klimat. Vidare sattes ett flerårigt projekt om psykisk ohälsa bland unga män i Norden och ett projekt om jämställdhet i fiskeri- och vattenbruksnäringen igång. I samarbete med bl.a. Ministerrådet för arbetsliv arrangerades i september en konferens i Oslo om ett jämställt arbetsliv: Ett jämställt Norden – åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete och gränshinder m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Samarbetet mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Den nordiska modellen har blivit framgångsrik dels på grund av en hög samhällelig tillit, dels på grund av de nordiska ländernas starka och delvis unika demokrati- och folkrörelsetraditioner. Oavsett land kännetecknas Norden av en djup respekt för demokrati, rättsstaten, jämställdhet och mänskliga rättigheter. De gemensamma värderingarna bidrar till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att det ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare – det som även kallas nordisk nytta. Det handlar om att underlätta medborgarnas vardag, om erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och om att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som har i uppdrag att främja mobilitet mellan de nordiska länderna, vilket är en central del av de nordiska ländernas gemensamma vision ”Vår vision 2030”. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Sveriges representant är den tidigare riksdagsledamoten och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. Utskottet noterar att i början av 2022 togs de kvarvarande inreserestriktionerna relaterade till covid-19-pandemin bort. Gränshinderrådets och informationstjänsternas arbete med de störningar som restriktionerna gett upphov till upphörde och arbetet med ordinarie gränshinder kunde återupptas. Utskottet konstaterar att Gränshinderrådet kan spela en viktig roll i att trygga mobiliteten mellan de nordiska länderna vid kriser. Detta avspeglar sig i det nya mandat som började gälla under 2022 och sträcker sig fram till 2024. Utskottet noterar att det i mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning i fråga om mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar. Utskottet uppmärksammar vidare att kopplingen till den politiska nivån blivit tydligare, vilket under det gångna året bl.a. ledde till flera kontakter mellan företrädare för Gränshinderrådet och samarbetsministrarna. Utskottet anser fortsatt att de nordiska länderna måste ha en dialog innan beslut fattas om att stänga gränser och att länderna också måste uttömma alla andra alternativ innan gränser stängs. De nordiska länderna bör tillsammans ta ansvar för de konsekvenser som en gränsstängning innebär, vilket är det som Sverige föreslagit i den s.k. samverkansmodellen.

Utskottet konstaterar fortsatt att de gränsregionala informationstjänsterna har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning av Nordiska ministerrådet. Ett av målen för Gränshinderrådet är vidare att stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna. Under 2022 bidrog Gränshinderrådet till lösningen av fem gränshinder. Som exempel infördes en rätt till ledighet från anställning i Sverige för personer som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i vissa andra länder (lagen [2022:102] om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket). I Sverige trädde även nya regler om föräldraskap i internationella situationer i kraft. Gränshinderrådet fokuserade under året på fyra temaområden: digitalisering, ömsesidigt erkännande av nordiska yrkesexamina, skattefrågor och samarbete kring befolkningsregister. Som en del av detta gjorde företaget KPMG en analys av det nordiska skatteavtalet i ljuset av att hem- och distansarbete är allt oftare förekommande. Analysen kommer att presenteras för samarbetsministrarna och de nordiska finans- och skatteministrarna under 2023. Utskottet konstaterar fortsatt (likt tidigare anfört i bet. 2017/18:UU18) att det pågår ett fortlöpande arbete med att undanröja gränshinder och finner därmed ingen anledning att införa ytterligare organ för gränshinderfrågor. Vad gäller motionsyrkandet om en utvärdering av de nordiska ländernas hantering av covid-19-pandemin konstaterar utskottet att regeringen tillsatte en kommission i juni 2020 för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 i Sverige. Vad gäller det nordiska samarbetet under coronakrisen belyste kommissionen bl.a. vikten av nära samarbete även under kristider samt att en gemensam målsättning är att de nordiska länderna ska stå bättre rustade inför nästa kris (bet. 2021/22:UU5). Utskottet noterar även att nordiskt samarbete i krissituationer var en återkommande punkt på dagordningen vid samarbetsministrarnas möten under året. Under de inledande månaderna av året informerades ministrarna om störningar i den fria rörligheten som uppkommit på grund av de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen av covid-19 och diskuterade hur det nordiska samarbetet kan värnas bättre i en kris. I syfte att förebygga och mildra konsekvenser för de som pendlar mellan nordiska länder fortsatte Sverige att driva på för att länderna bättre ska koordinera nationella beslut som påverkar rörligheten över gränser.

Arbetet med att profilera Norden internationellt styrs av en strategi för perioden 2022–2024 och sker huvudsakligen inom ramen för Nordic Talks, som är en serie livesamtal och poddar. Utskottet noterar att Nordic Talks fick ökad relevans under covid-19-pandemin eftersom formatet lämpar sig väl att genomföra digitalt. Vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, anordnade Nordiska ministerrådet en nordisk paviljong med flera uppmärksammade arrangemang. Under hösten tillgängliggjorde Nordiska ministerrådet finansiering av ett förberedande arbete för en möjlig gemensam nordisk paviljong vid Världsutställningen i Osaka.

Ministerrådet för jämställdhet och hbtqi fortsatte under 2022 att utveckla arbetet på såväl jämställdhets- som hbtqi-området. Utskottet noterar att de nordiska jämställdhetsministrarna på jämställdhetsområdet prioriterade sitt åtagande att främja jämställdhet och miljö inom ramen för FN:s globala kampanj Generation Equality. Ett panelsamtal med representanter från nordiska regeringar, näringsliv och civilsamhälle genomfördes i februari i Oslo. Vid mötet i FN:s kvinnokommission i New York i mars ägde en paneldiskussion rum med ministrar om jämställdhet och hållbara livsstilar i de nordiska länderna. Jämställdhetssektorn inom Nordiska ministerrådet stod bakom ett officiellt sidoevenemang mellan UN Women och Afrikanska unionen vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh i Egypten, där nordiska och afrikanska ledare diskuterade olika utmaningar kopplade till jämställdhet och klimat. Vidare sattes ett flerårigt projekt om psykisk ohälsa bland unga män i Norden och ett projekt om jämställdhet i fiskeri- och vattenbruksnäringen igång. I samarbete med bl.a. Ministerrådet för arbetsliv arrangerades i september en konferens i Oslo om ett jämställt arbetsliv: Ett jämställt Norden – åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete och gränshinder m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Samarbetet mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Den nordiska modellen har blivit framgångsrik dels på grund av en hög samhällelig tillit, dels på grund av de nordiska ländernas starka och delvis unika demokrati- och folkrörelsetraditioner. Oavsett land kännetecknas Norden av en djup respekt för demokrati, rättsstaten, jämställdhet och mänskliga rättigheter. De gemensamma värderingarna bidrar till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att det ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare – det som även kallas nordisk nytta. Det handlar om att underlätta medborgarnas vardag, om erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och om att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som har i uppdrag att främja mobilitet mellan de nordiska länderna, vilket är en central del av de nordiska ländernas gemensamma vision ”Vår vision 2030”. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Sveriges representant är den tidigare riksdagsledamoten och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. Utskottet noterar att i början av 2022 togs de kvarvarande inreserestriktionerna relaterade till covid-19-pandemin bort. Gränshinderrådets och informationstjänsternas arbete med de störningar som restriktionerna gett upphov till upphörde och arbetet med ordinarie gränshinder kunde återupptas. Utskottet konstaterar att Gränshinderrådet kan spela en viktig roll i att trygga mobiliteten mellan de nordiska länderna vid kriser. Detta avspeglar sig i det nya mandat som började gälla under 2022 och sträcker sig fram till 2024. Utskottet noterar att det i mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning i fråga om mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar. Utskottet uppmärksammar vidare att kopplingen till den politiska nivån blivit tydligare, vilket under det gångna året bl.a. ledde till flera kontakter mellan företrädare för Gränshinderrådet och samarbetsministrarna. Utskottet anser fortsatt att de nordiska länderna måste ha en dialog innan beslut fattas om att stänga gränser och att länderna också måste uttömma alla andra alternativ innan gränser stängs. De nordiska länderna bör tillsammans ta ansvar för de konsekvenser som en gränsstängning innebär, vilket är det som Sverige föreslagit i den s.k. samverkansmodellen.

Utskottet konstaterar fortsatt att de gränsregionala informationstjänsterna har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning av Nordiska ministerrådet. Ett av målen för Gränshinderrådet är vidare att stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna. Under 2022 bidrog Gränshinderrådet till lösningen av fem gränshinder. Som exempel infördes en rätt till ledighet från anställning i Sverige för personer som har ett politiskt uppdrag på lokal eller regional nivå i vissa andra länder (lagen [2022:102] om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket). I Sverige trädde även nya regler om föräldraskap i internationella situationer i kraft. Gränshinderrådet fokuserade under året på fyra temaområden: digitalisering, ömsesidigt erkännande av nordiska yrkesexamina, skattefrågor och samarbete kring befolkningsregister. Som en del av detta gjorde företaget KPMG en analys av det nordiska skatteavtalet i ljuset av att hem- och distansarbete är allt oftare förekommande. Analysen kommer att presenteras för samarbetsministrarna och de nordiska finans- och skatteministrarna under 2023. Utskottet konstaterar fortsatt (likt tidigare anfört i bet. 2017/18:UU18) att det pågår ett fortlöpande arbete med att undanröja gränshinder och finner därmed ingen anledning att införa ytterligare organ för gränshinderfrågor. Vad gäller motionsyrkandet om en utvärdering av de nordiska ländernas hantering av covid-19-pandemin konstaterar utskottet att regeringen tillsatte en kommission i juni 2020 för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 i Sverige. Vad gäller det nordiska samarbetet under coronakrisen belyste kommissionen bl.a. vikten av nära samarbete även under kristider samt att en gemensam målsättning är att de nordiska länderna ska stå bättre rustade inför nästa kris (bet. 2021/22:UU5). Utskottet noterar även att nordiskt samarbete i krissituationer var en återkommande punkt på dagordningen vid samarbetsministrarnas möten under året. Under de inledande månaderna av året informerades ministrarna om störningar i den fria rörligheten som uppkommit på grund av de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen av covid-19 och diskuterade hur det nordiska samarbetet kan värnas bättre i en kris. I syfte att förebygga och mildra konsekvenser för de som pendlar mellan nordiska länder fortsatte Sverige att driva på för att länderna bättre ska koordinera nationella beslut som påverkar rörligheten över gränser.

Arbetet med att profilera Norden internationellt styrs av en strategi för perioden 2022–2024 och sker huvudsakligen inom ramen för Nordic Talks, som är en serie livesamtal och poddar. Utskottet noterar att Nordic Talks fick ökad relevans under covid-19-pandemin eftersom formatet lämpar sig väl att genomföra digitalt. Vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten, anordnade Nordiska ministerrådet en nordisk paviljong med flera uppmärksammade arrangemang. Under hösten tillgängliggjorde Nordiska ministerrådet finansiering av ett förberedande arbete för en möjlig gemensam nordisk paviljong vid Världsutställningen i Osaka.

Ministerrådet för jämställdhet och hbtqi fortsatte under 2022 att utveckla arbetet på såväl jämställdhets- som hbtqi-området. Utskottet noterar att de nordiska jämställdhetsministrarna på jämställdhetsområdet prioriterade sitt åtagande att främja jämställdhet och miljö inom ramen för FN:s globala kampanj Generation Equality. Ett panelsamtal med representanter från nordiska regeringar, näringsliv och civilsamhälle genomfördes i februari i Oslo. Vid mötet i FN:s kvinnokommission i New York i mars ägde en paneldiskussion rum med ministrar om jämställdhet och hållbara livsstilar i de nordiska länderna. Jämställdhetssektorn inom Nordiska ministerrådet stod bakom ett officiellt sidoevenemang mellan UN Women och Afrikanska unionen vid FN:s klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh i Egypten, där nordiska och afrikanska ledare diskuterade olika utmaningar kopplade till jämställdhet och klimat. Vidare sattes ett flerårigt projekt om psykisk ohälsa bland unga män i Norden och ett projekt om jämställdhet i fiskeri- och vattenbruksnäringen igång. I samarbete med bl.a. Ministerrådet för arbetsliv arrangerades i september en konferens i Oslo om ett jämställt arbetsliv: Ett jämställt Norden – åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete och gränshinder m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 7. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Arktis är en viktig del i de nordiska ländernas samarbete och politiska utbyte. De nordiska samarbetsministrarna beslutade under 2021 om ett nytt arktiskt samarbetsprogram för Nordiska ministerrådet under perioden 2022–2024. Liksom i det tidigare samarbetsprogrammet är utgångspunkten ett hållbarhetsperspektiv baserat på Agenda 2030.

Vidare präglades arbetet under 2022 av konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina och Nordiska ministerrådet avbröt pågående Arktissamarbeten med ryskt deltagande tills vidare. Utskottet noterar att de sju västliga medlemsländerna i Arktiska rådet kom överens om en paus för samarbetet med Ryssland. Ryssland innehar ordförandeskapet till maj 2023. I juni 2022 återupptogs delar av samarbetet, begränsat till de projekt där Ryssland inte deltar. De berörda projekten är en del av den tvååriga arbetsplan som antogs vid utrikesministermötet i Reykjavik 2021.

Vidare fördelades totalt 9,2 miljoner danska kronor under året till projekt inom ramen för Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram. Projekten fokuserade bl.a. på hållbar utveckling av Arktis miljö, hållbar förvaltning av arktiska marina områden och inkluderande utveckling för Arktis befolkning.

Utskottet konstaterar fortsatt att Sverige som ett arktiskt land har ett särskilt intresse av och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling och bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Vidare har Arktis länge beskrivits som ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde präglat av ett konstruktivt internationellt samarbete. Med Sverige och Finland i Nato kommer alla länder i Norden och Baltikum att dela samma säkerhetsplattform. Ett svenskt Nato-medlemskap kommer att innebära en samlad ansats till försvarsplanering och säkerhet i Nordeuropa, ett område som sträcker sig från norra Arktis till söder om Östersjön. Klimatförändringarna i Arktis har bidragit till ett ökat omvärldsintresse för regionen. Utskottet välkomnar möjligheterna som detta ger att mobilisera ett ökat engagemang för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser i Arktis.

FN:s havsrättskonvention Unclos är en central del av det internationella havsrättsliga regelverket. Sverige bör enligt utskottet, som anförts i tidigare betänkanden, verka för att folkrätten, inklusive havsrätten, respekteras. Utrikesutskottet konstaterar återigen att Sverige bör verka för en begränsad uppvärmning av Arktis i enlighet med Parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen samt verka för att den biologiska mångfalden bevaras i enlighet med målen i konventionen för biologisk mångfald och att genomföra en giftfri cirkulär ekonomi.

I sammanhanget vill utskottet påminna om att det vid upprepade tillfällen i tidigare års betänkanden om Norden (bl.a. bet. 2015/16:UU18 och bet. 2018/19:UU14) har uttalat att regeringen regelbundet bör informera riksdagen om utvecklingen i det arktiska området och verksamheten i Arktiska rådet och Barentsrådet. Utskottet står fast vid detta. Utskottet noterar att regeringens skrivelse om nordiskt samarbete för 2022 inkluderar en kortfattad beskrivning av Arktis- och Barentssamarbetet. Utskottet förutsätter att regeringen, utifrån den uppdaterade arktiska strategin, regelbundet kommer att informera riksdagen om utvecklingen i det arktiska området och för verksamheten i Arktiska rådet och Barentsrådet.

Den 25 maj deltog UD:s Arktisambassadör i utskottets sammanträde och redogjorde för regeringens arbete inom ramen för Arktiska rådet. Utöver uppdatering kring Ryssland informerades bl.a. att Norge tog över ordförandeskapet i maj 2023. Vidare redogjorde ambassadören för säkerhetspolitiska aspekter, underströk att det folkrättsliga ramverket i Arktis med UNCLOS som kärna, fortsatt är intakt trots pausade samarbetsformat samt redogjorde för det ökande internationella intresset i regionen.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1120 (C) yrkande 17, 2022/23:1460 (MP) yrkandena 1–5 och 2022/23:2370 (SD) yrkande 47.

Ur avsnittet "Arktis" i betänkandet. Läs betänkandet