Internationellt utvecklingsbistånd

Utskottet står fast vid sitt ställningstagande när det gäller biståndsnivåer för åren 2023–2025. Utskottet anser även fortsatt att Sverige ska utgå från och värna OECD:s definition av bistånd. Den anger att bistånd är flöden från den offentliga sektorn med det huvudsakliga syftet att främja ekonomisk utveckling och välstånd i fattiga länder och med ett gåvoelement om minst 25 procent. Svenskt bistånd ska gå till de länder som klassas som mottagare enligt OECD-Dacs kriterier.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen redovisat avräkningarna från biståndet på ett tillfredsställande sätt, men vill återigen erinra om vikten av transparens och långsiktighet i avräkningar från biståndsramen. Utskottet anser fortsatt att regeringens modell med ett tak för avräkningar på grund av asylkostnader är ett steg i denna riktning.

Utskottet vill, liksom i samband med förra årets budgetberedning, påminna om slutsatserna från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering 2015 (Addis Ababa Action Agenda) som framhåller vikten av inhemsk resursmobilisering, kapital från den privata sektorn och internationellt utvecklingsbistånd som viktiga finansieringskällor för utvecklings- och hållbarhetsagendan. När det gäller utvecklingsbistånd förnyade givarländerna tidigare åtaganden, inklusive ett flertal länders utfästelser om att 0,7 procent av BNI ska gå till internationellt bistånd och att mellan 0,15 och 0,20 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna. Utskottet noterar att regeringen enligt budgetpropositionen för 2023 kommer att verka internationellt för ett effektivt bistånd i enlighet med principerna för effektivt utvecklingssamarbete, samt bl.a. Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering.

I slutsatserna från konferensen välkomnas EU:s kollektiva åtagande att uppnå målet om 0,7 procent av BNI till bistånd under löptiden för den nya globala hållbarhetsagendan samt att EU på kort sikt ska uppnå målet om 0,15–0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. Utskottet utgår från att regeringen med kraft verkar för att övriga OECD-länder ökar sitt bistånd för att infria sina åtaganden från konferensen om utvecklingsfinansiering.

Motionerna 2022/23:575, 2022/23:806 yrkande 1, 2022/23:1225 yrkandena 1 och 3, 2022/23:1749 yrkandena 4–7, 2022/23:1879 yrkandena 21–23 och 2022/23:2261 yrkandena 1 och 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Biståndsnivå" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet konstaterar att fattigdomen fortfarande är utbredd och omfattande. Sverige ska därför ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd. I enlighet med vad som fastslogs i riksdagens beslut om politiken för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) ska allt utvecklingssamarbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv och av fattiga människors perspektiv på utveckling. Biståndet ska i första hand inriktas på att stödja de allra mest utsatta och anpassas efter den demokratiska utvecklingen i samarbetslandet. Utskottet välkomnar därför att regeringen anger att fattigdomsbekämpning ska vara en viktig del av regeringens biståndspolitik.

Utskottet vill även understryka att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är centrala som både mål och medel för en positiv utveckling inom samtliga prioriterade områden. Utskottet vill vidare understryka att jämlikhet, sexuella och kulturella rättigheter, religions- och övertygelsefrihet, jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter är centralt för demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning. Utskottet vill också betona att barnrättsperspektivet är en viktig del av rättighetsperspektivet.

Utskottet anser att det civila samhället och dess organisationer är en stark förändringskraft som har en nyckelroll i arbetet för fattigdomsminskning, demokratiutveckling och genomförandet av Agenda 2030. Många av organisationerna har stor potential att verka lokalt och nära de fattiga och förtryckta människor som det svenska biståndet syftar till att nå. Utskottet noterar att den dåvarande regeringen i juli 2015 beslutade om gemensamma åtaganden med svenska civilsamhällesorganisationer för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet. De gemensamma åtagandena ligger enligt regeringen fortfarande till grund för Utrikesdepartementets förhållningssätt till svenska civilsamhällesorganisationer och vilar på sex principer om självständighet och oberoende: dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet, insyn och mångfald.

Med beaktande av vad som här angetts om grundläggande principer för biståndet vill utskottet anföra följande när det gäller prioriterade områden för biståndet.

Ukraina

Utskottet välkomnar att regeringen avser att såväl öka det svenska stödet till Ukraina som verka för att EU, multilaterala organisationer och andra givare gör detsamma.

Utskottet noterar att regeringen gett Sida i uppdrag att senast den 15 februari 2023 inkomma med en analys av förutsättningar för att stärka Ukrainas samhällsfunktioner och en hållbar demokratisk, ekonomisk och miljömässig utveckling i landet under perioden 2023–2027. Redovisningen ska innefatta verksamhet som myndigheten bedriver bilateralt, regionalt, humanitärt och inom ramen för tematiska strategier för internationellt utvecklingssamarbete. Redovisningen ska kunna ligga till grund för en möjlig ny strategi för Sveriges reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina. Det arbetet pågår i regeringskansliet.

Utskottet avser att återkomma till frågor om Ukraina i ett brett perspektiv i betänkande 2022/23:UU14.

Handel

Utskottet välkomnar att regeringen avser att stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjandet samt handelspolititiken. Därutöver vill utskottet understryka att privatsektorutveckling och stöd till hållbara investeringar och innovation bör vara centralt även i fortsättningen.

Utskottet noterar att Sida i regleringsbrevet fått i uppdrag att redovisa dels hur utvecklingssamarbetet används som hävstång för att generera ytterligare engagemang och finansiering från andra aktörer, särskilt från den privata sektorn, dels hur detta arbete kan stimuleras ytterligare. Syftet är att främja hållbara investeringar och hållbart företagande, näringslivs- och marknadsutveckling, entreprenörskap, handel, innovation och digitalisering. Sida ska därtill redovisa hur formerna för näringslivssamverkan kan utvecklas samt analysera möjligheterna att stärka det svenska näringslivets roll i utvecklingssamarbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2023.

Utskottet behandlade våren 2021 regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av Sidas arbete med garantier. Utskottet står fast vid sin uppfattning att garantier har potential att bidra till att minska de negativa ekonomiska effekterna av covid-19 i Sidas samarbetsländer (skr. 2020/21:117, bet. 2020/21:UU11). Utskottet noterade också att Riksrevisionens slutsats är att det i huvudsak har säkerställts att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och att Sida i huvudsak har arbetat ändamålsenligt med garantier.

Humanitärt bistånd

Utskottet välkomnar att regeringen avser att öka det humanitära biståndet. Utskottet anser att Sveriges humanitära biståndspolitik ska vara behovsbaserad och utgå från internationell humanitär rätt, de humanitära principerna – humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende – samt principerna om gott humanitärt givarskap. Det övergripande målet för det humanitära biståndet ska även fortsättningsvis vara att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, till förmån för nödlidande människor.

Utskottet förutsätter att regeringen i sin bedömning av vilka kanaler som ska användas för humanitära insatser utgår från de principer som anges ovan.

Fred och säkerhet

Utskottet anser liksom regeringen att den globala demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet välkomnar därför att stöd till demokrati- och människorättsförsvarare, liksom stöd till organisationer som arbetar för att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer ska prioriteras, inte minst i närområdet.

Agenda 2030

Utvecklingssamarbetet ska bidra till att uppnå Agenda 2030 för hållbar utveckling. Hållbarhetsmålen, som antogs i New York i september 2015, syftar till att utrota fattigdom och främja en hållbar utveckling – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – på ett integrerat sätt. I slutsatserna från hög-nivåmötet om hållbarhetsmålen framhålls att social och ekonomisk utveckling är beroende av att naturresurserna utnyttjas på ett hållbart sätt. De 17 hållbarhetsmålen ska styra det internationella utvecklings- och hållbarhetsarbetet fram till 2030 och är universella och giltiga för alla, såväl på nationell och regional nivå som på global nivå.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet. Läs betänkandet