Internationella relationer m.m.

Utrikespolitikens inriktning

När det gäller utrikespolitikens allmänna inriktning vill utskottet inledningsvis påminna om några av de ställningstaganden som gjordes i behandlingen av budgeten för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I budgetpropositionen anger regeringen att det ligger i kärnan av dess utrikespolitik att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar. Respekten för mänskliga rättigheter anges av regeringen som grundläggande, och arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Utskottet instämmer i detta och upprepar från budgetbehandlingen sin förväntan på regeringen att fortsätta arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 5, bet. 2022/23:UU, rskr. 2022/23:68). I tillägg till detta välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen också framhåller att respekten för det regelbaserade internationella systemet baserat på folkrätten är central och att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i internationella organisationer, vilket möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

I behandlingen av budgeten för Sveriges internationella bistånd delade utskottet regeringens bedömning att den demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet uttryckte att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras och att yttrandefriheten måste värnas, liksom arbetet mot korruption. I likhet med regeringen ansåg utskottet att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig värld. Utskottet underströk också vad regeringen anfört om vikten av att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I samband med detta noterade utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med SRHR, inklusive att bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och att främja kvinnors och flickors egenmakt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94–96).

Som komplement till detta vill utskottet betona den ömsesidigt stödjande växelverkan som gäller mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Denna växelverkan innebär att dessa områden behöver behandlas integrerat och samstämmigt i utrikespolitikens samtliga delar, dvs. inom utrikes- och säkerhetspolitiken, det internationella utvecklingsarbetet och handels- och främjandepolitiken. Utskottet vill också framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att den slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen angett i bl.a. budgetpropositionen för 2023 och utrikesdeklarationen är väl avvägd och lämplig. Inriktningen innebär en geografisk omdirigering med ett svenskt och europeiskt fokus. Samtidigt ligger centrala beståndsdelar i svensk utrikespolitik fast i fråga om bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, strategiskt jämställdhetsarbete, kvinnors och flickors rättigheter, multilateralism och respekt för folkrätten. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkandena 1, 2 och 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 142, 2022/23:2041 (S) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2042 (S) yrkande 4, 2022/23:2092 (MP), 2022/23:2261 (MP) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 2.

Internationellt demokratiarbete

Mot bakgrund av vad som sagts inledningsvis konstaterar utskottet att fria och rättvisa val är en av grundstenarna i en demokrati. Med anledning av motionsyrkanden som tar upp krav på valprocessen påminner utskottet om att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att folkets vilja ska bilda grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val som ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Utskottet framhåller vikten av att stödja valprocessers integritet och motverka att odemokratiska valprocesser används för att legitimera maktutövande. Internationella valobservationsinsatser är en viktig del i arbetet för att främja och utveckla detta och utskottet ser positivt på att Sverige bidrar till sådana insatser.

Utskottet har i tidigare sammanhang välkomnat president Bidens initiativ att samla världens demokratier inom en gemensam agenda för demokratisk vitalisering och för att bemöta hoten mot demokratin. Utskottet vidhåller att Sverige och EU bör engagera sig i detta arbete. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina understryker enligt utskottet det angelägna i att världens demokratier sluter leden och även strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter att bidra till detta. Däremot är utskottet inte berett att, som föreslås i en motion, förorda att Sverige ska driva frågan om att upprätta ett nytt förbund för demokratiska stater.

Ur avsnittet "Internationella förbindelser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utrikespolitikens inriktning

När det gäller utrikespolitikens allmänna inriktning vill utskottet inledningsvis påminna om några av de ställningstaganden som gjordes i behandlingen av budgeten för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I budgetpropositionen anger regeringen att det ligger i kärnan av dess utrikespolitik att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar. Respekten för mänskliga rättigheter anges av regeringen som grundläggande, och arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Utskottet instämmer i detta och upprepar från budgetbehandlingen sin förväntan på regeringen att fortsätta arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 5, bet. 2022/23:UU, rskr. 2022/23:68). I tillägg till detta välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen också framhåller att respekten för det regelbaserade internationella systemet baserat på folkrätten är central och att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i internationella organisationer, vilket möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

I behandlingen av budgeten för Sveriges internationella bistånd delade utskottet regeringens bedömning att den demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet uttryckte att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras och att yttrandefriheten måste värnas, liksom arbetet mot korruption. I likhet med regeringen ansåg utskottet att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig värld. Utskottet underströk också vad regeringen anfört om vikten av att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I samband med detta noterade utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med SRHR, inklusive att bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och att främja kvinnors och flickors egenmakt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94–96).

Som komplement till detta vill utskottet betona den ömsesidigt stödjande växelverkan som gäller mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Denna växelverkan innebär att dessa områden behöver behandlas integrerat och samstämmigt i utrikespolitikens samtliga delar, dvs. inom utrikes- och säkerhetspolitiken, det internationella utvecklingsarbetet och handels- och främjandepolitiken. Utskottet vill också framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att den slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen angett i bl.a. budgetpropositionen för 2023 och utrikesdeklarationen är väl avvägd och lämplig. Inriktningen innebär en geografisk omdirigering med ett svenskt och europeiskt fokus. Samtidigt ligger centrala beståndsdelar i svensk utrikespolitik fast i fråga om bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, strategiskt jämställdhetsarbete, kvinnors och flickors rättigheter, multilateralism och respekt för folkrätten. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkandena 1, 2 och 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 142, 2022/23:2041 (S) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2042 (S) yrkande 4, 2022/23:2092 (MP), 2022/23:2261 (MP) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 2.

Internationellt demokratiarbete

Mot bakgrund av vad som sagts inledningsvis konstaterar utskottet att fria och rättvisa val är en av grundstenarna i en demokrati. Med anledning av motionsyrkanden som tar upp krav på valprocessen påminner utskottet om att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att folkets vilja ska bilda grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val som ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Utskottet framhåller vikten av att stödja valprocessers integritet och motverka att odemokratiska valprocesser används för att legitimera maktutövande. Internationella valobservationsinsatser är en viktig del i arbetet för att främja och utveckla detta och utskottet ser positivt på att Sverige bidrar till sådana insatser.

Utskottet har i tidigare sammanhang välkomnat president Bidens initiativ att samla världens demokratier inom en gemensam agenda för demokratisk vitalisering och för att bemöta hoten mot demokratin. Utskottet vidhåller att Sverige och EU bör engagera sig i detta arbete. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina understryker enligt utskottet det angelägna i att världens demokratier sluter leden och även strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter att bidra till detta. Däremot är utskottet inte berett att, som föreslås i en motion, förorda att Sverige ska driva frågan om att upprätta ett nytt förbund för demokratiska stater.

Ur avsnittet "Internationella förbindelser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utrikespolitikens inriktning

När det gäller utrikespolitikens allmänna inriktning vill utskottet inledningsvis påminna om några av de ställningstaganden som gjordes i behandlingen av budgeten för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I budgetpropositionen anger regeringen att det ligger i kärnan av dess utrikespolitik att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar. Respekten för mänskliga rättigheter anges av regeringen som grundläggande, och arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Utskottet instämmer i detta och upprepar från budgetbehandlingen sin förväntan på regeringen att fortsätta arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 5, bet. 2022/23:UU, rskr. 2022/23:68). I tillägg till detta välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen också framhåller att respekten för det regelbaserade internationella systemet baserat på folkrätten är central och att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i internationella organisationer, vilket möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

I behandlingen av budgeten för Sveriges internationella bistånd delade utskottet regeringens bedömning att den demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet uttryckte att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras och att yttrandefriheten måste värnas, liksom arbetet mot korruption. I likhet med regeringen ansåg utskottet att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig värld. Utskottet underströk också vad regeringen anfört om vikten av att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I samband med detta noterade utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med SRHR, inklusive att bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och att främja kvinnors och flickors egenmakt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94–96).

Som komplement till detta vill utskottet betona den ömsesidigt stödjande växelverkan som gäller mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Denna växelverkan innebär att dessa områden behöver behandlas integrerat och samstämmigt i utrikespolitikens samtliga delar, dvs. inom utrikes- och säkerhetspolitiken, det internationella utvecklingsarbetet och handels- och främjandepolitiken. Utskottet vill också framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att den slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen angett i bl.a. budgetpropositionen för 2023 och utrikesdeklarationen är väl avvägd och lämplig. Inriktningen innebär en geografisk omdirigering med ett svenskt och europeiskt fokus. Samtidigt ligger centrala beståndsdelar i svensk utrikespolitik fast i fråga om bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, strategiskt jämställdhetsarbete, kvinnors och flickors rättigheter, multilateralism och respekt för folkrätten. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkandena 1, 2 och 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 142, 2022/23:2041 (S) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2042 (S) yrkande 4, 2022/23:2092 (MP), 2022/23:2261 (MP) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 2.

Internationellt demokratiarbete

Mot bakgrund av vad som sagts inledningsvis konstaterar utskottet att fria och rättvisa val är en av grundstenarna i en demokrati. Med anledning av motionsyrkanden som tar upp krav på valprocessen påminner utskottet om att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att folkets vilja ska bilda grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val som ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Utskottet framhåller vikten av att stödja valprocessers integritet och motverka att odemokratiska valprocesser används för att legitimera maktutövande. Internationella valobservationsinsatser är en viktig del i arbetet för att främja och utveckla detta och utskottet ser positivt på att Sverige bidrar till sådana insatser.

Utskottet har i tidigare sammanhang välkomnat president Bidens initiativ att samla världens demokratier inom en gemensam agenda för demokratisk vitalisering och för att bemöta hoten mot demokratin. Utskottet vidhåller att Sverige och EU bör engagera sig i detta arbete. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina understryker enligt utskottet det angelägna i att världens demokratier sluter leden och även strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter att bidra till detta. Däremot är utskottet inte berett att, som föreslås i en motion, förorda att Sverige ska driva frågan om att upprätta ett nytt förbund för demokratiska stater.

Ur avsnittet "Internationella förbindelser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Utrikespolitikens inriktning

När det gäller utrikespolitikens allmänna inriktning vill utskottet inledningsvis påminna om några av de ställningstaganden som gjordes i behandlingen av budgeten för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I budgetpropositionen anger regeringen att det ligger i kärnan av dess utrikespolitik att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar. Respekten för mänskliga rättigheter anges av regeringen som grundläggande, och arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Utskottet instämmer i detta och upprepar från budgetbehandlingen sin förväntan på regeringen att fortsätta arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 5, bet. 2022/23:UU, rskr. 2022/23:68). I tillägg till detta välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen också framhåller att respekten för det regelbaserade internationella systemet baserat på folkrätten är central och att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i internationella organisationer, vilket möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

I behandlingen av budgeten för Sveriges internationella bistånd delade utskottet regeringens bedömning att den demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet uttryckte att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras och att yttrandefriheten måste värnas, liksom arbetet mot korruption. I likhet med regeringen ansåg utskottet att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig värld. Utskottet underströk också vad regeringen anfört om vikten av att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I samband med detta noterade utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med SRHR, inklusive att bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och att främja kvinnors och flickors egenmakt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94–96).

Som komplement till detta vill utskottet betona den ömsesidigt stödjande växelverkan som gäller mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Denna växelverkan innebär att dessa områden behöver behandlas integrerat och samstämmigt i utrikespolitikens samtliga delar, dvs. inom utrikes- och säkerhetspolitiken, det internationella utvecklingsarbetet och handels- och främjandepolitiken. Utskottet vill också framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att den slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen angett i bl.a. budgetpropositionen för 2023 och utrikesdeklarationen är väl avvägd och lämplig. Inriktningen innebär en geografisk omdirigering med ett svenskt och europeiskt fokus. Samtidigt ligger centrala beståndsdelar i svensk utrikespolitik fast i fråga om bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, strategiskt jämställdhetsarbete, kvinnors och flickors rättigheter, multilateralism och respekt för folkrätten. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkandena 1, 2 och 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 142, 2022/23:2041 (S) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2042 (S) yrkande 4, 2022/23:2092 (MP), 2022/23:2261 (MP) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 2.

Internationellt demokratiarbete

Mot bakgrund av vad som sagts inledningsvis konstaterar utskottet att fria och rättvisa val är en av grundstenarna i en demokrati. Med anledning av motionsyrkanden som tar upp krav på valprocessen påminner utskottet om att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att folkets vilja ska bilda grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val som ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Utskottet framhåller vikten av att stödja valprocessers integritet och motverka att odemokratiska valprocesser används för att legitimera maktutövande. Internationella valobservationsinsatser är en viktig del i arbetet för att främja och utveckla detta och utskottet ser positivt på att Sverige bidrar till sådana insatser.

Utskottet har i tidigare sammanhang välkomnat president Bidens initiativ att samla världens demokratier inom en gemensam agenda för demokratisk vitalisering och för att bemöta hoten mot demokratin. Utskottet vidhåller att Sverige och EU bör engagera sig i detta arbete. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina understryker enligt utskottet det angelägna i att världens demokratier sluter leden och även strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter att bidra till detta. Däremot är utskottet inte berett att, som föreslås i en motion, förorda att Sverige ska driva frågan om att upprätta ett nytt förbund för demokratiska stater.

Ur avsnittet "Internationella förbindelser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Utrikespolitikens inriktning

När det gäller utrikespolitikens allmänna inriktning vill utskottet inledningsvis påminna om några av de ställningstaganden som gjordes i behandlingen av budgeten för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I budgetpropositionen anger regeringen att det ligger i kärnan av dess utrikespolitik att värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar. Respekten för mänskliga rättigheter anges av regeringen som grundläggande, och arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet. Utskottet instämmer i detta och upprepar från budgetbehandlingen sin förväntan på regeringen att fortsätta arbeta för ökad frihet och stärkt ställning för kvinnor och flickor samt att arbeta mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 5, bet. 2022/23:UU, rskr. 2022/23:68). I tillägg till detta välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen också framhåller att respekten för det regelbaserade internationella systemet baserat på folkrätten är central och att Sverige ska vara en ansvarsfull och engagerad medlem i internationella organisationer, vilket möjliggör genomslag för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

I behandlingen av budgeten för Sveriges internationella bistånd delade utskottet regeringens bedömning att den demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Utskottet uttryckte att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras och att yttrandefriheten måste värnas, liksom arbetet mot korruption. I likhet med regeringen ansåg utskottet att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig värld. Utskottet underströk också vad regeringen anfört om vikten av att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I samband med detta noterade utskottet att regeringen avser att fortsätta arbetet med SRHR, inklusive att bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och att främja kvinnors och flickors egenmakt (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94–96).

Som komplement till detta vill utskottet betona den ömsesidigt stödjande växelverkan som gäller mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Denna växelverkan innebär att dessa områden behöver behandlas integrerat och samstämmigt i utrikespolitikens samtliga delar, dvs. inom utrikes- och säkerhetspolitiken, det internationella utvecklingsarbetet och handels- och främjandepolitiken. Utskottet vill också framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att den slår vakt om den liberala demokratin och en fungerande rättsstat.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen angett i bl.a. budgetpropositionen för 2023 och utrikesdeklarationen är väl avvägd och lämplig. Inriktningen innebär en geografisk omdirigering med ett svenskt och europeiskt fokus. Samtidigt ligger centrala beståndsdelar i svensk utrikespolitik fast i fråga om bl.a. demokrati, mänskliga rättigheter, strategiskt jämställdhetsarbete, kvinnors och flickors rättigheter, multilateralism och respekt för folkrätten. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkandena 1, 2 och 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 142, 2022/23:2041 (S) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2042 (S) yrkande 4, 2022/23:2092 (MP), 2022/23:2261 (MP) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 2.

Internationellt demokratiarbete

Mot bakgrund av vad som sagts inledningsvis konstaterar utskottet att fria och rättvisa val är en av grundstenarna i en demokrati. Med anledning av motionsyrkanden som tar upp krav på valprocessen påminner utskottet om att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att folkets vilja ska bilda grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val som ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Utskottet framhåller vikten av att stödja valprocessers integritet och motverka att odemokratiska valprocesser används för att legitimera maktutövande. Internationella valobservationsinsatser är en viktig del i arbetet för att främja och utveckla detta och utskottet ser positivt på att Sverige bidrar till sådana insatser.

Utskottet har i tidigare sammanhang välkomnat president Bidens initiativ att samla världens demokratier inom en gemensam agenda för demokratisk vitalisering och för att bemöta hoten mot demokratin. Utskottet vidhåller att Sverige och EU bör engagera sig i detta arbete. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina understryker enligt utskottet det angelägna i att världens demokratier sluter leden och även strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter att bidra till detta. Däremot är utskottet inte berett att, som föreslås i en motion, förorda att Sverige ska driva frågan om att upprätta ett nytt förbund för demokratiska stater.

Ur avsnittet "Internationella förbindelser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Afrikas horn

Utskottet har i sin motionsbehandling flera gånger prövat frågor som rör Somalia och Somaliland. I behandlingen våren 2016 gjordes en genomgång av den historiska bakgrunden till dessa frågor (bet. 2015/16:UU15). I behandlingen våren 2018 gjorde utskottet en genomgång av landets moderna historia och av Sveriges och det internationella samfundets stöd (bet. 2017/18:UU15). För behandlingen av de motioner som nu är aktuella noterar utskottet som bakgrund att Somaliland sedan självständighetsförklaringen 1991 i allt väsentligt agerar som en självständig stat, samtidigt som den federala freds- och statsbyggnadsprocessen i Somalia fortsätter. I denna process ingår att reglera förhållandet mellan den federala regeringen och delstaterna, av vilka Somaliland formellt är en. Konfliktlösning och försoning är viktiga delar i processen.

Utskottet noterar att säkerhetsrådet i resolution 2657 (2022) uppmuntrar till en återupptagen dialog mellan den federala regeringen och Somaliland för att bygga förtroende och stärkt politisk samordning. Den federala regeringen uppmanas också att främja ett politiskt och säkerhetsmässigt klimat som kan bidra till en mer inkluderande demokratisk process över hela Somalia och på alla nivåer för att främja politisk pluralism och att vidta åtgärder för att inkludera lagligt etablerade politiska partier, inklusive oppositionspartier.

Med anledning av de stridigheter som blossat upp i gränsområdet mellan Somaliland och Puntland noterar utskottet att utrikesministern i ett frågesvar angett att Sverige starkt fördömer våldet, att attacker på civila måste upphöra och att alla parter måste tillämpa eldupphör och delta i en konstruktiv dialog för en fredlig lösning. Av svaret framgår även att Sverige ska fortsätta ge stöd till demokratisering, ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar (fr. 2022/23:411).

Utskottet noterar att Somalilands önskan om att erkännas av det internationella samfundet som en självständig stat inte har rönt några framgångar. Utskottet konstaterar att inte heller Sverige har erkänt Somaliland som självständig stat och att det inte finns stöd för att omvärdera detta förhållningssätt.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet sedan maj 2006 avråder från alla resor till Somalia med undantag för staden Hargeysa i Somaliland där avrådan enbart gäller icke nödvändiga resor. Avrådan görs med anledning av säkerhetsläget. Den gäller tills vidare. Utskottet konstaterar att det är Utrikesdepartementet som avgör när man bör avråda från resor och att en avrådan är en rekommendation med avsikt att påverka svenskars resebeteende. En avrådan görs på grundval av en bedömning av säkerhetsläget i ett land och inte en politisk bedömning. Utskottet har fullt förtroende för att Utrikesdepartementet gör kontinuerliga bedömningar av säkerhetsläget för att säkerställa att reserekommendationerna är relevanta.

Sammanfattningsvis är utskottet inte benäget att förorda något tillkännagivande från riksdagen om Afrikas horn när det gäller Somalia och Somaliland. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1758 (SD) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 10.

Västsahara

Med anledning av de förslag om Västsahara som framställts konstaterar utskottet att Västsahara sedan 1963 står på FN:s lista över icke självstyrande territorier som fortfarande inte har genomgått en avkolonialiseringsprocess enligt FN-stadgans kapitel XI. När Spanien lämnade området 1975 invaderades det av Marocko. Året efter utropade befrielserörelsen Polisario den självständiga Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR). Polisario och Marocko enades under FN-ledda förhandlingar 1988 om att utlysa vapenvila och genomföra en folkomröstning för att låta Västsaharas folk avgöra territoriets status (generalsekreterarens rapport S/21360). Genom säkerhetsrådets resolution 690 (1991) etablerades FN-insatsen Minurso med uppgift att bl.a. övervaka vapenvilan och organisera folkomröstningen.

Minursos mandat förlängdes senast genom resolution 2654 (2022) och gäller nu till den 31 oktober 2023. I resolutionen bekräftas att den rådande situationen inte är hållbar och parterna uppmanas att återuppta förhandlingar med sikte på en rättvis, hållbar och ömsesidigt acceptabel politisk lösning som tillgodoser självbestämmande för Västsaharas folk.

Utskottet delar uppfattningen att bevarandet av den nuvarande situationen inte är ett hållbart alternativ. Världssamfundet erkänner inte Marockos anspråk på suveränitet över Västsahara, som folkrättsligt är att betrakta som ockuperat område. Utskottet konstaterar att SADR saknar kontroll över huvuddelen av territoriet och den befolkning som bor där. De folkrättsliga kriterierna för att erkänna SADR som en självständig stat kan därmed inte anses vara uppfyllda. Utskottet anser det inte vara motiverat för riksdagen att göra något tillkännagivande om Västsahara men förutsätter att Sverige på lämpligt sätt visar stöd för FN:s ansträngningar att förmå parterna att nå en lösning på konflikten.

Mot denna bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:2172 (MP) yrkandena 1 och 2.

Kina och Taiwan

Utskottet delar den i regeringens utrikesdeklaration framförda uppfattningen att Sveriges intressen i förhållande till Kina tjänas bäst genom en gemensam europeisk ansats och transatlantisk samordning. EU bekräftade 2019 grunderna i sin Kinastrategi, att EU står bakom ett-Kina-politiken och att förbindelserna med Taiwan ska fortsätta att utvecklas inom ramen för denna politik (JOIN(2019) 5). Utskottet noterar att regeringen i utrikesdeklarationen ger uttryck för samma uppfattning. I sammanhanget uppmärksammar utskottet att riksdagen för snart ett år sedan beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om att förstärka den svenska närvaron i Taiwan genom att etablera ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15, rskr. 2021/22:256). Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att tillgodose tillkännagivandet.

Ur avsnittet "Regionala frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Afrikas horn

Utskottet har i sin motionsbehandling flera gånger prövat frågor som rör Somalia och Somaliland. I behandlingen våren 2016 gjordes en genomgång av den historiska bakgrunden till dessa frågor (bet. 2015/16:UU15). I behandlingen våren 2018 gjorde utskottet en genomgång av landets moderna historia och av Sveriges och det internationella samfundets stöd (bet. 2017/18:UU15). För behandlingen av de motioner som nu är aktuella noterar utskottet som bakgrund att Somaliland sedan självständighetsförklaringen 1991 i allt väsentligt agerar som en självständig stat, samtidigt som den federala freds- och statsbyggnadsprocessen i Somalia fortsätter. I denna process ingår att reglera förhållandet mellan den federala regeringen och delstaterna, av vilka Somaliland formellt är en. Konfliktlösning och försoning är viktiga delar i processen.

Utskottet noterar att säkerhetsrådet i resolution 2657 (2022) uppmuntrar till en återupptagen dialog mellan den federala regeringen och Somaliland för att bygga förtroende och stärkt politisk samordning. Den federala regeringen uppmanas också att främja ett politiskt och säkerhetsmässigt klimat som kan bidra till en mer inkluderande demokratisk process över hela Somalia och på alla nivåer för att främja politisk pluralism och att vidta åtgärder för att inkludera lagligt etablerade politiska partier, inklusive oppositionspartier.

Med anledning av de stridigheter som blossat upp i gränsområdet mellan Somaliland och Puntland noterar utskottet att utrikesministern i ett frågesvar angett att Sverige starkt fördömer våldet, att attacker på civila måste upphöra och att alla parter måste tillämpa eldupphör och delta i en konstruktiv dialog för en fredlig lösning. Av svaret framgår även att Sverige ska fortsätta ge stöd till demokratisering, ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar (fr. 2022/23:411).

Utskottet noterar att Somalilands önskan om att erkännas av det internationella samfundet som en självständig stat inte har rönt några framgångar. Utskottet konstaterar att inte heller Sverige har erkänt Somaliland som självständig stat och att det inte finns stöd för att omvärdera detta förhållningssätt.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet sedan maj 2006 avråder från alla resor till Somalia med undantag för staden Hargeysa i Somaliland där avrådan enbart gäller icke nödvändiga resor. Avrådan görs med anledning av säkerhetsläget. Den gäller tills vidare. Utskottet konstaterar att det är Utrikesdepartementet som avgör när man bör avråda från resor och att en avrådan är en rekommendation med avsikt att påverka svenskars resebeteende. En avrådan görs på grundval av en bedömning av säkerhetsläget i ett land och inte en politisk bedömning. Utskottet har fullt förtroende för att Utrikesdepartementet gör kontinuerliga bedömningar av säkerhetsläget för att säkerställa att reserekommendationerna är relevanta.

Sammanfattningsvis är utskottet inte benäget att förorda något tillkännagivande från riksdagen om Afrikas horn när det gäller Somalia och Somaliland. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1758 (SD) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 10.

Västsahara

Med anledning av de förslag om Västsahara som framställts konstaterar utskottet att Västsahara sedan 1963 står på FN:s lista över icke självstyrande territorier som fortfarande inte har genomgått en avkolonialiseringsprocess enligt FN-stadgans kapitel XI. När Spanien lämnade området 1975 invaderades det av Marocko. Året efter utropade befrielserörelsen Polisario den självständiga Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR). Polisario och Marocko enades under FN-ledda förhandlingar 1988 om att utlysa vapenvila och genomföra en folkomröstning för att låta Västsaharas folk avgöra territoriets status (generalsekreterarens rapport S/21360). Genom säkerhetsrådets resolution 690 (1991) etablerades FN-insatsen Minurso med uppgift att bl.a. övervaka vapenvilan och organisera folkomröstningen.

Minursos mandat förlängdes senast genom resolution 2654 (2022) och gäller nu till den 31 oktober 2023. I resolutionen bekräftas att den rådande situationen inte är hållbar och parterna uppmanas att återuppta förhandlingar med sikte på en rättvis, hållbar och ömsesidigt acceptabel politisk lösning som tillgodoser självbestämmande för Västsaharas folk.

Utskottet delar uppfattningen att bevarandet av den nuvarande situationen inte är ett hållbart alternativ. Världssamfundet erkänner inte Marockos anspråk på suveränitet över Västsahara, som folkrättsligt är att betrakta som ockuperat område. Utskottet konstaterar att SADR saknar kontroll över huvuddelen av territoriet och den befolkning som bor där. De folkrättsliga kriterierna för att erkänna SADR som en självständig stat kan därmed inte anses vara uppfyllda. Utskottet anser det inte vara motiverat för riksdagen att göra något tillkännagivande om Västsahara men förutsätter att Sverige på lämpligt sätt visar stöd för FN:s ansträngningar att förmå parterna att nå en lösning på konflikten.

Mot denna bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:2172 (MP) yrkandena 1 och 2.

Kina och Taiwan

Utskottet delar den i regeringens utrikesdeklaration framförda uppfattningen att Sveriges intressen i förhållande till Kina tjänas bäst genom en gemensam europeisk ansats och transatlantisk samordning. EU bekräftade 2019 grunderna i sin Kinastrategi, att EU står bakom ett-Kina-politiken och att förbindelserna med Taiwan ska fortsätta att utvecklas inom ramen för denna politik (JOIN(2019) 5). Utskottet noterar att regeringen i utrikesdeklarationen ger uttryck för samma uppfattning. I sammanhanget uppmärksammar utskottet att riksdagen för snart ett år sedan beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om att förstärka den svenska närvaron i Taiwan genom att etablera ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15, rskr. 2021/22:256). Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att tillgodose tillkännagivandet.

Ur avsnittet "Regionala frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som bereds förenklat enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att de motioner som finns i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott dessa motioner.

Reservationer

1.

Utrikespolitikens inriktning, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S) och Johan Büser (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt

2022/23:2042 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 53,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 142,

2022/23:2092 av Jacob Risberg m.fl. (MP),

2022/23:2261 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 6 och 21 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är djupt olyckligt att den nya regeringen avvecklat den feministiska utrikespolitiken. I en tid när kvinnors och flickors rättigheter ifrågasätts världen över är det viktigare än någonsin att Sverige står upp för jämställdhet, lika rättigheter, lika representation och lika resurser för kvinnor och män. Att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det bästa sättet att bekämpa fattigdom, nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Vi anser därför att regeringen bör hålla fast vid den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive SRHR.

Att den nya regeringen väljer att dra sig undan från den globala scenen för att ensidigt fokusera på närområdet och Europa är oroväckande och ett tydligt tecken på att svensk utrikespolitik blir mer passiv och provinsiell, i stället för aktiv och internationell. Sverige har under decennier byggt upp ett mycket gott anseende när det gäller fredsarbete, demokrati, mänskliga rättigheter, nedrustning, fattigdomsbekämpning, klimatomställning och jämställdhet. Detta anseende kommer nu att skadas. Sverige ska ha en aktiv Europapolitik och EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Men världen är större än Europa. Det som händer i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien påverkar också vårt land. Krig, fattigdom, droghandel, människohandel, illegal vapenhandel, miljöförstöring och utsläpp som driver på den globala uppvärmningen påverkar oss alla, var vi än bor. Detta gör den snäva utrikespolitik som regeringen signalerat djupt bekymmersam. Vi anser därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Sverige ska vara en stark röst globalt och vara en aktiv internationell kraft.

2.

Utrikespolitikens inriktning, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 53 samt

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 142 och

avslår motionerna

2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,

2022/23:2042 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4,

2022/23:2092 av Jacob Risberg m.fl. (MP),

2022/23:2261 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 6 och 21 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att utrikespolitiken måste utgå från ett liberalt perspektiv där frihet från förtryck står i centrum. Kvinnor är individer och med individens rättigheter som utgångspunkt kan fokus för en liberal feministisk utrikespolitik med självklarhet ta sig an rätten till utbildning för flickor och pojkar, rätten till den egna kroppen och hälsan, inklusive SRHR, rätten till ägande, självbestämmande, och inte minst rätten till inflytande och makt i samhället. Med en sådan liberal feministisk utrikespolitik med individens rättigheter som utgångspunkt osynliggörs inte minoriteter, hbtqi-personer eller för den delen små pojkar.

Svensk utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin och mänskliga rättigheter, stötta rättsstatsuppbyggnad och korruptionsbekämpning, stärka kvinnors rättigheter och möjligheter samt fördjupa samarbetet med andra demokratier. Detta går hand i hand med en politik för utvecklingssamarbete som står upp för det s.k. enprocentsmålet och fokuserar på mänskliga rättigheter, med en handelspolitik som främjar frihandel och med en säkerhets- och försvarspolitik som innebär att Sverige tar ett större ansvar för vår egen och våra samarbetspartners gemensamma säkerhet.

Därmed anser jag att regeringen ska definiera den svenska utrikespolitiken ur ett liberalt perspektiv med utgångspunkt i individens rätt till frihet från förtryck. Regeringen bör också säkerställa att Sveriges utrikespolitik försvarar och främjar den liberala demokratin och att utrikespolitiken hänger samman och baseras på ett konsekvent agerande i säkerhets-, handels- och utvecklingspolitiken.

3.

Utrikespolitikens inriktning, punkt 1 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2092 av Jacob Risberg m.fl. (MP),

2022/23:2261 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 6 och 21 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår motionerna

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet