Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Utskottet konstaterar inledningsvis, liksom vid tidigare beredningar av skrivelsen om strategisk exportkontroll (bl.a. bet. 2021/22:UU9), att försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka är en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att behålla en hög konkurrenskraftig tekniknivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem.

En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar i sin tur till att Sverige förblir ett intressant land för internationellt samarbete och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella samarbetet inom exportkontroll. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Utskottet konstaterar att regeringens årliga skrivelse till riksdagen fyller en viktig funktion när det gäller insyn i frågor som rör exportkontrollen och exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen har utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i dess helhet. Fler statistiska uppgifter kan lämnas idag tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Utskottet välkomnar att skrivelsen denna gång innehåller en redogörelse för donationerna av militär utrustning till Ukraina och en beskrivning av konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet om vikten av att säkerställa att ISP har rätt kompetens anföra följande. Utskottet anförde i samband med beredningen av budgeten för 2023 att den delade regeringens uppfattning att Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll samt att ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Utskottet tillstyrkte därmed regeringens förslag om att öka anslaget för ISP med 62,4 miljoner kronor mot bakgrund av att Inspektionen för strategiska produkters (ISP) befintliga uppgifter har utökats och vuxit. Utskottet noterade även att ISP har uppdraget som behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner, och särskilt de beslutade EU-förordningarna om restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus och att tillstånds- och tillsynsärendena har ökat och blivit mer komplexa.

Utskottet framhöll i samband med beredningen av budgeten för 2022 (bet. 2021/22:UU1) vikten av att ISP har resurser för att rekrytera och behålla en hög kompetens. Utskottet ansåg att myndighetens ökade anslag kunde säkerställa detta och såg därför inte anledning att skjuta till ytterligare medel. Utskottet konstaterar att det är regeringen som genom sina styrinstrument ska säkerställa att myndigheten har möjlighet att fullfölja sitt uppdrag.

Vikten av icke-spridningsövningar tas upp i ett motionsyrkande. Utskottet utgår från att berörda myndigheter genomför den övningsverksamhet som är nödvändig för att utföra sina uppdrag, men är i övrigt inte berett att tillmötesgå motionärerna.

Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:2386 (SD) yrkandena 2 och 3.

Ur avsnittet "Övergripande frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen.

Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna. Utskottet konstaterar att riksdagen den 28 februari 2018 biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut i betänkande 2017/18:UU9, vilket innebär att regeringens förslag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel antogs (rskr. 2017/18:163). Det nya regelverket trädde i kraft den 15 april 2018 och har därmed varit i kraft i drygt fem år.

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2021/22:UU9, upprepat ståndpunkten att det, inom de ramar som ges av sekretesslagstiftningen, behöver finnas öppenhet och transparens för att nå en bred förankring av exportkontrollpolitiken i riksdagen och hos allmänheten. Genom ett parlamentariskt deltagande i beslutsprocessen skapas förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet i exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och genom ökad öppenhet förbättras möjligheterna till politiskt deltagande och ansvarsutkrävande.

Utskottet konstaterar att ISP har till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet. ISP ska lämna över ett ärende till regeringens prövning om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt (1 § andra stycket krigsmateriellagen). Ärenden som är av principiell betydelse eller större vikt överlämnas till regeringen för beslut eftersom riktlinjerna inte alltid ger tillräcklig vägledning. Av proposition 2017/18:23 med förslag till skärpt exportkontroll av krigsmateriel framkom att en följd av förändringarna för tillståndsprövningen väntades bli att fler ärenden kommer att behöva överlämnas till regeringens prövning. Utskottet konstaterar att Exportkontrollrådet (EKR) är ett viktigt stöd för ISP när det gäller att göra bedömningar i de känsligaste ärendena.

Flera yrkanden rör utvärdering eller analys av olika delar av det nya regelverket. Det framgår av skrivelsen att det svenska exportkontrollregelverket uppdateras regelbundet. På det sättet förbättras möjligheterna att framgångsrikt hantera de utmaningar som präglar icke-spridningsarbetet. Exempelvis beslutade regeringen 2021 att införa systematiska efterkontroller (verifikationsbesök) i utlandet av export av lätta vapen. Av skrivelsen framgår också att ISP kontinuerligt följer upp det skärpta svenska regelverket för export av krigsmateriel som trädde i kraft i april 2018. Utskottet konstaterar att regelverket följs upp och utvärderas löpande även på andra sätt, bl.a. genom riksdagens behandling av regeringens årliga skrivelse till riksdagen och genom samråden med EKR. Därför ser utskottet i nuläget inte något behov av ytterligare utvärderingar eller revideringar av regelverket i enlighet med vad som föreslås i flera motionsyrkanden.

Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen anför att Sveriges Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. ISP har under 2022 med hänsyn till de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna beslutat att bevilja tillstånd för följdleveranser från svensk försvarsindustri till Turkiet. Regeringen konstaterar att ansökan om medlemskap i Nato i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. Utskottet utgår från att regeringen vid behov återkommer till utskottet i frågan.

När det gäller frågan om kontrollmekanismer för import av krigsmateriel behandlade utskottet denna fråga i betänkande 2017/18:UU9. Där anförde utskottet att det kan finnas skäl att överväga behovet och möjligheten till att införa regler för import av krigsmateriel. Utskottet utgår även fortsättningsvis från att regeringen överväger frågan och vid behov återkommer till riksdagen med förslag.

När det gäller följdleveranser behandlade utskottet denna fråga i samband med betänkande 2017/18:UU9 om skärpt export av krigsmateriel. Där konstaterade utskottet att långsiktiga utfästelser behövs för att svensk försvarsindustri ska kunna komma i fråga vid långsiktiga försvarsupphandlingar. Utskottet framhöll även att tolkningen av begreppet följdleverans bör vara restriktiv för att legitimera en fortsatt positiv presumtion för följdleveranser och man konstaterade att EKR har en uppgift att vid uttolkningen av följdleveransbegreppet säkerställa att tillståndsgivningen fortlöpande står i samklang med svensk försvars-, säkerhets- och utrikespolitik samt att den görs på ett enhetligt sätt.

Utskottet ställde sig även bakom regeringens förslag till precisering av följdleveransbegreppet, nämligen att det skulle omfatta reservdelar till tidigare levererad krigsmateriel, speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel samt andra leveranser som har ett direkt samband med tidigare beviljade tillstånd. Vidare ställde sig utskottet bakom regeringens förslag om att förändringarna inte skulle få retroaktiv verkan, bl.a. mot bakgrund av en strävan efter balans mellan de mottagande ländernas berättigade förväntningar på leveranssäkerhet och det svenska intresset av att vidmakthålla en strikt exportkontroll. Utskottet ställde sig därmed även bakom att den tidigare ordningen skulle fortsätta att tillämpas vid prövningen av följdleveranser i fråga om export som redan hade godkänts. Utskottet ser ingen anledning att omvärdera detta ställningstagande. Utskottet har heller inga invändningar mot hur statistiken presenteras i skrivelsen.

Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2384 (V) yrkandena 1–4 och 13–15 och 2022/23:2386 (SD) yrkande 1.

Ur avsnittet "Regelverket för krigsmaterielexport" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet föreslår att skrivelse 2022/23:114 läggs till handlingarna.

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att den motion som återfinns i bilaga 2 inte kan vara aktuell för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott denna motion.

Reservationer

1.

Övergripande frågor, punkt 1 (SD)

av Aron Emilsson (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2386 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Sverige deltar som en part i FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen. Inom ramen för denna resolution finns det s.k. Proliferation Security Initiative (PSI). Detta initiativ är mycket lovvärt, och det genomförs både internationella och nationella övningar i syfte att kunna samordna olika myndigheter och stater så att man kan hantera upptäckt av massförstörelsevapen och/eller komponenter på eget eller internationellt territorium. I Sverige har sådana övningar genomförts mellan ansvariga myndigheter där bl.a. ISP deltagit. Tyvärr har denna fråga inte prioriterats under senare tid och få övningar har genomförts. Därför menar vi att en ökad uppmärksamhet bör ägnas åt PSI-frågor och att fler övningar framför allt nationellt men också internationellt bör genomföras. De ansvariga myndigheterna bör ges i uppdrag att genomföra och delta i dessa övningar.

Vi har tidigare tagit upp behovet för den kontrollerande myndigheten ISP att ha erforderlig specialistkompetens för att kunna lösa sin uppgift. Detta har motiverats av Riksrevisionens granskning av exportkontrollen av krigsmateriel (RiR 2017:2 s. 36) där Riksrevisionen skriver: ”ISP har även uppgett att det är svårt att rekrytera medarbetare med kompetens inom exportkontrollområdet.” En avgörande kompetens är de som besitter militär kompetens och har erfarenhet av att arbeta inom Försvarsmakten på strategisk nivå och göra säkerhetspolitiska bedömningar, exempelvis stabsofficerare och tekniska officerare. Vi menar att regeringen i sin skrivelse fortfarande inte i tillräcklig utsträckning adresserar detta behov. Det är allvarligt att de kompetenser urholkas som behövs för exportkontroll kopplat till den materiel som exporteras. Därför behöver regeringen prioritera att denna kompetens finns hos ISP.

2.

Regelverket för krigsmaterielexport, punkt 2 (SD)

av Aron Emilsson (SD) och Yasmine Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2386 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:2384 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1–4 och 13–15.

Ställningstagande

Den senaste översynen av krigsmaterielregelverket genomfördes 2015 inom ramen för den parlamentariska utredningen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72). Sedan dess har den säkerhetspolitiska situationen kraftigt ändrats och försämrats. För svensk del påverkar inte minst beslutet att ansöka om Natomedlemskap förutsättningarna för krigsmaterielexport. Flera remissinstanser, bl.a. Inspektionen för strategiska produkter och Utrikespolitiska institutet har lyft fram detta behov (prop. 2022/23:74).

Det handlar bl.a. om behovet av att kunna exportera krigsmateriel till stater i väpnad konflikt, där nuvarande praxis fortfarande föreskriver att så ej bör ske. Behovet av ökad krigsmaterielexport gör också att tillvägagångssätt när det gäller tillstånd för tillhandahållande och tillverkning behöver ses över så att det inte drabbar underleverantörer i samma utsträckning som i dag. Därutöver kan Sveriges hållning och regelverk behöva ändras på flera relaterade områden, och därför behöver en utredning snarast tillsättas som gör det möjligt att anpassa regelverket till den nya säkerhetspolitiska situationen och att Sverige är på väg att lämna sin militära alliansfrihet.

3.

Regelverket för krigsmaterielexport, punkt 2 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2384 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1–4 och 13–15 samt

avslår motion

2022/23:2386 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Det nya regelverket för export av krigsmateriel trädde i kraft 2018. Syftet var att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Dessvärre har inte förändringarna haft avsedd effekt. Sverige exporterar fortfarande vapen till diktaturer och länder som gör sig skyldiga till allvarliga övergrepp på de mänskliga rättigheterna.

Den skrivelse som vi nu behandlar är den fjärde statistiska sammanställning som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018 som innehåller de förändrade riktlinjerna. Det inkluderar den demokratiska statusen, mänskliga rättigheter, exportens påverkan på en rättvis och hållbar utveckling i den mottagande staten, följdleveranser och internationell samverkan. Den mottagande statens demokratiska status uttrycks vara den viktigaste ändringen. Skrivelsen ger oss en möjlighet att återigen se vilken effekt det nya regelverket har haft. Jag ser positivt på att underlaget innehåller mer information än tidigare år eftersom det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten. Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar dock på att regelverket har varit helt tandlöst när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.

Ur avsnittet "Motion som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet