Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet anser att arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga måste vara högt prioriterat och granskningen är i sammanhanget ett viktigt bidrag. I ett bredare perspektiv handlar det om att motverka all form av arbetslivskriminalitet. Denna typ av brottslighet påverkar hela branscher och får i förlängningen negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen som helhet eftersom den bl.a. bygger på förväntningar om respekt, hederlighet och en fungerande kontroll.

När det gäller krav på att regeringen ska vidta åtgärder enligt Riksrevisionens rekommendationer, som framförs i kommittémotionerna 2023/24:2842 (S) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:2840 (V) yrkande 1, kan utskottet till att börja med konstatera att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om en översyn av systemet för återkrav av felaktigt utbetalda lönestöd förutsätter utskottet liksom regeringen att Arbetsförmedlingen arbetar med en effektiv och rättssäker ärendehandläggning och att myndigheten bidrar till målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas. Utskottet utgår från att regeringen vid behov vidtar ytterligare åtgärder.

När det gäller kontrollen av företag utan kollektivavtal konstaterar utskottet att Riksrevisionen gör bedömningen att det finns problem i detta avseende. Utskottet anser att kontroller inför beslut om dessa anställningar behöver vara effektiva och dimensionerade efter de behov som finns. Detta gäller givetvis oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att Arbetsförmedlingen har fått utökade möjligheter att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar. Utskottet välkomnar också att Arbetsförmedlingen har fått ökade möjligheter att avstå från att bevilja stöd om arbetsgivaren inte fullgör eller om det kan antas att arbetsgivaren inte kommer att fullgöra sina åtaganden.

Utskottet noterar vidare det lagförslag som riksdagen nyligen antagit om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Utskottet anser att det är motiverat att myndigheter m.fl. ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag och på så sätt få bättre möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar, däribland i fråga om subventionerade anställningar. Utskottet välkomnar också att regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Utskottet anser därmed att regeringen bedriver ett brett arbete i linje med vad motionärerna efterfrågar. Utskottet anser att effekten av de regelförändringar som föreslås samt resultatet av regeringens arbete i övrigt bör avvaktas innan det kan bli fråga om något initiativ på området. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

När det gäller riskerna med utformningen av nystartsjobben, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2843 (SD) yrkande 1, konstaterar utskottet att det i granskningen påtalas att denna insats trots en hög ersättningsnivå har få kontroller. Liksom regeringen instämmer utskottet i Riksrevisionens bedömning att subventionerade anställningar medför risker för felaktiga utbetalningar och att regelverken ska vara utformade på ett sådant sätt att riskerna för felaktiga utbetalningar minskar. Även om det kan vara så att mer behöver göras välkomnar utskottet återigen att Arbetsförmedlingen har fått ökade möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare. Utskottet noterar också att regeringen har beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb. Vidare konstaterar utskottet att motionärerna enligt yrkande 2 anser att arbetsmarknadens parter och de regionala centren mot arbetslivskriminalitet bör involveras i arbetet med att granska om en arbetsplats är lämplig för nystartsjobb. Som utskottet redan varit inne på måste kontroller inför beslut om insatser utformas och dimensioneras efter de behov som finns. Utskottet sätter sin tillit till att regeringen vid behov ser till att parterna och de regionala centren mot arbetslivskriminalitet närmare involveras i detta arbete. I detta ligger också att bedöma om även nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning. Därmed anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att tillmötesgå de aktuella yrkandena, som därför bör avslås.

När det gäller statsbidrag till arbetstagarorganisationer för att lämna yttranden till Arbetsförmedlingen inför arbetsplatsförlagda program, som tas upp i kommittémotionerna 2023/24:2842 (S) yrkande 3 och 2023/24:2840 (V) yrkandena 3 och 4, instämmer utskottet med regeringen om att det inte bör betalas ut statlig ersättning för att lämna yttranden till myndigheter. Det kan också anföras att arbetstagarorganisationerna bör ha ett eget intresse att lämna yttranden för att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. När det gäller formerna för att lämna dessa yttranden till Arbetsförmedlingen, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2840 (V) yrkande 5, konstaterar utskottet att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att digitalisera förfrågan om yttrande till arbetstagarorganisationerna. Liksom regeringen förutsätter utskottet att Arbetsförmedlingen beaktar de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till myndigheten. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av yrkandena, som därför bör avslås.

I nämnda kommittémotion 2023/24:2840 (V) yrkande 2 framställs det även krav på åtgärder enligt en LO-rapport om systemet med subventionerade anställningar, bl.a. förslag om bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att kontrollera oegentligheter och fusk med subventionerade anställningar, liksom förbättrad samrådshantering mellan Arbetsförmedlingen och berörda fackförbund. Detta är centrala delar av granskningen och därmed också frågor som utskottet redan varit inne på. I rapporten finns också förslag på förändringar av regelverket när det gäller krav på löner och anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal. När det gäller denna typ av förbehåll för att arbetsgivare ska få anställa personer med en subventionerad anställning handlar det enligt utskottet om att hitta en rimlig nivå för att insatsen ska bli så framgångsrik som möjligt, dvs. att den också används för att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden. Eftersom det inte finns någon skyldighet att anställa en viss arbetstagare kommer de krav som ställs på en potentiell arbetsgivare alltid att behöva vägas mot risken att ingen anställning kommer till stånd. Utskottet menar att det nuvarande regelverket i fråga om vilka krav det ställs på lön och anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal är väl avvägt för att skapa vägar in på arbetsmarknaden för fler. Därmed ser utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av det aktuella yrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar" i betänkandet. Läs betänkandet