Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Genom arbete kan människor försörja sig själva, känna större delaktighet i samhället och bidra till tillväxt och välfärd. Motionärerna i detta avsnitt riktar in sig på att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden så att fler ges möjlighet att delta. I grund och botten delar utskottet motionärernas uppfattning eftersom det tillhör arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter att möta de behov som finns hos olika grupper med inriktningen att alla som kan arbeta också ska göra det. Detta innebär inte att utskottet nödvändigtvis instämmer med de enskilda förslagen.

I kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkande 4 lyfter motionärerna fram möjligheten att införa en ny form av lärlingsanställning. Utskottet noterar att det sedan ett antal år finns möjlighet till en gymnasial lärlingsanställning. Utskottet anser att detta är en användbar anställningsform, men är för den skull inte berett att ta initiativ till att införa ytterligare en form av lärlingsanställning. Enligt utskottet är det av största vikt att reformer på det arbetsrättsliga området är väl förankrade hos arbetsmarknadens parter, inte minst när det gäller nya anställningsformer. Såvitt utskottet känner till finns det ingen diskussion mellan parterna om en ny form av lärlingsanställning. Det aktuella yrkandet bör därför avslås.

En annan möjlig väg in på arbetsmarknaden är s.k. gigjobb som lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 13. Utskottet ser i likhet med motionärerna att den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i samhället skapar nya vägar till jobb. Nya sätt att organisera arbete, såsom genom digitala plattformar, får dock inte föra med sig att arbetskraften utnyttjas. Att parterna tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och anpassar villkoren efter förutsättningarna i olika branscher är en viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen, och det gäller även för plattformsekonomin. Utskottet förutsätter att arbetsmarknadens parter kommer att fortsätta att ta sig an frågan på ett konstruktivt sätt. Utskottet noterar också utredningsförslaget om en schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagarna, bl.a. gigjobbare. Vidare bör nämnas att frågan om arbete som utförs via digitala plattformar även är något som tilldrar sig stort intresse inom EU, inte minst i form av det s.k. plattformsdirektivet. Utskottet utgår från att regeringen inom ramen för detta arbete kommer att fortsätta att verka för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet konstaterar också att det kommer att få möjlighet att återkomma till frågan i andra sammanhang under innevarande riksmöte. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av yrkandet, som därför bör avslås.

I partimotion 2023/24:2457 (C) yrkande 14 vill motionärerna införa ett bidrag för flytt till delar av landet med särskilda behov av arbetskraft. Utskottet konstaterar att det genom åren funnits ett antal olika flyttstöd; det senaste, benämnt flyttningsbidrag, avvecklades 2015 för att finansiera genomförandet av reformer inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet sympatiserar förvisso med motionärernas ambition att öka rörligheten på arbetsmarknaden, men menar att det i första hand är arbetstillfällen, bostadsbyggande, infrastruktursatsningar och bra skolor som får människor att flytta, inte om det finns ett bidrag att söka. I alla händelser utgår utskottet från att regeringen bevakar frågan och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att möta arbetskraftsbristen, särskilt i norra Sverige. Yrkandet bör därmed avslås.

I kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 9 och i partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 61 begär motionärerna att regeringen ser till att etableringsjobben kommer på plats i enlighet med parternas avtal. I kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 4 föreslås att etableringsjobben ska vidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag. Utskottet konstaterar att regeringen nu har fattat beslut om nödvändiga ändringar i förordningen om etableringsjobb och att etableringsjobb enligt förordningen avser endast arbeten som omfattas av kollektivavtal, dvs. i linje med parternas överenskommelse. Liksom regeringen anser utskottet att etableringsjobben är en betydelsefull reform för att öka nyanländas och långtidsarbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Vad som nu återstår är att fack och arbetsgivare i varje bransch träffar avtal om etableringsjobben. Med det anförda finner utskottet inget skäl att tillmötesgå kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 4, som därför bör avslås. När det gäller respektive yrkande i kommittémotion 2023/24:2620 (S) och partimotion 2023/24:2691 (MP) får de anses vara tillgodosedda och bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Fler vägar till jobb" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Den svenska arbetsmarknaden påverkas av drivkrafter som innebär att den är föremål för ständig förändring. Teknologiska framsteg, inte minst utvecklingen av artificiell intelligens, utmaningar på miljö- och klimatområdet, den demografiska utvecklingen liksom globaliseringen är exempel på drivkrafter som bidrar till att forma villkoren för företag, arbetsgivare och arbetstagare. Utskottet konstaterar att livslångt lärande, omställning och kompetensutveckling blir allt viktigare och därmed kan politiken spela en betydelsefull roll genom att skapa goda förutsättningar för ett längre och hållbart arbetsliv.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 12 finns ett förslag om en nationell plan för kompetensförsörjning och att motionärerna i partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 43 lyfter fram metodutvecklingsprojekten Relocate och React-EU Relocate. Frågan om kompetensförsörjning är, som motionärerna är inne på, utan tvivel komplex och samtidigt av stor betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad och god ekonomisk tillväxt. Utskottet konstaterar att bristen på arbetskraft är stor i många branscher. Utskottet vill framhålla att ett väl utformat utbildningssystem är en förutsättning för att kompetensförsörjningen ska fungera väl. Utskottet instämmer med regeringen i att övergångarna från arbetsmarknadspolitiken till reguljär utbildning behöver öka, särskilt bland arbetslösa med kort utbildning.

Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram införandet av omställningsstudiestödet med syftet att öka möjligheten för vuxna med arbetslivserfarenhet att studera och stärka sin omställningsförmåga med beaktande av arbetsmarknadens behov. Omställningsstudiestödet var en del av en historisk reform som utgick från att arbetsmarknadens parter enades om ett nytt huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Utskottet kan konstatera att intresset för stödet har varit oväntat stort, vilket är positivt för omställningen och i förlängningen möjligheterna att möta arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslår ytterligare resurser för handläggningen av omställningsstudiestödet.

Vidare noterar utskottet att Arbetsförmedlingen och sex andra myndigheter sedan december 2022 har i uppdrag att samverka i syfte att bidra till en välfungerande kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Utskottet noterar även Arbetsförmedlingens uppdrag att etablera en förvaltningsstruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Samma myndighet har även ett pågående uppdrag att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning för arbetsgivare som är i behov av att rekrytera arbetskraft. Utskottet instämmer i Arbetsförmedlingens bedömning att detta bl.a. förutsätter en yrkesmässig och geografisk rörlighet bland arbetstagare och arbetssökande som kan ta de lediga jobben. För att främja rörligheten på arbetsmarknaden arbetar myndigheten bl.a. med en nationell samordningsfunktion för stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Utskottet utgår från att det i Arbetsförmedlingens arbete med att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning, bl.a. i Västerbotten och Skellefteå, även ingår att ta till vara erfarenheter från projekten Relocate och React-EU Relocate.

Sammantaget anser utskottet att de genomförda och föreslagna reformerna samt det pågående myndighetsarbetet ligger i linje med vad som efterfrågas i de aktuella motionsyrkandena, som därför bör avslås.

När det gäller frågan om huruvida Lernia AB bör ges ett särskilt samhällsuppdrag bl.a. för att möta kompetensbristen i den gröna industrin i norra Sverige, så som föreslås i kommittémotion 2023/24:2631 (S) yrkande 10, delar utskottet inte motionärernas uppfattning. Utskottet anser förvisso att det är viktigt att skapa förutsättningar för att bidra till den gröna industriella utvecklingen, men anser inte att införandet av ett särskilt samhällsuppdrag är avgörande. Förutom vad som sagts ovan om Arbetsförmedlingens arbete och stöd för omställning och kompetensutveckling m.m. konstaterar utskottet att inom ramen för EU-samarbetet finns bl.a. Fonden för en rättvis omställning där prioriterade områden bl.a. är att stålindustrin ställer om till koldioxidneutralitet i Norrbottens län. Utskottet vill också framhålla att regeringen aviserat en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Utskottet utgår från att kompetensförsörjning här kommer att bli ett strategiskt område. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta ytterligare åtgärder på området, varför yrkandet bör avslås.

Den gröna omställningen innebär en omfattande strukturell samhällsförändring. I partimotion 2023/24:996 (MP) yrkande 59 lyfter motionärerna fram behovet av ett grönt kunskapslyft, bl.a. för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad. Utskottet instämmer med motionärerna om att en stärkt kompetensförsörjning är avgörande för en effektiv klimatomställning och för att stärka industrins konkurrenskraft. Utskottet har redan lyft fram betydelsen av omställningsstudiestödet men vill också liksom regeringen betona att arbetsmarknadens behov i större utsträckning bör få styra hur utbildningar inom gymnasieskolan och komvux dimensioneras. Utskottet instämmer också med regeringen i att yrkeshögskolan behöver byggas ut för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, särskilt i de regioner som präglas av stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Utskottet noterar vad Klimatpolitiska rådet anför om behovet av ett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen och utgår från att denna och andra rekommendationer ingår som en del i regeringens arbete med den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Därmed kan utskottet konstatera att kompetensförsörjning kopplat till den gröna omställningen i flera avseenden är en fråga som ligger högt på den politiska dagordningen och utskottet kan inte se skäl för något ytterligare initiativ på området. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning och kompetensutveckling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att många arbetsgivare i dag har svårigheter att komma i kontakt med arbetssökande som har rätt kompetens. Utskottet menar att en välfungerande arbetsförmedling är grundläggande för att minska matchningsproblematiken och i övrigt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Liksom regeringen anser utskottet att Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på kärnverksamheten. Som ett led i att återupprätta arbetslinjen behöver myndighetens förvaltningsmedel användas mer effektivt när det gäller bl.a. uppdragen om kontroll av arbetssökande och stöd i arbetsgivares rekryteringsarbete.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 5, 2023/24:2464 (C) yrkande 2 samt motionerna 2023/24:1938 (S) och 2023/24:1989 (S) alla lyfter fram betydelsen av att Arbetsförmedlingens lokala närvaro stärks i hela landet. I sammanhanget framhålls också betydelsen av att Arbetsförmedlingen har ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och en väl fungerande samverkan med kommunerna. Utskottet konstaterar att Arbetsförmedlingens uppdrag har förtydligats när det gäller dels ansvar för samverkan med kommuner, dels tillgång till likvärdig service och likvärdigt stöd i hela landet. Utskottet anser att det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan ha en ändamålsenlig lokal närvaro i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingens lokala närvaro är också en förutsättning för att upprätthålla ändamålsenliga kontakter med arbetsgivarna. Utskottet noterar att myndigheten utifrån en utprovad samverkansmodell nu har träffat överenskommelser om samverkan med flertalet kommuner.

När det gäller behovet av ökad närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 7, kan utskottet konstatera att Arbetsförmedlingen har ett pågående uppdrag med just denna inriktning. Utskottet noterar att myndigheten i en första återrapportering gör bedömningen att långtidsarbetslösa kommer att få tillgång till ett förbättrat stöd under 2023. I detta ligger bl.a. en fortsatt fördjupning i de utmaningar och behov som är kopplade till områden med socioekonomiska utmaningar. När det gäller situationen i områden med socioekonomiska utmaningar vill utskottet också framhålla att det ser positivt på regeringens breda angreppssätt för att komma till rätta med de problem som finns i många av dessa områden.

Utskottet följer myndighetens arbete och utgår från att såväl närvaron som samarbetet med arbetsgivare och samverkan med kommuner fortsätter att utvecklas i linje med de förutsättningar som anges i förordningar och uppdrag. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att ta initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller reformeringen av Arbetsförmedlingen som uppmärksammas i bl.a. kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 1 kan utskottet konstatera att regeringen har gett Arbetsförmedlingen ett flertal uppdrag med den inriktning som efterfrågas i motionen. Flera av dessa har nu också slutredovisats. En bärande del i reformeringen var att arbetsmarknadspolitiska insatser i större utsträckning skulle utföras av leverantörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Utskottet kan konstatera att vidareutvecklade matchningstjänster, rusta och matcha 2, numera ges inom programmet förmedlingsinsatser. När det gäller myndighetens arbete gentemot personer med funktionsnedsättning, en fråga som lyfts fram i partimotion 2023/24:76 (V) yrkande 2, har detta varit en särskilt utpekad del i reformeringen. Utskottet noterar att verksamheten enligt återrapporteringarna har utvecklats i riktning mot mer individanpassade insatser med kundens behov i fokus. Utskottet följer regeringens och myndighetens fortsatta arbete i fråga om reformeringen och ser inte skäl att nu ta initiativ till ytterligare åtgärder, varför yrkandena bör avslås.

I kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkande 1 anser motionärerna att möjligheterna för Arbetsförmedlingen att göra individuella bedömningar och anvisningar bör öka. Utskottet har inget att invända mot en sådan inriktning och kan konstatera att Arbetsförmedlingen har i uppdrag att utveckla den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och de individuella handlingsplanerna, bl.a. för att de insatser och aktiviteter som planeras ska vara sammanhållna och samordnade utifrån den enskildes stödbehov. För utskottet framstår det som att Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete bedrivs i linje med det som motionärerna efterfrågar, och utskottet anser därmed att det inte finns skäl för något initiativ till regeringen i frågan. Det aktuella yrkandet bör därför avslås.

I partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 51 ser motionärerna behov av ökad kontroll av Arbetsförmedlingens internkostnader. Utskottet konstaterar att Statskontoret nyligen har fått i uppdrag att analysera och bedöma effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedlen. Utskottet anser att denna typ av verksamhetsuppföljning och de rekommendationer som eventuellt kommer att lämnas rimligen ligger i linje med motionärernas önskemål. Därmed finner utskottet inte skäl till ytterligare initiativ på området, varför yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Arbetsförmedlingen" i betänkandet. Läs betänkandet

Till den svenska modellens grundpelare hör en arbetsmarknad som underlättar omställning. Detta förutsätter bl.a. starka och jämbördiga parter, som svarar för att samordna lönebildning och underlätta vid omställning på arbetsmarknaden. Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 2 ser behov av att slå vakt om den svenska modellen. Motionärerna lyfter bl.a. fram parternas kompromissinriktade arbete som har gett reallöneökningar och unikt få konfliktdagar. Utskottet har ingen annan uppfattning än att det är av stor vikt att arbetsmarknadens parter ges möjlighet att fortsätta ta ansvar för villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att regeringens agerande i detta avseende på något sätt motiverar att utskottet tar initiativ på området. I sammanhanget vill utskottet peka på etableringsjobben och omställningsstudiestödet som är goda exempel på de verkligt viktiga reformer som regeringen nu genomför och som har sin bakgrund i överenskommelser mellan parterna. Yrkandet bör därmed avslås.

Vidare uppmanar motionärerna enligt yrkande 3 i samma motion till en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande. Utskottet anser visserligen att denna formulering sammanfattar viktiga utgångspunkter för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. De konkreta förslag till reformer som enligt motionärerna ska forma en sådan politik har utskottet emellertid svårare att ställa sig bakom. När det gäller ungas etablering på arbetsmarknaden framför motionärerna i yrkandena 17 och 18 krav på att återinföra såväl utbildningskontrakt som 90-dagarsgarantin. Det är möjligt att dessa reformer var relevanta för sin tid, men utskottet håller inte med om att det är en ordning som arbetsmarknadspolitiken bör återvända till. Betydelsen av utbildning kan dock inte överskattas och är enligt utskottet den enskilt viktigaste insatsen för att ungdomar långsiktigt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I sammanhanget vill utskottet också påminna om vad som tidigare anförts om att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska få styra hur utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen dimensioneras. Mot denna bakgrund bör yrkandena avslås.

Utskottet anser att politiken nu i första hand behöver fokusera på att återupprätta arbetslinjen. Utskottet konstaterar att trots att Sverige har en hög sysselsättningsgrad är det många som inte försörjer sig genom eget arbete. Det är därför positivt att regeringen har en så tydlig inriktning på att drivkrafterna till arbete ska förbättras så att fler övergår till att försörja sig själva. Utöver det behöver arbetsmarknadspolitiken bli mer effektiv för att skapa fler vägar till arbete. Utskottet välkomnar att regeringen nu ser till att etableringsjobben kommer på plats. Det är en betydelsefull reform för att öka nyanländas och långtidsarbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utskottet ser också positivt på att regeringen aviserar att andra arbetsmarknadspolitiska insatser ska fasas ut i takt med att etableringsjobben införs.

När det gäller matchningstjänsterna efterfrågas det i nämnda kommittémotion 2023/24:2620 yrkande 8 minskade anvisningsvolymer eftersom prioriteringen av denna insats enligt motionärerna har lett till en försvagning av Arbetsförmedlingen. Utskottet noterar förvisso att regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslår minskade medel till arbetsmarknadspolitiska program och insatser, vilket bl.a. bedöms innebära färre introduktionsjobb och matchningstjänster. Men de vidareutvecklade matchningstjänsterna, som de numera kallas, utgör fortfarande en central del av den reformerade arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Till viktiga förändringar av tjänsten hör ökade krav på stöd till deltagarna och att mer stöd riktas till deltagare som står längre ifrån arbetsmarknaden. Utskottet kan inte se att det finns skäl till några ytterligare initiativ om volymerna utöver vad som redan framgår av budgetpropositionen för 2024. Yrkandet bör därmed avslås.

När det gäller arbetsmarknadsutbildningarna anser motionärerna i kommittémotion 2023/24:2620 yrkandena 10 och 11 att antalet deltagare bör öka och styras mot ett mer jämställt uttag. Förslag om arbetsmarknadsutbildningarna finns även i partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 45 och motion 2023/24:943 (S). Av resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2024 framgår det att män deltar i betydligt högre utsträckning än kvinnor i arbetsplatsnära insatser som arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar. Liksom regeringen anser utskottet att deltagandet i arbetsmarknadspolitiska insatser såsom arbetsmarknadsutbildning bör vara mer jämställt. Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att analysera förutsättningarna att kombinera matchningstjänster med andra insatser, som t.ex. arbetsmarknadsutbildning. Värt att lyfta fram är också att myndigheten har tagit fram en ny inriktning för arbetsmarknadsutbildning med syftet att fler arbetssökande ska komma i arbete genom arbetsmarknadsutbildning. Den nya inriktningen ska även främja bl.a. mångfald och jämställdhet. Utskottet anser därmed att regeringens och myndigheternas arbete ligger i linje med vad som efterfrågas av motionärerna och ser således inte skäl att vidta ytterligare åtgärder på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

Kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 48, 2023/24:441 (V) yrkandena 3 och 7 och 2023/24:2464 (C) yrkande 5 behandlar olika aspekter av nystartsjobben. Utskottet menar att det inom arbetsmarknadspolitiken behöver finnas tillgång till olika insatser anpassade till de arbetssökande, av vilka nystartsjobben är en viktig del. När det gäller krav på anställningsförmåner som ska kunna ställas på arbetsgivare för att få anställa personer med nystartsjobb handlar det enligt utskottet om att hitta en rimlig nivå för att insatsen ska bli framgångsrik. Nivån bör vara sådan att den uppmuntrar arbetsgivare att anställa en person som står långt från arbetsmarknaden. Eftersom det inte finns någon skyldighet att anställa en viss arbetstagare kommer de krav som ställs på en potentiell arbetsgivare alltid att behöva vägas mot risken att ingen anställning kommer till stånd. Utskottet menar att det nuvarande regelverket är väl avvägt för att skapa vägar in på arbetsmarknaden för flera. Utskottet anser att detta resonemang är giltigt även när det gäller övriga subventionerade anställningar och krav på arbetsgivarna, t.ex. i fråga om kollektivavtal och arbetsintyg, som förs fram i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkandena 46 och 47 och 2023/24:441 (V) yrkandena 1, 5 och 8. Även i dessa avseenden anser alltså utskottet att det befintliga regelverket är väl avvägt för att insatserna ska bli framgångsrika och kan därför inte se att det som motionärerna anför bör leda till något initiativ från utskottet. Därmed bör de aktuella yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmarknadspolitiska program och insatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Funktionshinderspolitiken tar sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, bl.a. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av livet, även arbetslivet. Möjligheten till arbete är avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden. Att ta till vara kompetens och arbetsförmåga hos alla människor är därför en viktig princip för arbetsmarknadspolitiken. Hur och i vilken grad en funktionsnedsättning påverkar arbetslivet beror i hög grad på omständigheterna.

Utskottet noterar att flertalet motionsförslag i detta avsnitt är inriktade på vad utskottet uppfattar som åtgärder av en mer övergripande karaktär med inriktningen att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och hitta vägar in på arbetsmarknaden för denna grupp. Det gäller partimotion 2023/24:76 (V) yrkandena 1, 7 och 11, kommittémotionerna 2023/24:385 (SD) yrkandena 2, 8 och 10 och 2023/24:2467 (MP) yrkande 18. Utskottet välkomnar motionärernas ambition att skapa ett arbetsliv med de bästa möjliga förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är också glädjande att det verkar finnas en gemensam insikt om att det är fråga om en grupp som ofta är utsatt på arbetsmarknaden och att det är ett område som behöver prioriteras.

Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att regeringens prioriteringar och det arbete som pågår på området är anpassade för att stärka situationen för gruppen och skapa arbetstillfällen. Det gäller oavsett om det handlar om utredningsinsatser, styrning av myndigheter eller tillgången till specialistkompetens, vilket alla är exempel på sådant som tas upp i motionerna. Som ansvarig myndighet på området är Arbetsförmedlingen givetvis en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är specifikt riktade till personer med funktionsnedsättning. Utskottet vill framhålla att myndighetens instruktion har förtydligats så att det framgår att myndigheten ska upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete. Relevant i sammanhanget är även Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag att anvisa personer med funktionsnedsättning som under lång tid varit utan arbete till lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall. Utskottet kommer under innevarande riksmöte att återkomma till Samhalls uppdrag och i samband med detta även Arbetsförmedlingens anvisningar av arbetssökande till Samhall. När det gäller särskilt samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer noterar utskottet bl.a. den upphandlade tjänsten steg till arbete och vill framhålla vikten av uppföljning av tjänstens kvalitet och resultat, på samma sätt som gäller för all arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det behövs mer kunskap om hur det ser ut med den ekonomiska jämställdheten bland kvinnor och män med funktionsnedsättning. SCB:s uppdrag på området bör kunna ge underlag för förbättrade analyser och politikutveckling. Sammantaget kan utskottet konstatera att det pågår ett aktivt arbete som i stora delar ligger i linje med motionärernas förslag. Därmed kan utskottet inte finna skäl för ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med något av de aktuella yrkandena, och de bör därför avslås.

Frågor om arbetshjälpmedel, bedömningen av förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan uppmärksammas i kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 14, kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkandena 6 och 7, partimotion 2023/24:76 (V) yrkandena 3–6 och kommittémotion 2023/24:923 (MP) yrkandena 1 och 2. När det gäller den arbetsmarknadspolitiska bedömningen noterar utskottet att Arbetsförmedlingen har haft i uppdrag att analysera processen och tillämpningen avseende förekomsten av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, liksom förutsättningarna för att göra bedömningar tidigt vid arbetslöshet. Utskottet noterar att det har införts en kompletterande arbetsmarknadspolitisk bedömning, bl.a. med syftet att få kortare ledtider till relevanta insatser. Liksom regeringen är utskottet dock bekymrad över att dessa bedömningar fortfarande tar alltför lång tid.

Vidare vill utskottet framhålla att den som är i behov av arbetshjälpmedel ska ha rätt till ett bra arbetsliv. Det är viktigt att regelverket och ansvarsfördelningen mellan de inblandade aktörerna skapar förutsättningar för ett bra och inkluderande arbetsliv. Utskottet noterar den s.k. Funkautredningens övervägande om bl.a. arbetshjälpmedel och regeringens uttalanden i samband med riksdagens tillkännagivande i fråga om utredningens förslag. Utskottet fortsätter att noga följa utvecklingen av det delade ansvaret mellan aktörer gällande arbetshjälpmedel och Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla den arbetsmarknadspolitiska bedömningen samt förutsätter att regeringen vid behov vidtar åtgärder. Därutöver ser utskottet inget behov att ta initiativ med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Metoden supported employment, där flera aktörer samarbetar för att ge individen ett sammanhållet stöd, är en fråga som särskilt tas upp i partimotion 2023/24:76 (V) yrkande 8. Utskottet instämmer med motionärerna om att detta verkar vara en framgångsrik metod och konstaterar att den sedan ett antal år tillämpas av Arbetsförmedlingen genom det arbetsmarknadspolitiska programmet särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS). Utskottet noterar att myndigheten har framfört till regeringen att fler personer med funktionsnedsättning bör få ta del av s.k. förstärkta förmedlingsinsatser där SIUS-metodiken tillämpas, liksom att det pågår en utveckling av SIUS-programmet. Således kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete i den riktning som förordas av motionärerna och det aktuella yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga" i betänkandet. Läs betänkandet