Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av den återkommande kritik av Samhalls verksamhet som framkommit i tidigare utredningar och granskningar. Utskottet kan konstatera att även den aktuella granskningen visar på bl.a. brister i såväl den tidigare som den nuvarande regeringens styrning av verksamheten, liksom även i Samhalls styrning och organisation, vilket har lett till att bolaget inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Samtidigt vill utskottet framhålla att Samhall ända sedan starten har spelat en viktig roll för många människor med olika typer av funktionsnedsättning och för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i stort. Enligt samhällsuppdraget ska bolaget skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Och det är i grunden detta utskottet vill värna, att Samhall ska vara ett avgränsat men viktigt verktyg för att fler ska komma i arbete efter sina förutsättningar.

Utskottet konstaterar att flertalet motioner rör frågeställningar som på olika sätt handlar om att Samhalls verksamhet behöver ses över. Yrkandena handlar bl.a. om att Samhall i större utsträckning bör ta hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar, om åtgärder för att förbättra samspelet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall, om en mer flexibel utformning av merkostnadsersättningen, om en förändring av bolagets inriktning när det gäller kravet på affärsmässighet, om att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och ge de anställda vid Samhall och deras fackliga representanter större inflytande samt om åtgärder för att säkerställa att Samhall utför sitt grunduppdrag.

Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra den breda översyn av Samhall som regeringen aviserar i skrivelsen. Utskottet noterar att utredarens uppdrag delas in i följande huvudavsnitt: i) en kartläggning av Samhalls målgrupp och en analys av målgruppens stödbehov, ii) en analys av Samhalls verksamhet och den samlade styrningen, iii) en analys av hur urvalet och matchningen inför anställning hos Samhall kan förbättras samt iv) en översyn av hur transparensen i och kontrollen av den statliga merkostnadsersättningen kan öka. Utskottet gör bedömningen att utredningens överväganden med utgångspunkt i detta uppdrag väl rymmer de frågeställningar som tas upp i de aktuella yrkandena, vilka därmed får anses vara huvudsakligen tillgodosedda. Det finns i övrigt inte skäl att förekomma utredningens arbete. Motionerna 2023/24:76 (V) yrkande 16, 2023/24:385 (SD) yrkande 3, 2023/24:2464 (C) yrkande 3, 2023/24:2620 (S) yrkandena 15 och 16, 2023/24:2798 (S) yrkande 2 och 2023/24:2801 (V) yrkande 1 bör därför avslås.

När det gäller att undvika osund konkurrens, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2811 (C), vill utskottet liksom regeringen gör i nämnda direktiv framhålla vikten av att Samhall vidtar kraftfulla åtgärder för att motverka att prissättningen begränsar konkurrensen. Konkurrensverkets beslut och granskningar av Samhalls prissättning är i sammanhanget av stor betydelse. Utskottet kommer att noga följa denna fråga och förutsätter att regeringen vid behov vidtar åtgärder. Därutöver ser utskottet inget behov av att ta initiativ med anledning av det aktuella motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Förslag om att Samhalls organisationsform bör ses över framförs i kommittémotionerna 2023/24:2798 (S) yrkande 1 och 2023/24:2801 (V) yrkande 2. Som utskottet förstår det anser motionärerna bl.a. att det är aktiebolagsformen med avkastningskrav som är grundproblemet och bidrar till svårigheter att erbjuda utvecklande jobb till de anställda inom målgruppen. Utskottet noterar Riksrevisionens kritik mot de prioriteringar som har gjorts inom verksamheten över tid och som har lett fram till den verksamhet som Samhall i dag bedriver. Riksrevisionen menar att såväl regeringens styrning som Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Utskottet noterar också att regeringen delvis instämmer i denna bedömning när den konstaterar att det över tid har skett stora förändringar i den verksamhet som Samhall bedriver, och att dessa förändringar kan ha påverkat Samhalls möjligheter att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten. Samtidigt är det enligt regeringen ofrånkomligt att Samhall som producent av efterfrågade varor och tjänster behöver följa den allmänna utvecklingen på marknaden. Det är en förutsättning för att bolaget alls ska kunna erbjuda sysselsättning för målgruppen. Utskottet instämmer i detta resonemang och konstaterar att det leder regeringen till slutsatsen att Samhall även i fortsättningen ska vara ett statligt bolag vars uppdrag ska innefatta produktion av efterfrågade varor och tjänster. Utskottet delar regeringens bedömning i detta avseende och anser därför att de aktuella yrkandena bör avslås.

Därmed bör riksdagen även avslå kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkande 14 om behovet av en grundlig översyn av Samhall med utgångspunkten att det även i fortsättningen bör vara en statlig aktör i bolagsform som ansvarar för och genomför uppdraget att ge utvecklande arbete åt personer med funktionsnedsättning.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag, punkt 1 (S)

av Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 15 och 16 samt

2023/24:2798 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

avslår motionerna

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av den återkommande kritik av Samhalls verksamhet som framkommit i tidigare utredningar och granskningar. Utskottet kan konstatera att även den aktuella granskningen visar på bl.a. brister i såväl den tidigare som den nuvarande regeringens styrning av verksamheten, liksom även i Samhalls styrning och organisation, vilket har lett till att bolaget inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Samtidigt vill utskottet framhålla att Samhall ända sedan starten har spelat en viktig roll för många människor med olika typer av funktionsnedsättning och för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i stort. Enligt samhällsuppdraget ska bolaget skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Och det är i grunden detta utskottet vill värna, att Samhall ska vara ett avgränsat men viktigt verktyg för att fler ska komma i arbete efter sina förutsättningar.

Utskottet konstaterar att flertalet motioner rör frågeställningar som på olika sätt handlar om att Samhalls verksamhet behöver ses över. Yrkandena handlar bl.a. om att Samhall i större utsträckning bör ta hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar, om åtgärder för att förbättra samspelet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall, om en mer flexibel utformning av merkostnadsersättningen, om en förändring av bolagets inriktning när det gäller kravet på affärsmässighet, om att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och ge de anställda vid Samhall och deras fackliga representanter större inflytande samt om åtgärder för att säkerställa att Samhall utför sitt grunduppdrag.

Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra den breda översyn av Samhall som regeringen aviserar i skrivelsen. Utskottet noterar att utredarens uppdrag delas in i följande huvudavsnitt: i) en kartläggning av Samhalls målgrupp och en analys av målgruppens stödbehov, ii) en analys av Samhalls verksamhet och den samlade styrningen, iii) en analys av hur urvalet och matchningen inför anställning hos Samhall kan förbättras samt iv) en översyn av hur transparensen i och kontrollen av den statliga merkostnadsersättningen kan öka. Utskottet gör bedömningen att utredningens överväganden med utgångspunkt i detta uppdrag väl rymmer de frågeställningar som tas upp i de aktuella yrkandena, vilka därmed får anses vara huvudsakligen tillgodosedda. Det finns i övrigt inte skäl att förekomma utredningens arbete. Motionerna 2023/24:76 (V) yrkande 16, 2023/24:385 (SD) yrkande 3, 2023/24:2464 (C) yrkande 3, 2023/24:2620 (S) yrkandena 15 och 16, 2023/24:2798 (S) yrkande 2 och 2023/24:2801 (V) yrkande 1 bör därför avslås.

När det gäller att undvika osund konkurrens, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2811 (C), vill utskottet liksom regeringen gör i nämnda direktiv framhålla vikten av att Samhall vidtar kraftfulla åtgärder för att motverka att prissättningen begränsar konkurrensen. Konkurrensverkets beslut och granskningar av Samhalls prissättning är i sammanhanget av stor betydelse. Utskottet kommer att noga följa denna fråga och förutsätter att regeringen vid behov vidtar åtgärder. Därutöver ser utskottet inget behov av att ta initiativ med anledning av det aktuella motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Förslag om att Samhalls organisationsform bör ses över framförs i kommittémotionerna 2023/24:2798 (S) yrkande 1 och 2023/24:2801 (V) yrkande 2. Som utskottet förstår det anser motionärerna bl.a. att det är aktiebolagsformen med avkastningskrav som är grundproblemet och bidrar till svårigheter att erbjuda utvecklande jobb till de anställda inom målgruppen. Utskottet noterar Riksrevisionens kritik mot de prioriteringar som har gjorts inom verksamheten över tid och som har lett fram till den verksamhet som Samhall i dag bedriver. Riksrevisionen menar att såväl regeringens styrning som Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Utskottet noterar också att regeringen delvis instämmer i denna bedömning när den konstaterar att det över tid har skett stora förändringar i den verksamhet som Samhall bedriver, och att dessa förändringar kan ha påverkat Samhalls möjligheter att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten. Samtidigt är det enligt regeringen ofrånkomligt att Samhall som producent av efterfrågade varor och tjänster behöver följa den allmänna utvecklingen på marknaden. Det är en förutsättning för att bolaget alls ska kunna erbjuda sysselsättning för målgruppen. Utskottet instämmer i detta resonemang och konstaterar att det leder regeringen till slutsatsen att Samhall även i fortsättningen ska vara ett statligt bolag vars uppdrag ska innefatta produktion av efterfrågade varor och tjänster. Utskottet delar regeringens bedömning i detta avseende och anser därför att de aktuella yrkandena bör avslås.

Därmed bör riksdagen även avslå kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkande 14 om behovet av en grundlig översyn av Samhall med utgångspunkten att det även i fortsättningen bör vara en statlig aktör i bolagsform som ansvarar för och genomför uppdraget att ge utvecklande arbete åt personer med funktionsnedsättning.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag, punkt 1 (S)

av Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 15 och 16 samt

2023/24:2798 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

avslår motionerna

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet