Arbetsrätt

Utskottet vill inledningsvis betona att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell som under en lång tid har inneburit stabila förutsättningar för de som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet alltid görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som har genomförts på den svenska arbetsmarknaden för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar framför allt sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. I kommittémotion 2023/24:647 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2023/24:1326 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. I motion 2023/24:1240 (C) yrkande 3 betonas däremot vikten av flexibla anställningsformer.

Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Det gäller inte minst i besöksnäringen, som särskilt lyfts fram i nämnda motion 2023/24:1240 (C). Utskottet konstaterar att tidsbegränsade anställningar således fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Vidare vill utskottet framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som har genomförts som en del av omställningspaketet på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av bl.a. en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet anser också att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Samtidigt är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen till följd av förändringarna inom området.

Utskottet vill i sammanhanget också slå fast att kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter gör det möjligt med branschanpassade lösningar på arbetsmarknaden till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivarna. En förutsättning för att parterna ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen är att deras autonomi och självständighet värnas även i fortsättningen.

Vidare finns det skäl att lyfta fram etableringsjobben som nu slutligen kan komma på plats på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets förhoppning är att etableringsjobben med sin konstruktion ska bidra till den övergripande flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden och bli en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att etablera sig.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det reformerade arbetsrättsliga regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2023/24:1988 (S) delar utskottet motionärernas grundläggande inställning om att regelverket ska garantera gravida en hög skyddsnivå. Till skillnad från vad motionärerna tycks anse menar dock utskottet att det nuvarande regelverket är utformat på ett sätt som garanterar gravida arbetstagare en tillfredsställande skyddsnivå och som möjliggör för dem att överlag ta till vara sina rättigheter. Utskottet anser således att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell som under en lång tid har inneburit stabila förutsättningar för de som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet alltid görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som har genomförts på den svenska arbetsmarknaden för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar framför allt sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. I kommittémotion 2023/24:647 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2023/24:1326 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. I motion 2023/24:1240 (C) yrkande 3 betonas däremot vikten av flexibla anställningsformer.

Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Det gäller inte minst i besöksnäringen, som särskilt lyfts fram i nämnda motion 2023/24:1240 (C). Utskottet konstaterar att tidsbegränsade anställningar således fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Vidare vill utskottet framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som har genomförts som en del av omställningspaketet på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av bl.a. en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet anser också att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Samtidigt är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen till följd av förändringarna inom området.

Utskottet vill i sammanhanget också slå fast att kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter gör det möjligt med branschanpassade lösningar på arbetsmarknaden till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivarna. En förutsättning för att parterna ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen är att deras autonomi och självständighet värnas även i fortsättningen.

Vidare finns det skäl att lyfta fram etableringsjobben som nu slutligen kan komma på plats på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets förhoppning är att etableringsjobben med sin konstruktion ska bidra till den övergripande flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden och bli en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att etablera sig.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det reformerade arbetsrättsliga regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2023/24:1988 (S) delar utskottet motionärernas grundläggande inställning om att regelverket ska garantera gravida en hög skyddsnivå. Till skillnad från vad motionärerna tycks anse menar dock utskottet att det nuvarande regelverket är utformat på ett sätt som garanterar gravida arbetstagare en tillfredsställande skyddsnivå och som möjliggör för dem att överlag ta till vara sina rättigheter. Utskottet anser således att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell som under en lång tid har inneburit stabila förutsättningar för de som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet alltid görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som har genomförts på den svenska arbetsmarknaden för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar framför allt sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. I kommittémotion 2023/24:647 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2023/24:1326 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. I motion 2023/24:1240 (C) yrkande 3 betonas däremot vikten av flexibla anställningsformer.

Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Det gäller inte minst i besöksnäringen, som särskilt lyfts fram i nämnda motion 2023/24:1240 (C). Utskottet konstaterar att tidsbegränsade anställningar således fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Vidare vill utskottet framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som har genomförts som en del av omställningspaketet på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av bl.a. en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet anser också att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Samtidigt är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen till följd av förändringarna inom området.

Utskottet vill i sammanhanget också slå fast att kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter gör det möjligt med branschanpassade lösningar på arbetsmarknaden till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivarna. En förutsättning för att parterna ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen är att deras autonomi och självständighet värnas även i fortsättningen.

Vidare finns det skäl att lyfta fram etableringsjobben som nu slutligen kan komma på plats på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets förhoppning är att etableringsjobben med sin konstruktion ska bidra till den övergripande flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden och bli en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att etablera sig.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det reformerade arbetsrättsliga regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2023/24:1988 (S) delar utskottet motionärernas grundläggande inställning om att regelverket ska garantera gravida en hög skyddsnivå. Till skillnad från vad motionärerna tycks anse menar dock utskottet att det nuvarande regelverket är utformat på ett sätt som garanterar gravida arbetstagare en tillfredsställande skyddsnivå och som möjliggör för dem att överlag ta till vara sina rättigheter. Utskottet anser således att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är centralt att eventuella missförhållanden inom företag, organisationer och myndigheter kommer fram och kan åtgärdas. Det finns både ett stort allmänintresse och ett betydande värde för enskilda individer i att missförhållanden uppmärksammas. I det sammanhanget kan arbetstagare ofta spela en avgörande roll. Arbetstagare har nämligen inte sällan en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden i olika typer av verksamheter. Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden kan således fullgöra en viktig samhällsfunktion i vissa situationer. Det finns därför skäl för att se till att dessa individer har det skydd i lagstiftningen som de behöver.

I kommittémotion 2023/24:461 (V) yrkande 5 vill motionärerna se en möjlighet till ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande som utgör en repressalie. Som framgått ovan delar utskottet motionärernas grundläggande syn på att visselblåsare kan spela en viktig roll och att det är en grupp som behöver ett väl avvägt skydd i lagstiftningen. Till skillnad från motionärerna menar utskottet dock inte att det kräver ett särskilt skydd mot ogiltigförklaring på det sätt som motionärerna efterfrågar. Utskottet noterar att samma förslag framfördes både under remissförfarandet i samband med genomförandet av visselblåsardirektivet i svensk rätt och vid utskottets beredning av ärendet. I likhet med vad regeringen då anförde finns det skäl att framhålla att det enligt anställningsskyddslagen finns möjlighet att ogiltigförklara en uppsägning eller ett avskedande och att det därför saknas skäl för att införa en särskild grund för ogiltigförklaring i lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan delar fortfarande denna bedömning. Det innebär att yrkandet bör avslås.

I motion 2023/24:1307 (S) vill motionärerna se ett starkare skydd mot föreningsrättskränkning i medbestämmandelagen. Utskottet delar visserligen motionärernas utgångspunkt att den aktuella lagstiftningen tillför ett betydelsefullt och önskvärt skydd för arbetstagarna på den svenska arbetsmarknaden. En arbetstagare som utövar sin grundlagsfästa föreningsrätt ska inte behöva utstå orättvis behandling av sin arbetsgivare. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att den del av lagstiftningen som motionärerna riktar in sig på är väl avvägd. Det finns således inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Skydd mot repressalier" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell som under en lång tid har inneburit stabila förutsättningar för de som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet alltid görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som har genomförts på den svenska arbetsmarknaden för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar framför allt sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. I kommittémotion 2023/24:647 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2023/24:1326 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. I motion 2023/24:1240 (C) yrkande 3 betonas däremot vikten av flexibla anställningsformer.

Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Det gäller inte minst i besöksnäringen, som särskilt lyfts fram i nämnda motion 2023/24:1240 (C). Utskottet konstaterar att tidsbegränsade anställningar således fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Vidare vill utskottet framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som har genomförts som en del av omställningspaketet på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av bl.a. en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet anser också att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Samtidigt är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen till följd av förändringarna inom området.

Utskottet vill i sammanhanget också slå fast att kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter gör det möjligt med branschanpassade lösningar på arbetsmarknaden till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivarna. En förutsättning för att parterna ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen är att deras autonomi och självständighet värnas även i fortsättningen.

Vidare finns det skäl att lyfta fram etableringsjobben som nu slutligen kan komma på plats på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets förhoppning är att etableringsjobben med sin konstruktion ska bidra till den övergripande flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden och bli en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att etablera sig.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det reformerade arbetsrättsliga regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2023/24:1988 (S) delar utskottet motionärernas grundläggande inställning om att regelverket ska garantera gravida en hög skyddsnivå. Till skillnad från vad motionärerna tycks anse menar dock utskottet att det nuvarande regelverket är utformat på ett sätt som garanterar gravida arbetstagare en tillfredsställande skyddsnivå och som möjliggör för dem att överlag ta till vara sina rättigheter. Utskottet anser således att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Statens roll är att bidra med ett ändamålsenligt regelverk och andra styrmedel för att säkra goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som förutsättningar skapas för arbetsmarknadens parter att ta ansvar för löners och övriga villkors närmare utformning. En viktig del i denna ordning är utgångspunkten att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska gälla i arbetslivet. En sådan ordning möjliggör bl.a. för parterna att anpassa villkoren till de förutsättningar som råder i respektive bransch. Utskottet anser att reformeringen av arbetsrätten är ett gott exempel på en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter. En väl fungerande politik på arbetslivsområdet bygger på en god dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Motionärerna i detta avsnitt riktar in sig på förslag om utökad ledighet från arbetet kopplad till olika situationer, såsom att bedriva näringsverksamhet, utöva sitt föräldraskap och pröva ett annat arbete. Det som anförts ovan om vikten av en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter gäller även i frågor om rätt till ledighet.

I kommittémotion 2023/24:395 (SD) yrkande 1 vill motionärerna ge båda föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet vid besök hos mödravården. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att båda föräldrarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i alla delar av sina barns liv. Utskottet anser dock att det befintliga regelverket om föräldrars rätt till ledighet i olika sammanhang är väl avvägt. Det får anses ge en bra grund för att man ska kunna fylla den helt avgörande roll man som förälder har i sina barns liv. Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av yrkandet, och därför bör det avslås.

När det gäller frågan om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet, som tas upp i kommittémotion 2023/24:420 (SD) yrkande 4, delar utskottet motionärernas grundsyn att möjligheten för arbetstagare att vara lediga för att bedriva näringsverksamhet fyller en viktig funktion. Företagen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden och är en motor i jobbskapandet. Genom fler och växande företag kan vi skapa fler arbetstillfällen och få fler att gå från bidrag till arbete. Utskottet konstaterar att det i dag finns en förhållandevis generös rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Utskottet kan därför inte se att det i nuläget finns skäl att ändra den befintliga lagstiftningen men utesluter inte att frågan kan aktualiseras i framtiden. Utskottet vill också framhålla att det är en fråga där det står parterna fritt att förhandla inom ramen för kollektivavtal eller på ett mer övergripande plan. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Vidare konstaterar utskottet att studieledighetslagen erbjuder arbetstagare en förhållandevis långtgående rätt till tjänstledighet för att studera. I kommittémotion 2023/24:993 (V) yrkande 5 pekar motionärerna på att det skulle finnas särskilda behov av ledighet för att studera samiska språk. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. När det gäller vilken typ av utbildning som berättigar till ledighet menar utskottet att det i dag bedöms utifrån allmängiltiga och rimliga kriterier. Det finns således inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Även när det gäller möjligheten att vara tjänstledig för att pröva ett annat arbete menar utskottet att det regelverk som finns på området är väl avvägt. Att som motionären i motion 2023/24:874 (S) ställa krav på en generell rätt för samtliga arbetstagare att vara tjänstlediga för ett annat arbete vore att sträcka sig för långt och helt bortse från arbetsgivares behov av stabilitet. Det finns således inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Rätt till ledighet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att möjligheten för arbetsmarknadens parter att vidta stridsåtgärder är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och en rättighet som har skydd i regeringsformen. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder är ett kraftfullt verktyg att använda sig av vid konflikter på arbetsmarknaden. Rätten sträcker sig långt och kan i vissa fall ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. En förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden över tid är att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottet vill poängtera att det vilar ett stort ansvar på parterna att inte missbruka det kraftiga verktyg som stridsåtgärder utgör.

När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Under 2022 förlorades t.ex. inga arbetsdagar på grund av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet är dock medvetet om att redan hot om stridsåtgärder från en arbetstagarorganisation kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag.

Motionärerna i motion 2023/24:1466 (SD) anser att det finns behov av en översyn av regelverket i syfte att begränsa möjligheten till fackliga sympatiåtgärder. Utskottet delar inte motionärernas bedömning. Regelverket har nyligen setts över, vilket resulterat i vissa begränsningar av möjligheterna att vidta stridsåtgärder. Utskottet anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen, med de ändringar av regelverket som har skett, har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för en välfungerande arbetsmarknad. Utskottet ser därför inte att det finns skäl att se över eller ändra den nuvarande ordningen på det sätt som efterfrågas av motionärerna, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Rätt till sympatiåtgärder" i betänkandet. Läs betänkandet

En av grundpelarna och de främsta framgångarna inom det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital. Den gemensamma marknaden inom EU är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt och viktig för att Europa ska ha goda förutsättningar att verka i en global konkurrens.

Utskottet anser att det är självklart att goda villkor ska säkerställas för dem som kommer till Sverige från andra EU-länder för att arbeta. Det är centralt att dessa arbetstagare inte utnyttjas utan att de lagar och regler som de omfattas av faktiskt också följs. Det är således viktigt att ha ett regelverk och kontrollmekanismer som garanterar att även arbetstagare som utstationeras för att tillfälligt arbeta i Sverige ges goda villkor och trygga arbetsförhållanden. Utskottet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att vara på sin vakt så att reglerna inte blir för långtgående. Vi bör inte ha regler som går emot EU-rättsliga principer eller hämmar den fria rörligheten på ett orimligt sätt. Rörlighet för arbetskraft inom EU spelar en stor roll för att se till att efterfrågan på arbetskraft inom hela EU kan mötas och att tillväxten upprätthålls.

Utskottet noterar att motionärerna i avsnittet har vitt skilda förslag om i vilken riktning regelverket för utstationering ska utvecklas framöver. Medan motionärerna i kommittémotion 2023/24:439 (V) yrkandena 9–12 framhåller att regelverket inte är tillräckligt långtgående och därför vill se ytterligare åtgärder på flera områden, förordar motionärerna i kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 7 att regelverket vrids tillbaka genom att man återinför lex Laval. Utskottet kan inte ställa sig bakom den inriktning för politiken som önskas av någon av dessa motionärer.

Utskottet anser att dagens regelverk överlag är väl avvägt för att upprätthålla ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Med den utformning regelverket har i dag bidrar det också till att motverka osund konkurrens. Utskottet konstaterar vidare att Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälningar om utstationeringar 2022 låg på en fortsatt hög nivå och hade ökat jämfört med föregående år. Utskottet uppfattar det som att utstationerande arbetsgivare ser tillräckligt positivt på de förutsättningar och villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden för att använda sig av den fria rörligheten över landsgränserna. Som utskottet framhållit ovan är det viktigt att inte ha ett regelverk som hämmar den fria rörligheten inom EU samtidigt som det garanterar att människor som kommer till Sverige för att arbeta erbjuds goda arbetsvillkor. Utskottet utgår från att regeringen kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen för utstationerad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet kan inte se att det finns skäl för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen på området, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller förslagen i kommittémotion 2023/24:439 (V) yrkandena 14 och 15 noterar utskottet att motionärerna vill se förändringar i förvaltningen och tillsynen av utstationeringsregistret. Utskottet delar på ett generellt plan motionärernas syn på behovet av ett fungerande utstationeringsregister. Genom att ha kontroll på de utstationeringar som sker till Sverige förbättras förutsättningarna för att kunna garantera utstationerad arbetskraft de grundläggande rättigheter de har rätt till. Det bidrar således till att hindra företag från att vinna fördelar genom osund konkurrens. Utskottet vill betona att det är viktigt att statistiken i utstationeringsregistret håller hög kvalitet, och noterar att detta är en fråga som bl.a. behandlas inom ramen för Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Utskottet noterar även att regeringen nyligen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en viktig pusselbit för att myndigheterna bl.a. ska kunna upptäcka och ingripa mot regelöverträdelser och brottslighet så effektivt som möjligt. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att ta något ytterligare initiativ, och därför bör yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Utstationering av arbetstagare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att mobbning och andra former av trakasserier aldrig ska accepteras vare sig på den svenska arbetsmarknaden eller i samhället i stort. Det är självklart att arbetstagare inte ska behöva mötas av mobbning eller andra trakasserier på sin arbetsplats. När mobbning förekommer på en arbetsplats drabbas i första hand den person som utsätts hårt, men även andra på arbetsplatsen kan drabbas genom att bristerna i arbetsmiljön gör att de mår dåligt. För att arbetsmarknaden ska fungera på önskat sätt och för att människor ska känna sig trygga på sina arbetsplatser är det avgörande att ha ett regelverk som fångar upp mobbning och andra trakasserier.

I kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 3 vill motionärerna införa en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Som framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på att trakasserier i arbetslivet är något som aldrig ska accepteras på våra arbetsplatser. Utskottet delar också motionärernas uppfattning om vikten av att ha ett regelverk som ger möjlighet till upprättelse för de personer som har utsatts för trakasserier i arbetslivet. När det gäller frågan om det finns behov av att införa en ny lag på området gör dock utskottet en annan bedömning än motionärerna. Utskottet anser att vi i dag har ett regelverk i form av bl.a. arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen som är inriktat på att fånga upp missförhållanden i arbetslivet. För den som har utsatts för trakasserier eller kränkningar finns det även en möjlighet att polisanmäla händelsen. Det finns således olika vägar för att få sin sak prövad rättsligt. Utskottet menar att regelverket är väl avvägt i dessa delar.

Vidare konstaterar utskottet att det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Utskottet välkomnar att regeringen har tagit initiativ på området, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Utskottet noterar också den pågående uppföljningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bl.a. avser arbetet mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Utskottet noterar även att området varit föremål för flera utredningar under senare tid. Det finns också skäl att även i detta sammanhang lyfta fram den roll som arbetsmarknadens parter har för att förebygga mobbning och andra trakasserier i arbetslivet. Med sin djupa kunskap om arbetsplatserna och möjligheten att fånga upp tidiga signaler om missförhållanden är parterna väl lämpade att på både lokal och central nivå bidra i arbetet mot att hålla trakasserier borta från våra arbetsplatser.

Därmed kan utskottet inte se att det finns skäl för något initiativ från riksdagen, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Trakasserier i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet