Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Utskottet vill inleda med att lyfta fram det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik, nämligen att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet handlar om alla människors lika värde, och utskottet vill därmed inledningsvis också understryka betydelsen av ett aktivt och målinriktat arbete för ökad jämställdhet i samhället. Jämställdhetsperspektivet måste enligt utskottet finnas med i politikens utformning på bred front, så att politiken på alla områden bidrar till att alla oavsett kön kan leva jämställda liv.

När det gäller de motionsförslag som utskottet behandlar i detta avsnitt kan det konstateras att ett antal förslag anlägger mer av ett generellt och övergripande perspektiv på vad som måste göras för att uppnå ett jämställt och jämlikt samhälle, medan andra motionsförslag har ett tydligare fokus på ett visst delmålsområde inom jämställdhetspolitiken.

Till den förstnämnda kategorin räknar utskottet kommittémotionerna 2023/24:2073 (SD) yrkande 12 om behovet av att uppmärksamma och åtgärda strukturella orättvisor i samhället och 2023/24:2664 (MP) yrkande 1 och 6 om att anlägga ett intersektionellt perspektiv i arbetet för att nå jämställdhetsmålen respektive ändra på begränsande normer och värderingar samt motion 2023/24:953 (S) om att tillsätta en jämställdhetskommission i syfte att säkerställa en effektiv strategi för att uppnå jämställdhet i Sverige. I fråga om dessa förslag är utskottet inte av någon annan grunduppfattning än motionärerna när det gäller behovet av att uppmärksamma och arbeta mot strukturella orättvisor och begränsande normer och värderingar i samhället. Utskottet instämmer också i det angelägna i att arbeta utifrån en effektiv och samlad strategi när det gäller frågan om hur arbetet för att uppnå jämställdhet i samhället ska bedrivas. Enligt utskottets mening bedrivs dock redan ett brett och målinriktat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen som i allt väsentligt får anses ligga i linje med det som dessa motionärer lyfter fram.

Utskottet noterar med gillande att arbetet med jämställdhetsintegrering som verktyg och huvudsaklig strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen fortsätter på bred front. Utskottet noterar vidare bl.a. det omfattande uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen som Jämställdhetsmyndigheten genomfört på uppdrag av regeringen där myndigheten så sent som i november 2023 kom med sin avslutande rapport. Regeringen bör nu ges tillfälle att grundligt analysera och ta ställning till de bedömningar och förslag som myndigheten presenterat när det gäller styrning och genomförande av jämställdhetspolitiken. Utskottet noterar vidare i sammanhanget det arbete som Kommissionen för jämställda livsinkomster har bedrivit, vilket enligt utskottet inbegriper och belyser flera av de aspekter som motionärerna tar upp. Utskottet bedömer därmed att det inte, i varje fall inte i nuläget, är motiverat att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de nämnda motionsförslagen. Yrkandena bör därmed avslås.

Förslag med tydligare fokus på ett visst delmålsområde finns dels i kommittémotion 2023/24:386 (SD) yrkande 2 där motionärerna anser att en mätmetod med fokus på förutsättningar framför utfall bör tillämpas när det gäller delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande, dels i kommittémotion 2023/24:2664 (MP) yrkandena 7 och 28 där motionärerna har förslag kopplade till delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Inte heller när det gäller dessa motionsförslag ser utskottet med hänvisning till pågående arbete att det finns anledning att föreslå något tillkännagivande till regeringen. Även dessa yrkanden bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Strategier för att nå ett jämställt samhälle" i betänkandet. Läs betänkandet

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. Alla människor har samma rätt att vara fria och trygga, och utskottet vill inleda med att understryka att det även i fortsättningen behöver göras en kraftsamling i samhället för att förebygga och bekämpa det könsrelaterade våldet.

Mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor utgör huvuddelen av det könsrelaterade våldet. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att även synliggöra t.ex. hbtqi-personers våldsutsatthet och det våld som män utsätts för av kvinnor. Som utskottet underströk förra året i sitt förslag till tillkännagivande till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer behöver alla former av våld i nära relationer inkluderas i det våldsförebyggande arbetet. Utskottet vidhåller sin uppfattning att utgångspunkten för nollvisionen bör vara att ha en bredare inriktning än att ta sikte på enbart mäns våld mot kvinnor, vilket är den formulering av nollvisionen som förespråkas i kommittémotionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 88, 2023/24:2621 (S) yrkande 2 och 2023/24:2640 (S) yrkande 63. Utskottet noterar vidare att den förstudie om en nollvision för våld i nära relationer som Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att genomföra nyligen har redovisats för regeringen. Utskottet anser att regeringen nu bör ges tid att noga analysera myndighetens överväganden och rekommendationer för att sedan ta ställning till hur den lämpligen tar frågan om att införa en nollvision vidare. I sammanhanget noterar utskottet även det nyligen presenterade utredningsförslaget om ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld som tydligt anger vilka våldsformer som omfattas. Utskottet kommer att noga och med stort intresse följa regeringens arbete på området. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

Ekonomiskt våld är ett problemområde som tas upp i många av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt. Flera förslag handlar om att tillsätta utredningar med uppdrag att genomlysa hur det ekonomiska våldet kan ta sig uttryck och lämna förslag på åtgärder. Andra förslag är inriktade på utformningen av nästkommande nationella strategi för arbetet mot könsrelaterat våld respektive vad som bör ingå i nästa åtgärdsprogram. Vidare fokuserar ett antal motionsyrkanden på s.k. eftervåld och vikten av att kartlägga hur detta kan ta sig uttryck för att därefter komma med konkreta förslag på lösningar. Motionsförslagen inbegriper även frågor som vikten av hjälp och stöd för att åstadkomma en rättvis bodelning, åtgärder för att se till att våld i familjen inte osynliggörs inom det familjerättsliga området samt myndighetssamverkan för att stoppa eftervåldet. Utskottet har samma ingångsvärden som motionärerna när det gäller behovet av att på bred front förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Att arbetet måste växlas upp är tydligt, och viktiga utvecklingsområden i detta arbete är, precis som motionärerna lyfter fram, åtgärder mot ekonomiskt våld och det våld som fortsätter även efter att en relation tagit slut, s.k. eftervåld.

Med hänvisning till det arbete som inletts av regeringen med att ta fram dels en ny långsiktig nationell strategi, dels ett nytt åtgärdsprogram för resterande tid av den innevarande strategiperioden finner utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av något av de motionsförslag som handlar om tillkännagivanden inom fältet ekonomiskt våld eller eftervåld. Utskottet förutsätter att de aktuella frågorna och problemställningarna kommer att behandlas och bli föremål för noggranna överväganden inom ramen för det nämnda arbetet med en ny strategi respektive nytt åtgärdsprogram. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även den granskning som Riksrevisionen nyligen beslutat att inleda när det gäller statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Granskningsarbetet kommer att följas av utskottet med stort intresse och bör inte föregripas.

Med det anförda anser utskottet att motionerna 2023/24:685 (MP) yrkandena 3–5, 2023/24:1697 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1735 (L) yrkande 1, 2023/24:2073 (SD) yrkande 9, 2023/24:2499 (C) yrkandena 4 och 12, 2023/24:2636 (S) yrkandena 22 och 23, 2023/24:2640 (S) yrkande 55, 2023/24:2664 (MP) yrkandena 105, 106, 113 och 118 samt 2023/24:2669 (MP) yrkande 84 bör avslås.

När det gäller åtgärdsprogrammet för 2021–2023, det s.k. 99-punktsprogrammet, vilket uppmärksammas i kommittémotion 2023/24:2640 (S) yrkande 56, kan utskottet inte se att det finns behov av att rikta något uttalande till regeringen från riksdagens sida om att genomföra det i sin helhet. Som utskottet lyft fram ovan är regeringen i gång med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla för 2024–2026. Utskottet följer detta arbete med intresse och ser fram emot att ta del av ett nytt kraftfullt åtgärdsprogram som bygger vidare på erfarenheter från den tidigare programperioden. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ett antal motionsförslag är inriktade på olika våldsförebyggande åtgärder. I kommittémotion 2023/24:2640 (S) yrkande 64 lyfter motionärerna fram betydelsen av ett nationellt våldsförebyggande program. I kommittémotion 2023/24:2073 (SD) yrkande 10 uppmärksammar motionärerna det hat mot kvinnor som finns inom incelrörelsen och framhåller behovet av ökad kunskap om och åtgärder mot detta kvinnohat. Även i kommittémotion 2023/24:2664 (MP) yrkande 72 betonas vikten av att satsa på våldsförebyggande arbete.

Utskottet vill när det gäller dessa förslag inleda med att lyfta fram det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Detta program får enligt utskottet anses ligga väl i linje med det som motionärerna efterfrågar. Utskottet vill vidare framhålla det tydliga våldsförebyggande uppdrag som Jämställdhetsmyndigheten har enligt sin instruktion. Utskottet noterar i sammanhanget även de särskilda regeringsuppdrag som Jämställdhetsmyndigheten för närvarande arbetar med, vilka är inriktade på våldsförebyggande program och insatser. När det särskilt gäller frågan om åtgärder mot kvinnohat uppmärksammar utskottet det utredningsbetänkande på straffrättens område som regeringen tog emot i november 2023 som bl.a. innehåller förslag om ett stärkt straffrättsligt skydd mot brott med hatmotiv som avser kön.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. Alla människor har samma rätt att vara fria och trygga, och utskottet vill inleda med att understryka att det även i fortsättningen behöver göras en kraftsamling i samhället för att förebygga och bekämpa det könsrelaterade våldet.

Mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor utgör huvuddelen av det könsrelaterade våldet. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att även synliggöra t.ex. hbtqi-personers våldsutsatthet och det våld som män utsätts för av kvinnor. Som utskottet underströk förra året i sitt förslag till tillkännagivande till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer behöver alla former av våld i nära relationer inkluderas i det våldsförebyggande arbetet. Utskottet vidhåller sin uppfattning att utgångspunkten för nollvisionen bör vara att ha en bredare inriktning än att ta sikte på enbart mäns våld mot kvinnor, vilket är den formulering av nollvisionen som förespråkas i kommittémotionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 88, 2023/24:2621 (S) yrkande 2 och 2023/24:2640 (S) yrkande 63. Utskottet noterar vidare att den förstudie om en nollvision för våld i nära relationer som Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att genomföra nyligen har redovisats för regeringen. Utskottet anser att regeringen nu bör ges tid att noga analysera myndighetens överväganden och rekommendationer för att sedan ta ställning till hur den lämpligen tar frågan om att införa en nollvision vidare. I sammanhanget noterar utskottet även det nyligen presenterade utredningsförslaget om ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld som tydligt anger vilka våldsformer som omfattas. Utskottet kommer att noga och med stort intresse följa regeringens arbete på området. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

Ekonomiskt våld är ett problemområde som tas upp i många av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt. Flera förslag handlar om att tillsätta utredningar med uppdrag att genomlysa hur det ekonomiska våldet kan ta sig uttryck och lämna förslag på åtgärder. Andra förslag är inriktade på utformningen av nästkommande nationella strategi för arbetet mot könsrelaterat våld respektive vad som bör ingå i nästa åtgärdsprogram. Vidare fokuserar ett antal motionsyrkanden på s.k. eftervåld och vikten av att kartlägga hur detta kan ta sig uttryck för att därefter komma med konkreta förslag på lösningar. Motionsförslagen inbegriper även frågor som vikten av hjälp och stöd för att åstadkomma en rättvis bodelning, åtgärder för att se till att våld i familjen inte osynliggörs inom det familjerättsliga området samt myndighetssamverkan för att stoppa eftervåldet. Utskottet har samma ingångsvärden som motionärerna när det gäller behovet av att på bred front förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Att arbetet måste växlas upp är tydligt, och viktiga utvecklingsområden i detta arbete är, precis som motionärerna lyfter fram, åtgärder mot ekonomiskt våld och det våld som fortsätter även efter att en relation tagit slut, s.k. eftervåld.

Med hänvisning till det arbete som inletts av regeringen med att ta fram dels en ny långsiktig nationell strategi, dels ett nytt åtgärdsprogram för resterande tid av den innevarande strategiperioden finner utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av något av de motionsförslag som handlar om tillkännagivanden inom fältet ekonomiskt våld eller eftervåld. Utskottet förutsätter att de aktuella frågorna och problemställningarna kommer att behandlas och bli föremål för noggranna överväganden inom ramen för det nämnda arbetet med en ny strategi respektive nytt åtgärdsprogram. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även den granskning som Riksrevisionen nyligen beslutat att inleda när det gäller statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Granskningsarbetet kommer att följas av utskottet med stort intresse och bör inte föregripas.

Med det anförda anser utskottet att motionerna 2023/24:685 (MP) yrkandena 3–5, 2023/24:1697 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1735 (L) yrkande 1, 2023/24:2073 (SD) yrkande 9, 2023/24:2499 (C) yrkandena 4 och 12, 2023/24:2636 (S) yrkandena 22 och 23, 2023/24:2640 (S) yrkande 55, 2023/24:2664 (MP) yrkandena 105, 106, 113 och 118 samt 2023/24:2669 (MP) yrkande 84 bör avslås.

När det gäller åtgärdsprogrammet för 2021–2023, det s.k. 99-punktsprogrammet, vilket uppmärksammas i kommittémotion 2023/24:2640 (S) yrkande 56, kan utskottet inte se att det finns behov av att rikta något uttalande till regeringen från riksdagens sida om att genomföra det i sin helhet. Som utskottet lyft fram ovan är regeringen i gång med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla för 2024–2026. Utskottet följer detta arbete med intresse och ser fram emot att ta del av ett nytt kraftfullt åtgärdsprogram som bygger vidare på erfarenheter från den tidigare programperioden. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ett antal motionsförslag är inriktade på olika våldsförebyggande åtgärder. I kommittémotion 2023/24:2640 (S) yrkande 64 lyfter motionärerna fram betydelsen av ett nationellt våldsförebyggande program. I kommittémotion 2023/24:2073 (SD) yrkande 10 uppmärksammar motionärerna det hat mot kvinnor som finns inom incelrörelsen och framhåller behovet av ökad kunskap om och åtgärder mot detta kvinnohat. Även i kommittémotion 2023/24:2664 (MP) yrkande 72 betonas vikten av att satsa på våldsförebyggande arbete.

Utskottet vill när det gäller dessa förslag inleda med att lyfta fram det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Detta program får enligt utskottet anses ligga väl i linje med det som motionärerna efterfrågar. Utskottet vill vidare framhålla det tydliga våldsförebyggande uppdrag som Jämställdhetsmyndigheten har enligt sin instruktion. Utskottet noterar i sammanhanget även de särskilda regeringsuppdrag som Jämställdhetsmyndigheten för närvarande arbetar med, vilka är inriktade på våldsförebyggande program och insatser. När det särskilt gäller frågan om åtgärder mot kvinnohat uppmärksammar utskottet det utredningsbetänkande på straffrättens område som regeringen tog emot i november 2023 som bl.a. innehåller förslag om ett stärkt straffrättsligt skydd mot brott med hatmotiv som avser kön.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att slå fast vikten av ett jämställt och tryggt arbetsliv fritt från diskriminering. Diskriminering i samhället, inte minst på arbetsmarknaden, får allvarliga konsekvenser både för enskilda individer och för samhället i stort. Att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla på arbetsmarknaden är en grundläggande demokratisk fråga. Behovet av en aktiv politik för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet kan därmed inte nog understrykas.

Trots ett mångårigt arbete för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är samhället långt ifrån jämställt, och det kan konstateras att målet om ekonomisk jämställdhet inte är uppnått. Kommittémotionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 9, 2023/24:2499 (C) yrkande 37 och 2023/24:2664 (MP) yrkande 9 motiveras samtliga med behovet av ytterligare åtgärder för att sluta det lönegap som finns mellan kvinnor och män. Utskottet instämmer givetvis med motionärerna i vikten av att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställda löner. Ett centralt och viktigt verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är enligt utskottet det arbete med lönekartläggning som åvilar alla arbetsgivare inom ramen för arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. Utskottet vill i sammanhanget vidare framhålla det arbete som bedrivs av Medlingsinstitutet när det gäller att inhämta, sammanställa och tolka statistik som är av betydelse för lönebildningen och lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är också med gillande som utskottet noterar att regeringen har gett Medlingsinstitutet i fortsatt uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Att analysera ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män i detta bredare och längre perspektiv är enligt utskottet grundläggande i arbetet med att nå målet om ekonomisk jämställdhet. Utskottet vill vidare fästa uppmärksamhet på den pågående utredningen med uppdrag att ta ställning till hur det s.k. lönetransparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast i maj 2024. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det, i varje fall i nuläget, saknas anledning att överväga något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionsförslagen som handlar om åtgärder för att minska lönegapet. Yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller det som tas upp i partimotion 2023/24:76 (V) yrkande 19 och 20 om dels att Diskrimineringsombudsmannen bör ges föreskriftsrätt för aktiva åtgärder, dels behovet av skarpare sanktioner kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Detta gäller också förslaget i kommittémotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 65 som även det handlar om skarpare sanktioner mot arbetsgivare som diskriminerar. Utskottet menar att de frågeställningar som tas upp i de aktuella motionsförslagen i allt väsentligt får anses täckas av de överväganden och förslag om bättre efterlevnad av reglerna om aktiva åtgärder som lämnats av Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen. Utredningens förslag har varit föremål för remissbehandling och bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte att det finns någon anledning att föregripa detta arbete. Yrkandena bör därmed avslås.

Inte heller när det gäller det som tas upp i motion 2023/24:1240 (C) yrkande 4 om att kraven på arbetet med aktiva åtgärder bör differentieras utifrån storleken på företaget anser utskottet att det är aktuellt med något initiativ från riksdagens sida. Till skillnad från motionärerna anser utskottet att regelverket i det aktuella avseendet är väl avvägt i sin nuvarande utformning. Även detta yrkande bör därmed avslås.

I kommittémotionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2664 (MP) yrkande 12 framförs skilda uppfattningar om kvotering och positiv särbehandling som metod för att främja jämställdhet i arbetslivet. I den förstnämnda avfärdar motionärerna metoden och menar att en sådan praxis måste avvecklas medan kvotering i den senare lyfts fram som en möjlighet att komma till rätta med underrepresentation av kvinnor på ledande positioner. Utskottets uppfattning i frågan är att positiv särbehandling inom diskrimineringslagens ramar är en väl avvägd ordning som det inte framkommit skäl att ändra på. Utskottet noterar i sammanhanget vidare de krav på arbetsgivare som ingår i arbetet med aktiva åtgärder att genom olika insatser främja en jämn könsfördelning på bl.a. ledande positioner. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller motion 2023/24:403 (SD) yrkande 36 där motionärerna efterfrågar mer underlag om orsaken till att jordbrukssektorn är mansdominerad kan utskottet konstatera att frågan om könsbundna studie- och yrkesval är en fråga som uppmärksammats av regeringen bl.a. genom olika uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten. Utskottet litar till att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att uppnå de olika delmålen i det jämställdhetspolitiska ramverket, där jämställd utbildning utgör ett av dessa, och att regeringen noga följer frågan om skillnader i utbildnings- och karriärval. Utskottet är därmed inte berett att föreslå något initiativ till regeringen med anledning av det nämnda förslaget. Yrkandet bör därmed avslås.

Flera av motionsförslagen i avsnittet förenas i synen på att det måste vidtas ytterligare åtgärder mot strukturell diskriminering i samhället för att därigenom främja och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. I kommittémotion 2023/24:463 (V) yrkande 2 förordar motionärerna att det ska tillsättas en kriskommission mot diskriminering. I partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkandena 50 och 64 tar motionärerna upp den strukturella diskriminering som förekommit hos bl.a. Arbetsförmedlingen när det gäller utrikes födda kvinnor och understryker vikten av att fortsätta att förstärka arbetet mot diskriminering, rasism och segregation. Det angelägna i att hantera strukturell diskriminering på arbetsmarknaden uppmärksammas även i motion 2023/24:1029 (S). Utskottet instämmer till fullo med motionärerna bakom dessa olika förslag om vikten av att bekämpa diskriminering och rasism och det angelägna i att främja en inkluderande arbetsmarknad. Som utskottet betonade redan inledningsvis medför förekomsten av diskriminering i samhället allvarliga konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort.

Ur avsnittet "Åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen understryka principen om alla människors lika värde, och att Sverige ska vara ett land fritt från alla former av diskriminering och rasism.

De motionsyrkanden som behandlas av utskottet i detta avsnitt handlar om att införa jämlikhetsdata i Sverige som en metod för att skaffa sig bättre kunskap om rasism och diskriminering av olika slag. Utskottet har givetvis inget att invända mot motionärernas föresats att undanröja strukturella problem och ta itu med den diskriminering och rasism som finns i samhället. I likhet med motionärerna anser utskottet att ett centralt element i arbetet för att motverka och förebygga diskriminering samt främja allas lika rättigheter och möjligheter är att skaffa sig kunskap om hur utbredd diskrimineringen är och vilka uttryck den tar sig. När det gäller metoderna för detta är utskottet dock inte av samma uppfattning som motionärerna. Utskottet menar att det finns anledning att ha en försiktig hållning till statistik och datainsamling av det slag som motionärerna förordar. Jämlikhetsdata som metod är omdiskuterad, och utskottet anser att det inte framkommit någon anledning att utveckla och införa denna metod i Sverige.

Utskottet kan konstatera att det bedrivs en rad olika kunskapshöjande insatser när det gäller förekomsten av diskriminering i Sverige. Som exempel på underlag kan nämnas den statistik över hatbrott som Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att redovisa årligen. Även de fördjupade analyser utifrån olika hatbrottsgrunder som denna myndighet på uppdrag av regeringen genomfört och även nu arbetar med ger betydelsefull kunskap om både den utsatthet som olika grupper av människor lever med i Sverige och de konsekvenser som den får. Utskottet noterar vidare Diskrimineringsombudsmannens beslut om att årligen ta fram en rapport om förekomsten av diskriminering i samhället där den första rapporten i sitt slag publicerades av myndigheten i maj 2023. Utskottet ser fram emot att ta del av nästa rapport, och kommer med intresse att följa Diskrimineringsombudsmannens arbete med att successivt utveckla denna publikations innehåll.

Med det anförda anser utskottet att det inte bör tas något initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Yrkandena bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Jämlikhetsdata" i betänkandet. Läs betänkandet