Integration

Ett riksdagsbundet mål används för att visa på det huvudsakliga syftet med och den politiska inriktningen för området. Målet används också som utgångspunkt för regeringens resultatredovisning till riksdagen. Utskottet konstaterar att i partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 12 finns förslag om att hälsa bör ingå i målet för integrationspolitiken. Utskottet noterar att regeringen i Vårändringsbudget för 2024 föreslår ett nytt integrationspolitiskt mål som är tänkt att förtydliga det egna ansvaret att bli en del av det svenska samhället. Regeringen anger också att för att skapa bättre förutsättningar att följa upp måluppfyllelsen på integrationsområdet behöver målet tydligare inkludera olika konkreta aspekter av integration. Utskottet noterar att förslaget om ett nytt integrationspolitiskt mål bereds av finansutskottet och anser inte att denna beredning bör föregripas, varför yrkandet bör avslås.

Vidare i ovannämnda motion yrkandena 1 och 2 argumenterar motionärerna för att det finns ett behov av att stävja spridning av felaktig information och mytbildning när det gäller debatten om integration. Utskottet sympatiserar med en sådan inställning och konstaterar att i ovannämnda utredning framhålls vikten av en integrationspolitik som bygger på ett solitt och evidensbaserat kunskapsunderlag och inte på allmänna föreställningar om tillståndet för integrationen av utrikes födda. För att kunna följa upp måluppfyllelsen på integrationsområdet föreslår utredningen ett antal delmål på ett begränsat antal områden där det finns relevanta indikatorer som kan följas över tid och där det går att ange ett önskvärt utfall. Det är utskottets förhoppning att en ny målstruktur för integrationspolitiken är ett steg på vägen också för att skapa förutsättningar för en integrationsdebatt fri från mytbildning och vanföreställningar. Utskottet kommer med stort intresse att följa den fortsatta beredningen av utredningens förslag och anser inte att detta arbete bör föregripas. De aktuella motionsyrkandena bör därför avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området bör riksdagen även avslå partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 3 om vikten av ett fungerande välfärdssamhälle.

Ur avsnittet "Målet för integrationspolitiken m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I motion 2023/24:2268 (M), kommittémotion 2023/24:2491 (C) yrkandena 21och 22 samt partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 16 finns förslag som gäller behovet av en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2023/24:2622 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om bosättningslagen som de menar innebär att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Syftet med bosättningslagen var att alla kommuner skulle ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Riksrevisionen har gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet; bl.a. gör kommunerna olika tolkningar av det nuvarande regelverket när det gäller skyldigheten att ta emot nyanlända för bosättning, vilket bidrar till att mottagandet inte är likvärdigt i hela landet. Dessutom är det så att trots ett minskat mottagande tilldelas vissa kommuner förhållandevis många nyanlända, och för de kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta fungerande boendelösningar. Det är rimligt, anser utskottet, att mer utanförskap i fler kommuner inte uppkommer; det måste skapas förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet noterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Inriktningen är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. Utskottet noterar vidare att enligt uppdraget ska en nationell modell med etableringsboende införas, vilket bl.a. innebär en tidsbegränsad boendelösning i max tre år och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens resultat och den fortsatta beredningen av ärendet som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Med det anförda bör riksdagen även avslå motion 2023/24:1358 (S) yrkande 2 om vikten av att bekämpa segregationen, bl.a. genom att kommunerna delar på ansvaret för mottagandet av nyanlända och att s.k. social dumpning stoppas.

Ur avsnittet "Bosättningslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 9. Läs betänkandet

Syftet med etableringsprogrammet är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att programmet i dag omfattar framför allt nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller som anhöriga till skyddsbehövande. Den stora gruppen övriga anhöriginvandrare, bland vilka kvinnor är överrepresenterade, ingår inte i målgruppen. Förslag om att förändra etableringsprogrammet, bl.a. utvidga målgruppen för att få fler utrikes födda kvinnor att komma i arbete, finns i kommittémotion 2023/24:2621 (S) yrkande 5 och partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkandena 34, 52 och 53. Utskottet konstaterar att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har lämnat förslag i linje med vad som efterfrågas av motionärerna. Utskottet, som också ser behov av förändringar av bl.a. målgruppens sammansättning, anser att det pågående beredningsarbetet i Regeringskansliet bör avvaktas innan det kan bli aktuellt att ta något initiativ i frågan. Motionsyrkandena bör därför avslås.

När det gäller skyddsbehövande från Ukraina, som uppmärksammas i kommittémotionerna 2023/24:955 (MP) yrkandena 6 och 7, 2023/24:986 (V) yrkande 25 och 2023/24:2451 (MP) yrkande 36, anser utskottet att en viktig utgångspunkt är att dessa personer i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. Enligt gällande reglering finns det möjlighet till bistånd i form av bl.a. boende och dagersättning, men också att delta i svenskundervisning, numera även sfi samt svenska som andraspråk på komvux. Skyddsbehövande från Ukraina har däremot för närvarande inte rätt att delta i etableringsprogrammet och få etableringsersättning. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, men det går inte att bortse från att Rysslands utökade krig i Ukraina har kommit att bli långvarigt och det är uppenbart att stödet till ukrainare i Sverige behöver fortsätta och förstärkas. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i den nyligen beslutade lagrådsremissen som går ut på att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd, bl.a. genom att de ska kunna folkbokföras snabbare. När dessa personer blir folkbokförda kommer de att ingå i målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsinsatser samt få etableringsersättning. Utskottet noterar i sammanhanget regeringens förslag i Vårändringsbudget för 2024.

Utskottet anser att dessa förslag och satsningar i allt väsentligt ligger i linje med vad motionärerna efterfrågar. Den fortsatta beredningen av förslagen kommer att följas av utskottet med stort intresse och bör inte föregripas. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Etableringsprogrammet" i betänkandet. Läs betänkandet

Den svenska arbetsmarknaden har sammantaget utvecklats positivt de senaste åren. Sysselsättningen och arbetskraften har ökat i stadig takt, en utveckling som till stor del drivits av att sysselsättningsgraden har ökat bland utrikes födda och äldre. Samtidigt är det fortfarande så att det tar alltför lång tid för utrikes födda att etableras på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att motionärerna i kommittémotion 2023/24:2621 (S) yrkande 7 lyfter fram vikten av att nyanlända så snart som möjligt lär sig svenska och kommer i arbete. För utskottet är det självklart att alla som kan arbeta också ska göra det. Utskottet anser att den reformering av regelverket för nyanländas etablering som gjordes 2018 och som motionärerna pekar på var ett steg på vägen. Men det är uppenbart att mer måste göras, vilket också verkar vara motionärernas uppfattning. Utskottet noterar att regeringen aviserat att integrationspolitiken ska läggas om för att bli mer kravbaserad och i högre grad bidra till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att bli självförsörjande. När det kommer till konkreta åtgärder noterar utskottet att regeringen aviserat bl.a. skärpta aktivitetskrav på arbetssökande, höjda krav för kvalificering till den svenska välfärden och bidragstak i syfte att öka incitamenten till arbete. Värt att uppmärksamma är också etableringsjobben, som utskottet anser är en betydelsefull reform för att öka nyanländas och långtidsarbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed ser utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det aktuella yrkandet, som därför bör avslås.

När det gäller intensivåret, som uppmärksammas i kommittémotion 2023/24:2491 (C) yrkande 20, syftar den insatsen till att deltagarna ska vara matchningsbara mot arbetsmarknaden och komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Utskottet noterar Statskontorets analys av införandet av insatsen som visar att syftet med intensivåret inte har uppnåtts, bl.a. eftersom färre än hälften av deltagarna är i arbete ett halvår efter avslut. Det kan även noteras att antalet deltagare är betydligt lägre än vad Arbetsförmedlingen har räknat med. Resultatet av intensivåret kan alltså inte sägas ha infriat förväntningarna men utskottet delar för den skull inte motionärernas bedömning att det saknas uppföljningar och höga ambitioner. Yrkandet bör därmed avslås.

I partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkandena 20 och 60 efterfrågas, som utskottet uppfattar det, dels att arbetsplatser bör ges möjlighet att ta emot nyanlända för praktik, dels ett statligt stöd för att stimulera kontakter mellan nyanlända och fack- och yrkesförbund och arbetsplatser. Utskottet konstaterar att det finns en möjlighet att få statsbidrag för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden, och att insatsen praktik för nyanlända arbetssökande hos statliga myndigheter nyligen har utvärderats. Enligt utskottets mening ligger detta arbete och det befintliga regelverket rimligen i linje med motionärernas önskemål och det finns därmed inte skäl till ytterligare initiativ på området. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

Vidare i nämnda motion yrkandena 38, 42 och 48 lyfter motionärerna fram möjligheter att lära sig svenska under föräldraledighet, vikten av att nyanlända invandare får reella möjligheter till arbete inom den gröna omställningen samt vikten av att undanröja hinder som fördröjer för olika yrkesgrupper att yrkesarbeta i Sverige. Utskottet konstaterar till att börja med att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik haft i uppdrag att lämna förslag om och i så fall hur Arbetsförmedlingen ska informera om möjligheten för föräldralediga nyanlända att delta i sfi med bibehållen föräldrapenning på grund- och lägstanivå. Vidare vill utskottet återigen hänvisa till etableringsjobben och regeringens arbete för att få denna reform på plats. När det gäller yrkeskompetens kan bl.a. uppmärksammas kommunernas nyligen ökade skyldigheter i fråga om kartläggning och validering. En förbättrad validering ökar möjligheterna att tillvarata det kunnande som individen tidigare har förvärvat och bidrar till en effektivare kompetensförsörjning och en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utskottet anser därmed att regeringen och de relevanta myndigheterna bedriver ett aktivt arbete i de frågor som tas upp i de aktuella yrkandena, som därför bör avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området bör riksdagen även avslå motion 2023/24:1556 (S) om en struktur för att ge nyanlända invandrare en kontaktperson eller kontaktfamilj.

Ur avsnittet "Etableringsinsatserna" i betänkandet. Läs betänkandet

I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Det är också så att det i regel tar längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden än för män. Utskottet anser att kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar och krav på att jobba men också ges lika möjligheter till stöd från samhällets sida.

Flera av motionsförslagen i avsnittet förenas i synen på att det måste vidtas ytterligare åtgärder för att utrikes födda kvinnor snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Utskottet delar givetvis ambitionen att understödja såväl en fungerande integration som jämställdhet mellan kvinnor och män. När det gäller etableringstillägget och betydelsen av en förbättrad etablering, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2621 (S) yrkandena 4 och 6, noterar utskottet att regeringen i ett tilläggsdirektiv till Utredningen om en målstyrd integrationspolitik anför att utformningen av det nuvarande etableringstillägget kan missgynna utrikes födda kvinnors inträde och ställning på arbetsmarknaden. Utredningen har därför bl.a. i uppdrag att analysera om det finns tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Utredningen har även i uppdrag att lämna förslag på hur bl.a. etableringstillägget kan avskaffas.

När det gäller användningen av myndighetsstyrning för att öka arbetskraftsdeltagandet, som tas upp i partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 49, följer utskottet med intresse det arbete på området som bedrivs av olika myndigheter på uppdrag av regeringen, bl.a. det pågående myndighetsgemensamma uppdraget inriktat på att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

När det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till utrikes födda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet, som tas upp i kommittémotion 2023/24:2664 (MP) yrkande 17, noterar utskottet att Arbetsförmedlingens arbete med jämställdhetsintegrering fortsätter under 2022–2025. Det kan konstateras att myndigheten i sin återrapportering gör bedömningen att det kvarstår vissa utmaningar med att nå myndighetens jämställdhetsmål. I sammanhanget bör även uppmärksammas att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik gör överväganden och lämnar förslag för att åtgärda brister i etableringsprogrammets upplägg och grad av individualisering som i synnerhet missgynnar kvinnors möjligheter att få ett effektivt och relevant stöd.

När det gäller insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, som tas upp i ovannämnda motion yrkande 104, kan utskottet, förutom vad som sagts ovan, peka på att utskottet under höstens budgetberedning välkomnade regeringens förslag om ett treårigt tillskott till arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt könsrelaterat våld. Utskottet anser att det förebyggande arbetet mot könsrelaterat våld behöver fortsätta att utvecklas och att området hedersrelaterat våld och förtryck kräver ökad uppmärksamhet och synlighet. Utskottet har i närtid mer ingående behandlat dessa frågor i betänkandet Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (bet. 2023/24:AU6).

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det breda arbetet för en mer jämställd etablering i linje med vad som efterfrågas i flera av motionerna fortsätter. Det pågår även ett utrednings- och beredningsarbete som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att tillmötesgå de aktuella motionsförslagen. Yrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Nyanlända kvinnors etablering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I motion 2023/24:2268 (M), kommittémotion 2023/24:2491 (C) yrkandena 21och 22 samt partimotion 2023/24:2691 (MP) yrkande 16 finns förslag som gäller behovet av en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2023/24:2622 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om bosättningslagen som de menar innebär att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Syftet med bosättningslagen var att alla kommuner skulle ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Riksrevisionen har gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet; bl.a. gör kommunerna olika tolkningar av det nuvarande regelverket när det gäller skyldigheten att ta emot nyanlända för bosättning, vilket bidrar till att mottagandet inte är likvärdigt i hela landet. Dessutom är det så att trots ett minskat mottagande tilldelas vissa kommuner förhållandevis många nyanlända, och för de kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta fungerande boendelösningar. Det är rimligt, anser utskottet, att mer utanförskap i fler kommuner inte uppkommer; det måste skapas förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet noterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Inriktningen är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. Utskottet noterar vidare att enligt uppdraget ska en nationell modell med etableringsboende införas, vilket bl.a. innebär en tidsbegränsad boendelösning i max tre år och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens resultat och den fortsatta beredningen av ärendet som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Med det anförda bör riksdagen även avslå motion 2023/24:1358 (S) yrkande 2 om vikten av att bekämpa segregationen, bl.a. genom att kommunerna delar på ansvaret för mottagandet av nyanlända och att s.k. social dumpning stoppas.

Ur avsnittet "Bosättningslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 6. Läs betänkandet