Arbetsmiljö och arbetstid

Utskottet konstaterar att 2023 kommer att gå till historien som ett nattsvart år när det gäller antalet dödsolyckor i arbetslivet. Tittar man på statistiken för det senaste decenniet kan man se att de största problemen finns i byggbranschen följt av transportbranschen och tillverkningsindustrin. Alla dödsolyckor är förstås lika tragiska, oavsett inom vilken näringsgren de sker. Men med tanke på att vissa branscher år efter år ligger i topp ser utskottet ett behov av ett ökat fokus på att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckorna, särskilt i de mest utsatta branscherna. Det finns också behov av att ta fram förslag för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter behöver engageras för att få ett så brett perspektiv som möjligt för att identifiera orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor.

Utskottet anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Slutsatserna ska beaktas i berörda myndigheters arbete och i genomförandet av arbetsmiljöstrategin.

Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet därför att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.

Kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 11 om att tillsätta en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet innehåller förslag på åtgärder i linje med det som utskottet nu föreslår och får därför anses delvis tillgodosett genom det föreslagna tillkännagivandet. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis poängtera att en säker och utvecklande arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande och hållbar arbetsmarknad. Det är också centralt för välfärden och kan på ett avgörande sätt bidra till ett tryggare Sverige. Arbetsmiljön har vidare betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Utskottet vill framhålla att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö.

Kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 26, 2023/24:2623 (S) yrkande 9, 2023/24:391 (SD) yrkande 3, 2023/24:2464 (C) yrkande 10, partimotion 2023/24:2664 (MP) yrkande 24 och motionerna 2023/24:792 (S) och 2023/24:2019 (S) innehåller samtliga övergripande förslag om att på olika sätt stärka arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete och minska riskerna för ohälsa i arbetslivet. Utskottet delar det synsätt som präglar motionerna i fråga om att det är centralt att både ställa krav på och skapa goda förutsättningar för arbetsgivarna. För att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på hela den svenska arbetsmarknaden måste det råda tydlighet i samtliga delar av arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljöarbetet. Dessa utgångspunkter gäller oavsett bransch eller storlek på arbetsgivaren. Utskottet är samtidigt medvetet om att utmaningen att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan vara större för mindre arbetsgivare, vilket också framhålls i regeringens arbetsmiljöstrategi. Utskottet uppfattar det som att regeringen för sin politik och gör sina prioriteringar på arbetsmiljöområdet med vikten av det förebyggande arbetsmiljöarbetet hos arbetsgivarna som ledstjärna.

När det gäller behovet av tydlighet noterar utskottet i sammanhanget det omfattande arbete som har genomförts med att se över Arbetsmiljöverkets regelstruktur för att göra den lättare att överblicka. Arbetsmiljöverket arbetar också kontinuerligt med att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde.

Vidare är en självklar utgångspunkt för utskottet att ingen ska behöva dö eller skadas till följd av sitt arbete. I linje med vad vissa av motionärerna påpekar menar även utskottet att det är viktigt att arbetsmiljöpolitiken fokuserar på att den arbetsrelaterade ohälsan ska tryckas tillbaka, inte minst inom kvinnodominerade yrken såsom vård och omsorg. Utskottet konstaterar att regeringen är aktiv för att möta de utmaningar som finns med att komma till rätta med den arbetsrelaterade ohälsan. I sammanhanget finns det även skäl att framhålla att den gällande arbetsmiljöstrategin tydligt prioriterar insatser på området, bl.a. genom en utvidgad nollvision mot dödsolyckor. Utskottet förväntar sig att regeringen kommer att fortsätta att prioritera insatser mot arbetsrelaterad ohälsa även framöver. När det gäller arbetsmiljöstrategin generellt förutsätter utskottet också att regeringen återkommer om det finns skäl att justera strategin och inriktningen på arbetsmiljöpolitiken.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av tillsyn av arbetsmiljön. Ett fungerande tillsynsarbete är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet ser positivt på de särskilda inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket har gjort under senare år. När arbetsgivare snabbt åtgärdar brister som en följd av Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete går det att se tydliga exempel på att myndighetens arbete bidrar till att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser och till att motverka ohälsa och dödsolyckor.

Det finns också skäl att framhålla det arbete som arbetsmarknadens parter gör på området. Utskottet ser mycket positivt på de partsgemensamma insatser som görs bl.a. inom Prevent och Suntarbetsliv för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 31, 2023/24:392 (SD) yrkande 26 och 2023/24:77 (V) yrkande 10 samtliga vill se insatser som säkerställer att bl.a. arbetsgivare och den som utför arbetsmiljöarbete för arbetsgivarens räkning är välinformerade. Utskottet delar motionärernas utgångspunkt att kunskap är centralt för att arbetsgivarna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Det är därför positivt att flera olika aktörer på den svenska arbetsmarknaden medverkar till att stärka kunskapsbasen på området. Utöver Arbetsmiljöverkets kontinuerliga arbete med att ta fram stöd och verktyg för att underlätta för och utbilda arbetsgivarna bidrar bl.a. Myndigheten för arbetsmiljökunskap till att öka arbetsmiljökunskapen. Myndigheten får kontinuerliga uppdrag för att utöka kunskapen inom ett flertal områden. Utskottet konstaterar att regeringen tydligt värdesätter insatser inriktade på att stärka kunskapen om arbetsmiljö hos grupper där det gör störst nytta, och utgår från att regeringen även fortsättningsvis kommer att prioritera området. I sammanhanget finns det också skäl att på nytt lyfta fram det viktiga gemensamma arbete som arbetsmarknadens parter gör för att stärka kunskapen hos både arbetsgivare och arbetstagare.

I partimotion 2023/24:76 (V) yrkande 18, kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 4 och motion 2023/24:1328 (tidigare S, numera partilös) lyfter motionärerna fram vissa grupper som särskilt utsatta i ett arbetsmiljöperspektiv. Utskottet anser att det är av stor vikt att fånga upp både generella arbetsmiljöproblem på den svenska arbetsmarknaden i stort och sådana problem som eventuellt drabbar vissa grupper i större utsträckning än andra. Oavsett om det handlar om mer övergripande utmaningar eller mer isolerade problem är det viktigt att regeringen och dess myndigheter agerar för att komma till rätta med de brister som finns. I sammanhanget konstaterar utskottet att bl.a. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har varit aktiva i att stärka kunskapen om utsattheten för vissa av de grupper som motionärerna lyfter fram. Utskottet välkomnar att regeringen genom sina myndigheter är aktiv med insatser riktade mot vissa grupper. Utskottet utgår från att regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att stärka kunskapsläget och vidta lämpliga evidensbaserade åtgärder för att komma till rätta med såväl de arbetsmiljöutmaningar som finns för den svenska arbetsmarknaden i stort som problem som särskilt visar sig hos vissa grupper.

Ur avsnittet "Förebyggande arbetsmiljöarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 kommer att gå till historien som ett nattsvart år när det gäller antalet dödsolyckor i arbetslivet. Tittar man på statistiken för det senaste decenniet kan man se att de största problemen finns i byggbranschen följt av transportbranschen och tillverkningsindustrin. Alla dödsolyckor är förstås lika tragiska, oavsett inom vilken näringsgren de sker. Men med tanke på att vissa branscher år efter år ligger i topp ser utskottet ett behov av ett ökat fokus på att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckorna, särskilt i de mest utsatta branscherna. Det finns också behov av att ta fram förslag för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter behöver engageras för att få ett så brett perspektiv som möjligt för att identifiera orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor.

Utskottet anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Slutsatserna ska beaktas i berörda myndigheters arbete och i genomförandet av arbetsmiljöstrategin.

Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet därför att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.

Kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 11 om att tillsätta en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet innehåller förslag på åtgärder i linje med det som utskottet nu föreslår och får därför anses delvis tillgodosett genom det föreslagna tillkännagivandet. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Företagshälsovården är en aktör som genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har en unik möjlighet att se sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Utskottet ser positivt på företagshälsovårdens bidrag i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. För att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det bl.a. en god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 36, 2023/24:386 (SD) yrkande 6 och 2023/24:77 (V) yrkandena 1 och 2 samt motionerna 2023/24:2010 (S) och 2023/24:2510 (S) samtliga vill se åtgärder för att förbättra tillgången till företagshälsovård. Det tar sig olika uttryck hos motionärerna, bl.a. genom att särskilt rikta in sig på kvinnodominerade yrken eller att koppla företagshälsovården till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utskottet uppfattar det dock som att motionärernas utgångspunkt är densamma, nämligen att framhålla den viktiga roll som företagshälsovården har att fylla i arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas positiva inställning till företagshälsovårdens roll på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottet noterar också att företagshälsovården har en framträdande roll i regeringens arbetsmiljöstrategi, där det bl.a. slås fast att företagshälsovården behöver utvecklas och stärkas, inte minst i det förebyggande arbetet. Företagshälsovården är också ett område som i olika avseenden har varit aktuellt hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap sedan myndigheten bildades. Utskottet noterar också att en statlig utredning har lämnat förslag om att arbetsmiljölagen ska förtydligas så att företagshälsovården ska användas i det förebyggande arbetet i högre utsträckning. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa regeringens vidare hantering av förslaget.

Vidare vill utskottet poängtera att det redan i dag finns tydliga lagstadgade krav på arbetsgivare att tillhandahålla företagshälsovård. Det är utskottets förhoppning att den övergripande inriktning som arbetsmiljöpolitiken har och det arbete som pågår för att stärka företagshälsovården kommer att leda till att tillgången till en kompetent företagshälsovård ökar.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Företagshälsovården" i betänkandet. Läs betänkandet

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de lyfter fram frågan om tillgången till arbetskläder och arbetsskor inom kvinnodominerade yrkesgrupper.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att tillgången till arbetskläder och arbetsskor i vissa fall kan vara en viktig jämställdhetsfråga. Utskottet konstaterar att vi har en arbetsmarknad med könsskillnader som delvis beror på att män och kvinnor traditionellt sett väljer olika yrken. Utifrån de förutsättningarna är det centralt att arbetsmiljöpolitiken är inriktad på att omfatta både de mansdominerade yrkena och de kvinnodominerade yrkena så att alla på den svenska arbetsmarknaden får samma möjlighet till en god arbetsmiljö.

När det gäller tillgången till arbetskläder och arbetsskor vill utskottet framhålla att arbetsmiljölagstiftningen inte ger utrymme för att ställa krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder och arbetsskor som inte relaterar till skyddsbehov hos arbetstagarna. Arbetsmarknadens parter har därför en central roll när det gäller arbetskläder och arbetsskor som inte anses utgöra personlig skyddsutrustning. I likhet med många andra arbetsmiljöfrågor har parterna möjlighet att genom förhandlingar nå fram till lösningar som är anpassade till olika yrkeskategorier. Utskottet noterar också att så har skett på många ställen runt om i landet. Utskottet noterar dessutom att Socialstyrelsen genom en uppföljning har bidragit med kunskap om vem som vanligtvis bär kostnaderna för arbetskläderna i viss omsorgsverksamhet. Utskottet kan inte se att det finns skäl för något initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetskläder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att alla som arbetar i Sverige ska kunna gå till jobbet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för våld och hot. En självklar utgångspunkt måste vara att politiken på bred front utformas för att motverka våld och hot i arbetslivet. Våld och hot i arbetslivet, eller risken att bli utsatt för det, är i många fall inte bara ett allvarligt arbetsmiljöproblem utan även ett allvarligt hot mot grundläggande samhällsfunktioner. Det är oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld och hot. Arbetsmiljöregelverket är också tydligt med att våld och hot i arbetslivet inte är något som ska förekomma på våra arbetsplatser och att alla arbetsgivare har ett ansvar för att mota bort detta.

Motionärerna i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkandena 33 och 34 och 2023/24:386 (SD) yrkande 7 samt motion 2023/24:2359 (S) vill se åtgärder för ett tryggare arbetsliv där våld och hot inte ska förekomma. Som framgått ovan delar utskottet givetvis motionärernas utgångspunkt att våld eller hot i arbetslivet är något som alltid ska motverkas. Det vilar ett stort ansvar på politiken att ta dessa frågor på allvar. Utskottet ser därför positivt på att r regeringen på ett tydligt sätt prioriterar frågor om att motverka våld och hot både i samhället i stort och specifikt i arbetslivet. Det märks inte minst i Tidöavtalet som styr regeringens övergripande politik. Vissa av de åtgärder som aviseras där och som har bäring på kampen mot våld och hot i alla dess former har nu blivit realitet, såsom förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner. Utskottet noterar också att en utredning nyligen har lämnat ytterligare förslag om att minska offentliganställdas utsatthet. Vidare är frågor om våld och hot i arbetslivet också något som lyfts fram i regeringens arbetsmiljöstrategi och således styrande för regeringens arbetsmiljöpolitik. Utskottet har inte anledning att ifrågasätta att det är en fråga som regeringen kommer att fortsätta att arbeta aktivt med.

Vidare noterar utskottet att det inte bara är i mer övergripande dokument om inriktningen på politiken i stort eller specifikt för arbetsmiljöpolitiken som insatser mot våld och hot i arbetslivet gör sig gällande. Utöver de nämnda utredningarna noterar utskottet att även flera andra utredningar under de senaste åren haft i uppgift att se över möjligheten att stärka skyddet för olika delar av arbetslivet. Utskottet kommer att följa regeringens vidare arbete med resultatet från utredningarna. Det finns också skäl att framhålla de viktiga insatser som Arbetsmiljöverket gör på området. Det gäller inte minst myndighetens tillsynsinsatser. Utskottet välkomnar de riktade insatser som pågår mot våld och hot på vårdboenden och i skolmiljön och kommer att följa resultaten av dessa med stort intresse. Därutöver noterar utskottet att frågan om våld och hot i arbetslivet varit aktuell för både Riksrevisionen och Myndigheten för arbetsmiljökunskap i olika sammanhang. Utskottet kan således konstatera att det är en fråga som finns högt på den politiska dagordningen och kan inte se skäl för något ytterligare initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Våld och hot i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de lyfter fram olika typer av kemiska risker och luftföroreningar och den skada som dessa kan orsaka arbetstagare om vissa ämnen inte hanteras på korrekt sätt. Yrkandena avser bl.a. vikten av utbildning och kunskap samt behovet av att reglera användningen av vissa ämnen.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att en viktig utgångspunkt för arbetsmiljöpolitiken alltid bör vara att eftersträva en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall hos de som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Denna utgångspunkt gäller även i relation till de kemiska risker och luftföroreningar som motionärerna i detta avsnitt särskilt belyser. Utskottet uppfattar motionärerna som att de ger uttryck för att arbetsmiljöregelverket behöver följa med utvecklingen i samhället i stort och att regelverket ska baseras på kunskap. Utskottet delar uppfattningen att det i takt med att nya forskningsrön växer fram kan finnas skäl att se över och vid behov justera olika delar av regelverket för att återspegla verkligheten. Det kan i vissa fall också finnas skäl att rikta särskilda tillsynsinsatser mot en viss del av arbetsmarknaden eller en viss typ av kemisk risk eller luftförorening. Det gäller oavsett om det är ett ämne som tidigare varit känt och där ny kunskap har ändrat förutsättningarna eller om det är ett ämne som varit mer okänt sedan tidigare. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är positivt att arbetsmiljöregelverket både nationellt och på EU-nivå på ett tydligt sätt ständigt utvecklas i takt med att ny kunskap kommer samhället till del.

Utskottet noterar att regeringens arbetsmiljöstrategi innehåller en utvidgad nollvision mot dödsolyckor där inriktningen numera är att ingen ska dö till följd av sitt arbete. Det är en lämplig utgångspunkt för att fånga upp utvecklingen när det gäller kemiska risker och luftföroreningar. I arbetsmiljöstrategin framhålls också just personer som är utsatta för risker under en tid, och asbest lyfts fram som exempel. Utskottet välkomnar att regeringen utformar sin arbetsmiljöpolitik med dessa utgångspunkter i fokus.

Vidare noterar utskottet den viktiga roll som Arbetsmiljöverket har på området. Det gäller både arbetet med att reglera risker i olika föreskrifter och med att utöva tillsyn för att upptäcka och motverka risker. Utskottet ser positivt på det arbete som Arbetsmiljöverket bedriver på området och kommer med stort intresse att följa det vidare arbetet med projektet inriktat på arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering.

Utskottet vill också framhålla att utbildning har en central roll såväl när det gäller specifika delar av arbetsmiljöområdet som när det gäller arbetsmiljöområdet i stort. Utskottet känner sig tryggt med att vi har en ordning där statens insatser i kombination med det viktiga arbete som arbetsmarknadens parter bedriver är väl utformat för att skapa möjligheter för arbetsgivare och arbetstagare att ta del av nödvändig kunskap.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Kemiska risker och luftföroreningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl krävs att det finns en god samverkan på arbetsplatsen. Ett fungerande lokalt arbetsmiljöarbete är en nyckel för att förebygga ohälsa, olyckor och i värsta fall dödsolyckor. Inom ramen för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare fyller skyddsombuden en viktig roll.

I kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 29 och 2023/24:77 (V) yrkande 6 samt motionerna 2023/24:868 (S), 2023/24:1040 (S) yrkande 3, 2023/24:1310 (S) och 2023/24:1842 (S) riktar motionärerna in sig på de regionala skyddsombuden med krav på att dessa ska få tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal. Även motionärerna i kommittémotion 2023/24:956 (MP) yrkande 3 vill se en utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. I det senare fallet föreslås en tillträdesrätt till arbetsplatser där en arbetstagarorganisation har eller brukar ha medlemmar. Utskottet konstaterar att Utredningen om de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet 2022 lämnade förslag om bl.a. en utökad tillträdesrätt i linje med vad som efterfrågas av majoriteten av motionärerna i de aktuella motionerna. Utredningens betänkande har varit ute på remiss. Utskottet konstaterar också att samma ändring av regelverket föreslogs i en proposition från regeringen våren 2020. Förslaget avslogs då av en riksdagsmajoritet. Utskottet utgår från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om den gör bedömningen att utredningens förslag ger anledning till detta. I sammanhanget noterar utskottet de möjligheter som finns för parterna att träffa branschvisa kollektivtal om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt, så som parterna i byggbranschen har gjort.

Frågan om tillträdesrätt för skyddsombud behandlas även i motion 2023/24:2660 (S) men då inte begränsat till regionala skyddsombud, utan motionärerna ser behov av att alla skyddsombud får tillträde till arbetsplatser som finns i hemmet. Utskottet delar motionärernas bild av att personal inom hemtjänst och personlig assistans, som lyfts fram som exempel, ska få goda förutsättningar att genomföra sitt arbete och garanteras en god arbetsmiljö. Utskottet delar dock inte bilden att det behövs någon ändring av regelverket av det slag som motionärerna efterfrågar.

I nämnda kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 32 framförs även ett förslag om ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket och en uppföljning av att skyddsombud utses i enlighet med lagen. Utskottets uppfattning är att arbetsmiljölagen är tydlig i fråga om regleringen av och skyddet för skyddsombudens verksamhet. Regelverket tillsammans med det arbete som arbetsgivare, arbetstagare och deras lokala representanter bedriver i samverkan på arbetsplatsen skapar en bra grund för skyddsombuden att utföra sitt viktiga arbete på våra arbetsplatser runt om i landet. Utskottet uppfattar det som att ett underliggande skäl till motionsyrkandet är att det skulle vara vanligt förekommande att skyddsombud utses på ett felaktigt sätt. På liknande sätt menar motionärerna i kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 7 att skyddskommittéer i allt större utsträckning utses felaktigt och att problemet behöver utredas. Utskottet noterar att felaktigt utsedda skyddsombud och skyddskommittéer är en fråga som har varit föremål för utredningar under senare år och att svaren inte stämmer överens med motionärernas bild. Det finns därför inte skäl att dra de slutsatser om behovet av åtgärder på området som motionärerna gör.

När det gäller kommittémotion 2023/24:385 (SD) yrkande 18 och behovet av åtgärder för att öka antalet lokala skyddsombud vill utskottet på nytt poängtera att skyddsombuden fyller en viktig funktion på våra arbetsplatser. Utgångspunkten bör vara att regelverket ger skyddsombuden rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att arbetsmiljöarbetet inte bara är en facklig fråga. Arbetsmiljöarbetet berör och ska bedrivas av dem som arbetar i verksamheten, dvs. av alla arbetsgivare och medarbetare. Till saken hör också att vi i dag har en annan situation på den svenska arbetsmarknaden än vad som var fallet när arbetsmiljölagen tillkom på 1970-talet, med ökad rörlighet, minskad facklig anslutningsgrad och fler mindre arbetsgivare. Mot den bakgrunden är det välkommet att regeringen har lämnat ett uppdrag till Arbetsmiljöverket inriktat på att få fler arbetstagare än i dag att vilja engagera sig som skyddsombud. Utskottet kan således konstatera att det är en fråga där regeringen är aktiv, och utskottet kommer att ta del av Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget med stort intresse.

I kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkandena 8 och 9 samt motionerna 2023/24:2369 (S) och 2023/24:2356 (S) vill motionärerna se olika initiativ kopplade till utbildning av skyddsombud och arbetsmiljökunskap på våra arbetsplatser. Det är utskottets övertygelse att aktiva och välutbildade skyddsombud är en tillgång för våra arbetsplatser. På samma sätt är det av stor vikt att arbetsgivare har kunskap om arbetsmiljöarbetet. Som utskottet har anfört ovan bör skyddsombuden få rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete och utbildning är självklart en viktig pusselbit i sammanhanget. Utskottet vill betona att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna har ett gemensamt ansvar för att se till att skyddsombuden faktiskt får den utbildning som behövs. Utskottets uppfattning är att den utformning som regelverket har i dag, med rätt till ledighet för att utföra sitt uppdrag som skyddsombud, är väl avvägd. Det finns också goda möjligheter för arbetsgivarna att hålla sig uppdaterade om arbetsmiljöarbetet för att på bästa sätt fullgöra sin viktiga roll. Utskottet saknar därför anledning att ansluta sig till motionärernas krav.

Kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 19 innehåller ett förslag om ändrade sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket när arbetsgivare inte tillåter skyddsombud att vara med i riskbedömningen. Utskottet kan inte heller i denna del ställa sig bakom den förändring som motionärerna vill se. Utskottet anser i stället att det nuvarande regelverket är väl avvägt även i denna del.

Ur avsnittet "Skyddsombud och skyddskommittér" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

En god arbetsmiljö är grundläggande för att så många som möjligt ska kunna vara en del av arbetslivet och utföra sitt arbete utan att riskera ohälsa. Utskottet vill inledningsvis slå fast att Arbetsmiljöverket har en nyckelroll i arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Myndighetens uppdrag är inriktat just på att bidra till att skapa en säker arbetsmiljö så att människor inte skadar sig eller blir sjuka till följd av sitt arbete. Uppdraget uppfylls huvudsakligen genom att myndigheten ser till att arbetsmiljölagen följs och att man på arbetsplatserna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för arbetsskador.

När det gäller Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet vill motionärerna i kommittémotion 2023/24:2620 (S) yrkande 23 se fler arbetsmiljöinspektörer så att Sverige uppfyller ILO:s rekommendationer på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om att Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet utgör en central del av myndighetens arbete. Utskottet noterar också att Arbetsmiljöverket har fått permanenta tillskott under flera års tid. Det gör det möjligt för myndigheten att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla det uppdrag som Arbetsmiljöverket nyligen har fått att öka andelen oanmälda fysiska inspektioner och där besked har lämnats om att myndigheten avser att anställa fler inspektörer för att kunna genomföra uppdraget. Samtidigt vill utskottet poängtera att det inte går att leva i villfarelsen att inspektionsverksamheten ensam kan hindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Grunden ligger i stället i det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på våra arbetsplatser och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort.

Inspektionsverksamheten lyfts även fram i kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 5 där motionärerna föreslår att verksamheten ska utökas med särskilt riktade insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet. Utskottet delar motionärernas utgångspunkt att det ibland kan finnas skäl för Arbetsmiljöverket att titta närmare på vissa riskutsatta branscher eller oönskade företeelser. Utskottet menar att myndigheten också väljer sina tillsynsobjekt utifrån den utgångspunkt som motionärerna förespråkar. Inspektionerna är planerade och samordnade att fokusera på de arbetsmiljöaspekter och arbetsplatser där arbetsmiljöriskerna är störst. Urvalet baseras bl.a. på arbetsskade- och olycksfallsstatistiken, tips och anmälningar och omvärldsanalyser. Det leder inte sällan till bedömningen att det finns ett behov av att göra en särskild inspektionsinsats riktad mot en viss bransch eller företeelse. Regeringen kan också i sin styrning av myndigheten peka ut vissa områden som blir föremål för särskilda inspektionsinsatser. Utskottet ser positivt på Arbetsmiljöverkets breda och väl avvägda inspektionsarbete och på hur styrningen av detta arbete fungerar. Det finns inte skäl att ta något initiativ för att förändra ordningen.

Utskottet noterar vidare att inspektionsverksamheten även är föremål för överväganden i motionerna 2023/24:1040 (S) yrkande 2 och 2023/24:877 (S) där motionärerna framhåller vikten av branschkunskap hos inspektörerna. Utskottet gör ingen annan bedömning än motionärerna i fråga om att det bör vara kvalificerade och kunniga personer som ansvarar för Arbetsmiljöverkets inspektioner. Det är också utskottets uppfattning att myndigheten har kompetenta inspektörer som ansvarar för tillsynsverksamheten. Utskottet noterar också att myndigheten själv i en återrapport har angett att inspektörernas behov av branschkunskap måste ses i ett helhetsperspektiv och att myndigheten bedömer att verksamheten kommer att vara effektiv på lång sikt. Utskottet delar Arbetsmiljöverkets bedömning i detta avseende.

I kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 5 tar motionärerna sikte på den nya regelstruktur som Arbetsmiljöverket under hösten 2023 fattade beslut om. Motionärerna betonar att de synpunkter som lämnats av arbetsmarknadens parter ska vägas in i den fortsatta processen. Utskottet konstaterar att parterna har fått stort utrymme att vid upprepade tillfällen lämna synpunkter under myndighetens arbete med att ta fram en ny regelstruktur. Det är således tydligt för utskottet att parterna har spelat och kommer att fortsätta att spela en viktig roll i förändringsarbetet.

När det gäller frågan om att ge Arbetsmiljöverket ett brottsutredande uppdrag, som efterfrågas i partimotion 2023/24:2669 (MP) yrkande 62, välkomnar utskottet motionärernas ambition att stärka samhällets förmåga att bekämpa brott. Utskottet konstaterar återigen att regeringen har en hög ambitionsnivå i kampen mot brottsligheten och att den har stakat ut vägen framåt med en rad reformer för att stärka hela rättsväsendets förmåga och effektivitet – inte minst genom den historiskt kraftiga satsning som görs på rättsväsendet i den senaste budgetpropositionen. Kampen mot brottsligheten är också något som genomsyrar de samarbetsprojekt som samarbetspartierna i Tidöavtalet har enats om. Utskottet anser således att regeringens samlade politik mot brottsligheten, däribland insatserna mot arbetslivskriminaliteten som redogjorts för ovan, är både ambitiös och väl avvägd.

I motion 2023/24:1040 (S) yrkande 1 föreslås att Arbetsmiljöverket ska få det stöd och de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Som utgångspunkt delar utskottet motionärernas syn att Arbetsmiljöverket bedriver en verksamhet som bör prioriteras av politiken. Utskottet konstaterar att myndighetens arbete också har prioriterats under de senaste åren, vilket inte minst förstärkningen av Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag under senare år visar. Utskottet konstaterar också att det har presenterats ett utredningsförslag om att utöka myndighetens föreskriftsrätt i fråga om sanktionsavgifter. Utskottet kan således inte uppfatta situationen på annat sätt än att regeringen prioriterar Arbetsmiljöverket på det sätt som efterfrågas av motionärerna.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöverket" i betänkandet. Läs betänkandet

En förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att det bygger på gedigen kunskap. För att få kunskapen på plats krävs högkvalitativ forskning om arbetsmiljö och att forskningen kan omsättas i praktisk nytta ute på våra arbetsplatser. Det kan dock vara svårt att nå ut med forskningsresultat och ny kunskap. Det är utskottets övertygelse att kunskapen från forskningen behöver samlas och på ett ändamålsenligt sätt förmedlas till företag och andra verksamheter. Arbetsmiljöpolitikens utformning ska bygga på kunskap och insatserna ska följas upp och utvärderas. I det sammanhanget spelar Myndigheten för arbetsmiljökunskap en central roll. Myndigheten är en nyckel för att arbetsmiljökunskapen ska komma till användning i praktiken och bidra till en bättre arbetsmiljö på våra arbetsplatser.

I kommittémotion 2023/24:2339 (V) yrkande 25 och motion 2023/24:867 (S) föreslår motionärerna att regeringen ska ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap utökade uppdrag som en samlande kraft för olika delar av arbetsmiljöområdet. Som framgått ovan anser utskottet att myndigheten fyller en viktig funktion i arbetsmiljöarbetet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om att både arbetsplatsinriktat stöd för att sjukskrivna individer ska kunna återgå till arbetet och frågor om arbetsorganisation och hälsoeffekter är viktiga frågor för en fungerande arbetsmarknad. Utskottet noterar också att myndigheten sedan sin tillkomst kontinuerligt har fått uppdrag av regeringen och att myndigheten har bidragit till att sprida kunskap om arbetsmiljön inom flera viktiga områden. Utskottet anser dock inte att det i nuläget finns skäl att ge något nytt uppdrag till myndigheten av det slag som motionärerna efterfrågar. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla regeringens myndighetsöversyn som bl.a. innebär att frågan om Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska inordnas under Arbetsmiljöverket kommer att ses över. Utskottet kommer med intresse följa regeringens vidare arbete på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör båda yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Myndigheten för arbetsmiljökunskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis poängtera att en säker och utvecklande arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande och hållbar arbetsmarknad. Det är också centralt för välfärden och kan på ett avgörande sätt bidra till ett tryggare Sverige. Arbetsmiljön har vidare betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Utskottet vill framhålla att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö.

Kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 26, 2023/24:2623 (S) yrkande 9, 2023/24:391 (SD) yrkande 3, 2023/24:2464 (C) yrkande 10, partimotion 2023/24:2664 (MP) yrkande 24 och motionerna 2023/24:792 (S) och 2023/24:2019 (S) innehåller samtliga övergripande förslag om att på olika sätt stärka arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete och minska riskerna för ohälsa i arbetslivet. Utskottet delar det synsätt som präglar motionerna i fråga om att det är centralt att både ställa krav på och skapa goda förutsättningar för arbetsgivarna. För att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på hela den svenska arbetsmarknaden måste det råda tydlighet i samtliga delar av arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljöarbetet. Dessa utgångspunkter gäller oavsett bransch eller storlek på arbetsgivaren. Utskottet är samtidigt medvetet om att utmaningen att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan vara större för mindre arbetsgivare, vilket också framhålls i regeringens arbetsmiljöstrategi. Utskottet uppfattar det som att regeringen för sin politik och gör sina prioriteringar på arbetsmiljöområdet med vikten av det förebyggande arbetsmiljöarbetet hos arbetsgivarna som ledstjärna.

När det gäller behovet av tydlighet noterar utskottet i sammanhanget det omfattande arbete som har genomförts med att se över Arbetsmiljöverkets regelstruktur för att göra den lättare att överblicka. Arbetsmiljöverket arbetar också kontinuerligt med att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde.

Vidare är en självklar utgångspunkt för utskottet att ingen ska behöva dö eller skadas till följd av sitt arbete. I linje med vad vissa av motionärerna påpekar menar även utskottet att det är viktigt att arbetsmiljöpolitiken fokuserar på att den arbetsrelaterade ohälsan ska tryckas tillbaka, inte minst inom kvinnodominerade yrken såsom vård och omsorg. Utskottet konstaterar att regeringen är aktiv för att möta de utmaningar som finns med att komma till rätta med den arbetsrelaterade ohälsan. I sammanhanget finns det även skäl att framhålla att den gällande arbetsmiljöstrategin tydligt prioriterar insatser på området, bl.a. genom en utvidgad nollvision mot dödsolyckor. Utskottet förväntar sig att regeringen kommer att fortsätta att prioritera insatser mot arbetsrelaterad ohälsa även framöver. När det gäller arbetsmiljöstrategin generellt förutsätter utskottet också att regeringen återkommer om det finns skäl att justera strategin och inriktningen på arbetsmiljöpolitiken.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av tillsyn av arbetsmiljön. Ett fungerande tillsynsarbete är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet ser positivt på de särskilda inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket har gjort under senare år. När arbetsgivare snabbt åtgärdar brister som en följd av Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete går det att se tydliga exempel på att myndighetens arbete bidrar till att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser och till att motverka ohälsa och dödsolyckor.

Det finns också skäl att framhålla det arbete som arbetsmarknadens parter gör på området. Utskottet ser mycket positivt på de partsgemensamma insatser som görs bl.a. inom Prevent och Suntarbetsliv för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2023/24:2620 (S) yrkande 31, 2023/24:392 (SD) yrkande 26 och 2023/24:77 (V) yrkande 10 samtliga vill se insatser som säkerställer att bl.a. arbetsgivare och den som utför arbetsmiljöarbete för arbetsgivarens räkning är välinformerade. Utskottet delar motionärernas utgångspunkt att kunskap är centralt för att arbetsgivarna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Det är därför positivt att flera olika aktörer på den svenska arbetsmarknaden medverkar till att stärka kunskapsbasen på området. Utöver Arbetsmiljöverkets kontinuerliga arbete med att ta fram stöd och verktyg för att underlätta för och utbilda arbetsgivarna bidrar bl.a. Myndigheten för arbetsmiljökunskap till att öka arbetsmiljökunskapen. Myndigheten får kontinuerliga uppdrag för att utöka kunskapen inom ett flertal områden. Utskottet konstaterar att regeringen tydligt värdesätter insatser inriktade på att stärka kunskapen om arbetsmiljö hos grupper där det gör störst nytta, och utgår från att regeringen även fortsättningsvis kommer att prioritera området. I sammanhanget finns det också skäl att på nytt lyfta fram det viktiga gemensamma arbete som arbetsmarknadens parter gör för att stärka kunskapen hos både arbetsgivare och arbetstagare.

I partimotion 2023/24:76 (V) yrkande 18, kommittémotion 2023/24:77 (V) yrkande 4 och motion 2023/24:1328 (tidigare S, numera partilös) lyfter motionärerna fram vissa grupper som särskilt utsatta i ett arbetsmiljöperspektiv. Utskottet anser att det är av stor vikt att fånga upp både generella arbetsmiljöproblem på den svenska arbetsmarknaden i stort och sådana problem som eventuellt drabbar vissa grupper i större utsträckning än andra. Oavsett om det handlar om mer övergripande utmaningar eller mer isolerade problem är det viktigt att regeringen och dess myndigheter agerar för att komma till rätta med de brister som finns. I sammanhanget konstaterar utskottet att bl.a. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har varit aktiva i att stärka kunskapen om utsattheten för vissa av de grupper som motionärerna lyfter fram. Utskottet välkomnar att regeringen genom sina myndigheter är aktiv med insatser riktade mot vissa grupper. Utskottet utgår från att regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att stärka kunskapsläget och vidta lämpliga evidensbaserade åtgärder för att komma till rätta med såväl de arbetsmiljöutmaningar som finns för den svenska arbetsmarknaden i stort som problem som särskilt visar sig hos vissa grupper.

Ur avsnittet "Förebyggande arbetsmiljöarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågor om distansarbete i allt större utsträckning aktualiseras för vissa grupper av arbetstagare. Det är inte minst en följd av de ändrade arbetsrutiner som för många blev en följd av covid-19-pandemin. I vissa delar av arbetslivet innebär detta att gränserna för när och var arbete kan utföras alltmer suddas ut. Utskottet vill vara tydligt med att förutsättningarna för en god arbetsmiljö måste prioriteras även på en arbetsmarknad med ett mer flexibelt arbetsliv.

Motionärerna i partimotion 2023/24:2457 (C) yrkande 15, kommittémotionerna 2023/24:2464 (C) yrkande 11 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 41 samt motion 2023/24:1252 (C) ser alla behov av att se över arbetsmiljöregelverket för att förbättra förutsättningarna för distansarbete. Utskottet delar motionärernas bild av att frågor om när och var vi arbetar med stor sannolikhet kommer att fortsätta att påverka arbetslivet framöver. Det är viktigt att arbetsmiljöregelverket kan svara upp mot både arbetsgivares och arbetstagares krav och förväntningar. Det är också viktigt att samtliga inblandade har kunskap om vem som har ansvaret för arbetsmiljön. Utskottet konstaterar att utgångspunkten enligt det rådande regelverket är att arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarnas arbetsmiljö. Det gäller även när arbetstagare utför arbete hemifrån.

Utskottet noterar att frågan om distansarbete och utvecklingen mot ett mer flexibelt arbetsliv är något som har en framträdande roll i arbetsmiljöpolitiken i stort. Som exempel lyfts frågan i arbetsmiljöstrategin för 2021–2025. Därutöver har Myndigheten för arbetsmiljökunskap genom olika insatser de senaste åren bidragit till att öka kunskapen om arbetsmiljörisker och andra utmaningar för att kunna ha en god arbetsmiljö vid distansarbete, och myndigheten har fått ett nytt uppdrag på området. Utskottet noterar vidare att det pågår statligt finansierad forskning för att ytterligare bredda kunskapsunderlaget. Ett ökat kunskapsunderlag är viktigt vid utformandet av politiken på området. Utskottet utgår från att distansarbete även fortsättningsvis är en fråga som kommer att vara en del av regeringens arbetsmiljöarbete. Utskottet kan därför inte se att det finns skäl för något initiativ på området.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att arbetsmarknadens parter har en central roll även när det gäller arbetsmiljön kopplad till distansarbete. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar när det bl.a. gäller hur och var arbete utförs, och många förväntar sig att frågan om distansarbete kommer att påverka utformningen av arbetslivet framöver. Arbetsmarknadens parter har därför en självklar plats i det kommande arbetet och utskottet menar att det är viktigt att parterna tar ett stort ansvar för att anpassa villkoren efter förutsättningarna i olika branscher. Det är en ordning som utskottet står bakom och som är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Distansarbete" i betänkandet. Läs betänkandet