En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster

Arbetslöshetsförsäkringen är ett av de grundläggande trygghetssystemen för enskilda i vårt land och har en central roll i arbetsmarknadspolitiken som omställningsförsäkring. Utskottet konstaterar att den omfattande förändring av systemet som regeringen nu genomför innebär att arbetslöshetsförsäkringen kommer att omfatta fler personer, framför allt genom att personer med svag förankring på arbetsmarknaden i fler fall än i dag kommer att få arbetslöshetsersättning.

Utskottet delar inte den uppfattning som framförs i kommittémotion 2023/24:2888 (MP) yrkande 13 om att det skulle finnas skäl att ta steg mot ett sammanslaget trygghetssystem där arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen slås samman till en gemensam trygghetsförsäkring. Utskottet vill poängtera att arbetslöshetsförsäkringen bygger på historiskt förankrade och alltjämt relevanta principer om att vara en omställningsförsäkring för den som har förlorat sitt arbete och söker ett nytt. Utskottet konstaterar att den förändring som nu genomförs innebär att arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring stärks. Det sker samtidigt som den väl inarbetade ordningen med arbetslöshetsförsäkringen som en fristående del av vårt trygghetssystem behålls. Utskottet anser att detta är en väl avvägd ordning. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2881 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2023/24:128 punkterna 1–12.

Ställningstagande

En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. Arbetslöshetsförsäkringen har flera syften. För den enskilde löntagaren ger arbetslöshetsförsäkringen inkomsttrygghet i övergången från ett arbete till ett annat. För löntagarna som kollektiv bidrar försäkringen till att förhindra underbudskonkurrens och att upprätthålla löner på en anständig nivå också i tider av hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen har även en viktig roll i samhällsekonomin. Den dämpar konjunkturnedgångar, förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, har en positiv effekt på produktiviteten, ökar arbetskraftsutbudet och bidrar till ökad jämlikhet.

För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar dennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. Så ser arbetslöshetsförsäkringen inte ut i dag, och så ser den definitivt inte ut om regeringens förslag till ny lag om arbetslöshetsförsäkring blir verklighet.

Jag delar regeringens uppfattning att arbetslöshetsförsäkringen behöver förändras men är av en helt annan uppfattning när det gäller hur den bör vara utformad. Enligt min mening behöver fler löntagare omfattas av försäkringen, en högre andel av de arbetslösa behöver få 80 procent av sin tidigare lön i ersättning, ersättningsnivåerna behöver höjas och indexeras och den successiva nedtrappningen av arbetslöshetsersättningen bör slopas. Regeringens förslag innehåller inga förslag i denna riktning, och enligt min mening bör regeringens proposition därför avslås.

Hur arbetslöshetsförsäkringen bör utformas återkommer jag till i avsnittet Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning. När det gäller regeringens redovisning av tillkännagivandet om den s.k. 100-dagarsregeln delar jag inte regeringens bedömning att det ska anses vara slutredovisat, eftersom jag anser att denna regel bör återinföras.

2.

Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning, punkt 2 (S)

av Teresa Carvalho (S), Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Adrian Magnusson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2884 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt

avslår motionerna

2023/24:2881 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 2,

2023/24:2886 av Jonny Cato m.fl. (C) och

2023/24:2888 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1–12.

Ställningstagande

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Vid sidan av att vara en trygghet i vardagen motverkar den också att löner pressas nedåt och den spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition är att Sverige ska ha en trygg arbetslöshetsförsäkring.

Vi är positiva till den övergång från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor i arbetslöshetsförsäkringen som föreslås i den aktuella propositionen. Det kommer att modernisera och förenkla handläggningen av försäkringen avsevärt. Det möjliggör också för fler att kunna kvalificera sig till försäkringen jämfört med hur arbetsvillkoret är utformat i dag.

Andra delar av förslaget är vi mindre positiva till. Det handlar framförallt om den brantare avtrappningen i arbetslöshetsförsäkringen. Med den branta avtrappning som föreslås kommer många personer att få rejäla försämringar jämfört med i dag. Det kommer att göra livet tuffare för inte minst många kvinnor i arbetaryrken. Förslaget slår även mot möjligheterna till kompletterande inkomstförsäkringar. De löntagare som i dag – ofta via fackligt medlemskap – kan försäkra sig upp till 80 procent av sin lön kommer inte att kunna göra detta längre än de 100 första dagarna. Detta kommer att försämra fackförbundens möjligheter att organisera nya medlemmar. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett omarbetat lagförslag som inte innehåller den branta avtrappning efter 100 dagars arbetslöshet som föreslås i propositionen.

Vi ser även med viss oro på utformningen av den nya alternativregeln som beräknas ge väldigt låga ersättningar. Det är viktigt att säkerställa att individer som kvalificerar sig via alternativregeln och bedöms vara i behov av arbetsmarknadspolitiska insatser får möjlighet att ta del av dessa när rätten till arbetslöshetsersättning upphör. Dessa individer bör likaledes ges rätt till aktivitetsstöd. Vi vill också betona vikten av att följa upp vilka effekter den här delen av reformen av arbetslöshetsförsäkringen får på sikt. Vi anser att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att individer som kvalificerat sig via alternativregeln får lämpligt stöd och ersättning.

Ur avsnittet "Utredning om ett sammanslaget trygghetssystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Gemensamt för de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt är att de innehåller förslag om att arbetslöshetsförsäkringen framöver bör utformas på ett annat sätt än det som regeringen har föreslagit. Utskottet konstaterar att motionerna utgår från en rad skilda ingångsvärden. På ena kanten finns de motionärer som får betraktas som väsentligen tillfreds med den föreslagna lagstiftningen men menar att ersättningsnivåerna måste justeras ned. På andra kanten finns de motionärer som anser att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras till att vara betydligt generösare än i dag. Däremellan befinner sig de motionärer som i olika grad har invändningar mot skilda delar av regeringens förslag och anser att regeringen borde ha gjort andra vägval i vissa av sina bedömningar. När det gäller systemskiftet att övergå från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor i försäkringen kan utskottet dock glädjande nog konstatera att det finns en bred majoritet bakom regeringens förslag.

Utskottet konstaterar att förslagen i de aktuella motionerna, med några undantag som utskottet kommer till nedan, har varit föremål för ingående överväganden i propositionen. Utskottet delar de bedömningar som regeringen gör och anser att regeringens förslag till ny lagstiftning är väl avvägt. Kommittémotionerna 2023/24:2884 (S) yrkande 1, 2023/24:2881 (V) yrkande 2 och 2023/24:2888 (MP) yrkandena 1–5 och 7–11 bör därmed avslås.

När det gäller ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen, vilka det framförs synpunkter på i kommittémotion 2023/24:2886 (C), kan konstateras att det föreslagna regelverket för arbetslöshetsförsäkringen är utformat på så vis att den högsta ersättningsgrundande inkomsten är något som överlämnas till regeringen att bestämma genom förordning. De framförda synpunkterna är enligt utskottet sådana att de lämpligen beaktas i det kommande förordningsarbetet. Enligt utskottet finns därmed inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av den aktuella motionen, som därmed bör avslås.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2023/24:2888 (MP) yrkande 6 om att perioder med stipendier för konstnärliga utövare bör kunna utgöra överhoppningsbar tid noterar utskottet att detta är en fråga som lyfts fram av några remissinstanser och att regeringen i propositionen bedömer att denna och vissa andra frågor när det gäller vad som bör kunna utgöra överhoppningsbar tid inte kan hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i annat sammanhang om den anser att det finns anledning att ändra eller komplettera bestämmelserna om överhoppningsbar tid. Vidare, när det gäller yrkande 12 i samma motion om att se över arbetslöshetsförsäkringen kopplad till studier, noterar utskottet även här att regeringen bedömer att frågan ligger utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Utskottet tar i denna fråga fasta på principen att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som riktar sig till den som har en tidigare förankring på arbetsmarknaden, och delar således inte motionärernas uppfattning att studier bör kunna ligga till grund för rätt till arbetslöshetsersättning. De båda yrkandena bör därmed avslås.

Avslutningsvis, när det gäller de farhågor som lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2884 (S) yrkande 4 i fråga om den s.k. alternativregelns tillämpning och konsekvenser, vill utskottet understryka vikten av att noga följa upp effekterna av det nya regelverket. Till skillnad från motionärerna ser dock utskottet inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet litar till att regeringen kommer att följa tillämpningen noga och vid behov vidta åtgärder. Även detta yrkande bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Gemensamt för de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt är att de innehåller förslag om att arbetslöshetsförsäkringen framöver bör utformas på ett annat sätt än det som regeringen har föreslagit. Utskottet konstaterar att motionerna utgår från en rad skilda ingångsvärden. På ena kanten finns de motionärer som får betraktas som väsentligen tillfreds med den föreslagna lagstiftningen men menar att ersättningsnivåerna måste justeras ned. På andra kanten finns de motionärer som anser att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras till att vara betydligt generösare än i dag. Däremellan befinner sig de motionärer som i olika grad har invändningar mot skilda delar av regeringens förslag och anser att regeringen borde ha gjort andra vägval i vissa av sina bedömningar. När det gäller systemskiftet att övergå från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor i försäkringen kan utskottet dock glädjande nog konstatera att det finns en bred majoritet bakom regeringens förslag.

Utskottet konstaterar att förslagen i de aktuella motionerna, med några undantag som utskottet kommer till nedan, har varit föremål för ingående överväganden i propositionen. Utskottet delar de bedömningar som regeringen gör och anser att regeringens förslag till ny lagstiftning är väl avvägt. Kommittémotionerna 2023/24:2884 (S) yrkande 1, 2023/24:2881 (V) yrkande 2 och 2023/24:2888 (MP) yrkandena 1–5 och 7–11 bör därmed avslås.

När det gäller ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen, vilka det framförs synpunkter på i kommittémotion 2023/24:2886 (C), kan konstateras att det föreslagna regelverket för arbetslöshetsförsäkringen är utformat på så vis att den högsta ersättningsgrundande inkomsten är något som överlämnas till regeringen att bestämma genom förordning. De framförda synpunkterna är enligt utskottet sådana att de lämpligen beaktas i det kommande förordningsarbetet. Enligt utskottet finns därmed inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av den aktuella motionen, som därmed bör avslås.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2023/24:2888 (MP) yrkande 6 om att perioder med stipendier för konstnärliga utövare bör kunna utgöra överhoppningsbar tid noterar utskottet att detta är en fråga som lyfts fram av några remissinstanser och att regeringen i propositionen bedömer att denna och vissa andra frågor när det gäller vad som bör kunna utgöra överhoppningsbar tid inte kan hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i annat sammanhang om den anser att det finns anledning att ändra eller komplettera bestämmelserna om överhoppningsbar tid. Vidare, när det gäller yrkande 12 i samma motion om att se över arbetslöshetsförsäkringen kopplad till studier, noterar utskottet även här att regeringen bedömer att frågan ligger utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Utskottet tar i denna fråga fasta på principen att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som riktar sig till den som har en tidigare förankring på arbetsmarknaden, och delar således inte motionärernas uppfattning att studier bör kunna ligga till grund för rätt till arbetslöshetsersättning. De båda yrkandena bör därmed avslås.

Avslutningsvis, när det gäller de farhågor som lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2884 (S) yrkande 4 i fråga om den s.k. alternativregelns tillämpning och konsekvenser, vill utskottet understryka vikten av att noga följa upp effekterna av det nya regelverket. Till skillnad från motionärerna ser dock utskottet inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet litar till att regeringen kommer att följa tillämpningen noga och vid behov vidta åtgärder. Även detta yrkande bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

Gemensamt för de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt är att de innehåller förslag om att arbetslöshetsförsäkringen framöver bör utformas på ett annat sätt än det som regeringen har föreslagit. Utskottet konstaterar att motionerna utgår från en rad skilda ingångsvärden. På ena kanten finns de motionärer som får betraktas som väsentligen tillfreds med den föreslagna lagstiftningen men menar att ersättningsnivåerna måste justeras ned. På andra kanten finns de motionärer som anser att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras till att vara betydligt generösare än i dag. Däremellan befinner sig de motionärer som i olika grad har invändningar mot skilda delar av regeringens förslag och anser att regeringen borde ha gjort andra vägval i vissa av sina bedömningar. När det gäller systemskiftet att övergå från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor i försäkringen kan utskottet dock glädjande nog konstatera att det finns en bred majoritet bakom regeringens förslag.

Utskottet konstaterar att förslagen i de aktuella motionerna, med några undantag som utskottet kommer till nedan, har varit föremål för ingående överväganden i propositionen. Utskottet delar de bedömningar som regeringen gör och anser att regeringens förslag till ny lagstiftning är väl avvägt. Kommittémotionerna 2023/24:2884 (S) yrkande 1, 2023/24:2881 (V) yrkande 2 och 2023/24:2888 (MP) yrkandena 1–5 och 7–11 bör därmed avslås.

När det gäller ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen, vilka det framförs synpunkter på i kommittémotion 2023/24:2886 (C), kan konstateras att det föreslagna regelverket för arbetslöshetsförsäkringen är utformat på så vis att den högsta ersättningsgrundande inkomsten är något som överlämnas till regeringen att bestämma genom förordning. De framförda synpunkterna är enligt utskottet sådana att de lämpligen beaktas i det kommande förordningsarbetet. Enligt utskottet finns därmed inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av den aktuella motionen, som därmed bör avslås.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2023/24:2888 (MP) yrkande 6 om att perioder med stipendier för konstnärliga utövare bör kunna utgöra överhoppningsbar tid noterar utskottet att detta är en fråga som lyfts fram av några remissinstanser och att regeringen i propositionen bedömer att denna och vissa andra frågor när det gäller vad som bör kunna utgöra överhoppningsbar tid inte kan hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i annat sammanhang om den anser att det finns anledning att ändra eller komplettera bestämmelserna om överhoppningsbar tid. Vidare, när det gäller yrkande 12 i samma motion om att se över arbetslöshetsförsäkringen kopplad till studier, noterar utskottet även här att regeringen bedömer att frågan ligger utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Utskottet tar i denna fråga fasta på principen att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som riktar sig till den som har en tidigare förankring på arbetsmarknaden, och delar således inte motionärernas uppfattning att studier bör kunna ligga till grund för rätt till arbetslöshetsersättning. De båda yrkandena bör därmed avslås.

Avslutningsvis, när det gäller de farhågor som lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2884 (S) yrkande 4 i fråga om den s.k. alternativregelns tillämpning och konsekvenser, vill utskottet understryka vikten av att noga följa upp effekterna av det nya regelverket. Till skillnad från motionärerna ser dock utskottet inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet litar till att regeringen kommer att följa tillämpningen noga och vid behov vidta åtgärder. Även detta yrkande bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Arbetslöshetsförsäkringens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet