Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inledning

Riksdagen beslutade den 29 november 2023 att fastställa utgiftsramar för statens budget i enlighet med regeringens förslag (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik innebär det att ramen för 2024 bestämts till 6 081 906 000 kronor. Civilutskottets förslag om anslag för 2024 måste därmed hålla sig inom denna ram.

Området Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet

Utskottet konstaterar att läget på bostadsmarknaden är ansträngt och att byggandet avtar till följd av flera olika omvärldsfaktorer. Det behöver byggas fler nya bostäder för att tillgodose det nationella behovet, och det är viktigt att bostäder byggs i hela landet så att människor kan flytta dit arbetena finns. För att möta utmaningarna på bostadsmarknaden behövs både ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet.

Sverige behöver en bostadspolitik som gör det möjligt för fler att förverkliga sina boendedrömmar. Som regeringen anför i propositionen behöver det finnas ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i livets olika skeden. Det behövs fler bostäder för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad och bidra till flyttkedjor.

Utskottet anser vidare att det behöver bli lättare för fler människor att ta steget till den ägda bostaden. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Det är också positivt att en utredning ser över hur det befintliga bostadsbeståndet kan utnyttjas bättre och att regeringen avser att återkomma med reformer på området.

I propositionen aviserar regeringen också att den ska genomföra åtgärder för att förenkla reglerna på bostadsmarknaden så att byggandet kan öka och mer byggbar mark tillgängliggöras. Vidare ska reformer genomföras som ger incitament till ökat byggande. En utredning har därför tillsatts med uppdrag att bl.a. se över systemet med presumtionshyror. Regeringen arbetar också med att åtgärda de strukturella hindren för bostadsbyggande. Planprocesserna ska förkortas och reglerna i bl.a. plan- och bygglagen förenklas betydligt. För att öka bostadsbyggandet föreslår regeringen stöd till kommunerna för att planlägga mer byggbar mark, särskilt för småhus. För att stimulera till höjd planberedskap föreslår regeringen en bonus för nya planer för småhus till kommunerna. Regeringen föreslår även stöd för omvandlingar från t.ex. kontor till bostäder.

Utskottet ser positivt på de aviserade reformerna. Enligt utskottet är det just den här typen av åtgärder som behövs för att det ska byggas fler bostäder över hela landet som möter människors behov och efterfrågan.

Enligt utskottet är det viktigt att undanröja hinder mot småhusbyggande. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att öka anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling för att stimulera kommuner att anta planer som möjliggör nya områden för småhus. För att höja planberedskapen ser utskottet även positivt på den föreslagna ökningen för att stimulera kommuner att anta eller förändra detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder.

Även den föreslagna ökningen av anslaget 1:6 Lantmäteriet är välkommen för att myndigheten bl.a. ska kunna anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som den tillhandahåller.

Utskottet välkomnar också att regeringen fullföljer avvecklingen av de ineffektiva och kostsamma stöden för energieffektivisering av flerbostadshus och för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (anslagen 1:7 och 1:8).

Utskottet anser också att regeringens förslag till anslagsfördelning inom det bostadspolitiska området i övrigt är väl avvägda.

Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till anslagsfördelning och beställningsbemyndiganden när det gäller området Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet.

Området Konsumentpolitik

Som regeringen anför i propositionen påverkar det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden bl.a. konsumentmarknaderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att konsumentpolitikens resurser behöver riktas mot att upprätthålla balanserade och tydliga regler som skyddar konsumenter utan att försämra förutsättningarna för seriösa företag. Det behöver vidare finnas goda möjligheter att lösa tvister på ett effektivt sätt, och konsumenter behöver ha tillgång till information och stöd. Utskottet ser därför positivt på att medel inom konsumentpolitiken omfördelas för att bidra till att finansiera myndigheternas kärnuppgifter.

Utskottet delar vidare regeringens uppfattning om vilka åtgärder som behöver vidtas för att möta utvecklingen på konsumentmarknaderna, t.ex. för att förbättra prisinformationen till konsumenter. Det handlar bl.a. om Konsumentverkets uppdrag att vidta åtgärder som främjar konsumenters prismedvetenhet och bidrar till rörlighet inom dagligvaruhandeln. Konsumentverket har också fått i uppdrag att följa upp konsekvenserna av vissa ändringar i prisinformationslagen. Eftersom det ekonomiska läget innebär ökade risker för betalningsproblem och överskuldsättning ser utskottet också positivt på att regeringen avser att intensifiera arbetet mot överskuldsättning. Konsumentverket har fått i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka stödet till den kommunala budget- och skuldrådgivningen.

I ekonomiskt svåra tider är behovet av konsumentvägledning särskilt stort. Utskottet menar att det är viktigt att alla konsumenter, oavsett var de bor, har tillgång till en god konsumentvägledning. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen noga följer frågan om vägledning till konsumenter och då särskilt beaktar riksdagens tidigare tillkännagivanden om den kommunala konsumentvägledningen.

Med tanke på den kraftiga ökningen av antalet anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden de senaste åren noterar utskottet med tillfredsställelse att regeringen förslår att myndighetens anslag förstärks permanent. Som regeringen anför i propositionen är det viktigt att upprätthålla möjligheten för konsumenter att få tvister prövade inom rimlig tid genom ett förenklat förfarande. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att minska anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet för att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 18" i betänkandet. Läs betänkandet