Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Ersättningsmöjligheter vid jaktskador" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det numera finns två typer av ideell ersättning för efterlevande anhöriga. Den ena är anhörigersättningen som ersätter sveda och värk i form av psykiska besvär som går utöver sådana känslor av sorg och saknad som ett dödsfall brukar medföra för nära anhöriga. Den andra formen av ideell ersättning är den särskilda anhörigersättningen, som infördes i juli 2022 genom lagstiftningsärendet Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Den särskilda anhörigersättningen betalas ut vid sidan av, dvs. utöver, anhörigersättningen. Det handlar här – i likhet med vad som gäller för kränkningsersättning – om att ersätta de momentana känslor av t.ex. chock, förtvivlan, maktlöshet och ilska som typiskt sett uppstår hos den som förlorar en nära anhörig till följd av ett brott.

Därmed finner utskottet inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Anhörigersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har fått i uppdrag att se över rätten till frihetsberövandeersättning för att åstadkomma en rimligare ordning för sådan ersättning. Översynen ska säkerställa att ersättning beviljas i de fall där det framstår som befogat samt att de belopp som beviljas är skäliga. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att begränsa rätten till frihetsberövandeersättning i de fall där fällande dom kvarstår eller andra omständigheter finns som gör sådan ersättning oskälig. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2025.

Utredningens uppdrag är alltså i linje med önskemålen i motionen, och utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ersättning vid frihetsberövanden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Kronofogdemyndigheten alltid ska erbjuda ett brottsoffer hjälp med att driva in ett brottsskadestånd när domen på skadestånd fått laga kraft. Om den dömde inte betalar skadeståndet frivilligt görs en tillgångsutredning, och om personen har utmätningsbara tillgångar beslutar myndigheten om utmätning så att brottsoffret får sin ersättning. Genom lagändringar som trädde i kraft i juli 2022 utvidgades brottsoffers möjligheter till utmätning av gärningspersonens tillgångar. Sålunda kan numera frihetsberövandeersättning som en gärningsperson har rätt till utmätas för fordringar som avser skadestånd på grund av brott. Dessutom har Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus fått i uppdrag att ta ställning till om brottsoffer ska kunna få utmätning av fler slags skadestånd än frihetsberövandeersättning som en gärningsperson har rätt till och som i dag är undantagna från utmätning. En annan del av utredningens uppdrag gäller en översyn av reglerna om utbetalning av brottsskadeersättning. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om en ordning ska införas som går ut på att brottsoffer har rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten redan när en dom på skadestånd får laga kraft och i så fall hur en sådan ordning ska utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2025.

Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Betalning av skadestånd" i betänkandet. Läs betänkandet

Normalbeloppen vid löneutmätning justeras varje år i takt med förändringen av det allmänna prisläget, och icke obetydliga ändringar av normalbeloppen medför att i princip alla löneutmätningsbeslut måste ändras. För att tillgodose ett mer tillfälligt tillkommande behov hos gäldenären och dennes familj får Kronofogdemyndigheten bevilja anstånd under pågående löneutmätning. Enligt vad Högsta domstolen nyligen uttalat bör ett anstånd kunna beviljas även om gäldenären därigenom tillgodoförs ett belopp som något överstiger det behov som utgör skäl att medge anstånd i och för sig. Utöver att tillgodose ett preciserat behov bör det enligt domstolen finnas ett visst – om än begränsat – utrymme att ge gäldenären en allmän lättnad i sin ekonomiska situation. Detta gäller särskilt om utmätningen har pågått under lång tid. En sådan lättnad kan enligt domstolen i vissa fall vara särskilt motiverad från ett barnperspektiv.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2022 höjdes normalbeloppen för barn så att barnfamiljer får behålla mer än tidigare vid löneutmätning. I samma lagstiftningsärende förtydligades också att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning. Syftet med lagändringarna var att ge fler gäldenärer en drägligare vardag och möjlighet att lättare hantera oförutsedda händelser, t.ex. sjukdom.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Normalbeloppen vid löneutmätning" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:CU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Skadeståndsansvar kopplat till AI, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Martin Westmont (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:497 av Rashid Farivar m.fl. (SD) yrkande 11.

Ställningstagande

Riskerna med AI är många, och även om det är svårt att förutse hur teknologin kan komma att missbrukas kan vissa saker förutses redan nu. Sålunda ligger det i farans riktning att AI-botar kommer att bygga relationer med människor som inte förstår att de har att göra med AI. Detta kommer i sin tur att kunna utnyttjas för diverse kriminell verksamhet eller för att förleda folk att t.ex. köpa vissa produkter eller tjänster. Eftersom AI kan komma att missbrukas på detta sätt är det rimligt att redan nu börja bena ut vem som bär ansvar för vad.

Vid sidan av det arbete som pågår på EU-nivå och den AI-kommission som nyligen tillsatts bör regeringen därför ge en utredning i uppdrag att fastställa vem som bär ansvaret när AI orsakar skada för individer eller juridiska personer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Normalbeloppen vid löneutmätning, punkt 6 (V)

av Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

Normalbeloppen vid löneutmätning justeras en gång per år utifrån förändringen av det allmänna prisläget, och det saknas laglig möjlighet att besluta om nya normalbelopp utöver den årliga ändringen. Under de senaste åren med hög inflation har dock priserna stigit väldigt snabbt. Detta slår mycket hårt mot bl.a. dem som står under löneutmätning. Kronofogdemyndigheten och andra som möter skuldsatta beskriver en situation där de skuldsatta har allt svårare att få vardagen att gå ihop. Tuffast är det för barnfamiljer. Det finns en oro för att skuldsatta kommer att dra på sig nya skulder.

Jag anser att det nuvarande regelverket är alldeles för stelt och oflexibelt. Vid sidan av möjligheten att bevilja anstånd under pågående löneutmätning för tillfälligt tillkommande behov behöver systemet anpassas för att kunna möta kraftiga prisökningar under ett år. Regeringen bör därför ta initiativ till en lagändring som gör det möjligt att justera normalbeloppen vid utmätning flera gånger under ett och samma år i tider av ovanligt hög inflation och/eller kostnadsökningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Barnkonsekvensanalys av det insolvensrättsliga regelverket, punkt 7 (V)

av Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 6.

Ställningstagande

En grupp som drabbas hårt av överskuldsättning är barn till föräldrar som är överskuldsatta. Barnombudsmannen har i samband med tidigare utredningar framfört kritik mot att barnens rättigheter inte blivit tillräckligt belysta. Socialstyrelsen beskriver i en utredning från 2013 att barn som växer upp i överskuldsatta familjer drabbas hårt av ett mycket utsatt ekonomiskt läge och menar att dessa familjers livsvillkor sannolikt hör till de sämre i samhället. Barnen upplever ofta att de mycket tidigt måste sätta sig in i familjens ekonomiska situation, vilket kan göra att skola och fritid blir lidande.

År 2022 hade över 180 000 barn i Sverige föräldrar med skulder hos Kronofogdemyndigheten eller föräldrar som var föremål för skuldsanering. Trots de välkomna, nyligen genomförda lagändringarna om bl.a. höjda normalbelopp för barnfamiljer anser jag att reglerna i samband med överskuldsättning inte tar tillräcklig hänsyn till barnens situation.

Det bör därför göras en ordentlig barnkonsekvensanalys av dagens regelverk, och förslag bör lämnas som förbättrar situationen för alla de barn och unga som lever i familjer med överskuldsättning. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet