Konsumenträtt m.m.

För testamenten och framtidsfullmakter gäller särskilda formkrav som innebär att de ska vara skriftliga och undertecknade av testatorn respektive fullmaktsgivaren samt bevittnade av två personer.

För en fullmakt finns dock i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. Således förekommer det t.ex. att våldsutövande män utövar ekonomiskt våld mot kvinnor med hjälp av en fullmakt.

För enklare rättshandlingar utan större ekonomiskt värde behöver det vara enkelt att utfärda en fullmakt. Men när det gäller större ekonomiska åtaganden, t.ex. stora lån, framstår formkrav för fullmakter enligt utskottet som ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, t.ex. den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand, och minska risken för förfalskningar. Formkraven skulle t.ex. kunna motsvara vad som nu gäller för testamenten och framtidsfullmakter.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen ska se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, t.ex. stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.

Det som utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottets ställningstagande innebär ett bifall till motionerna 2023/24:2636 (S) yrkande 25 och 2023/24:407 (SD) yrkande 26.

Ur avsnittet "Formkrav för fullmakter" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:CU8, 2022/23:CU18 och 2023/24:CU1. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Marknadsföring via telefon, punkt 1 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 12.

Ställningstagande

Jag anser att Nixregistret så som det ser ut i dag har stora brister och att det inte ger konsumenterna ett tillräckligt skydd. Det är vanligt förekommande att enskilda lockas att lämna ifrån sig sina uppgifter genom t.ex. gratiserbjudanden eller i samband med olika tävlingar. Det innebär i praktiken att uppgifterna kan spridas vidare till exempelvis andra företag i en koncern eller en evenemangspartner. Detta får till följd att konsumenten kan få säljsamtal trots att konsumenten registrerat sitt telefonnummer i Nixregistret. Andra problem är att det tar för lång tid innan en registrering i Nixregistret gäller fullt ut, och att rätten att ringa efter det att ett etablerat kundförhållande upphört gäller under alltför lång tid. Detta skapar en obalans till konsumentens nackdel.

Enligt min mening bör ett omvänt Nixregister införas, dvs. ett register dit konsumenter kan anmäla att de vill bli kontaktade per telefon i försäljnings- eller marknadsföringssyfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa ett sådant register.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Formkrav för fullmakter, punkt 2 (M, KD)

av David Josefsson (M), Lars Beckman (M), Ellen Juntti (M) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 26 och

2023/24:2636 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 25.

Ställningstagande

Det finns i dag i de flesta fall inga särskilda formkrav för en fullmakt. Som justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg anför i frågesvar[1] bidrar detta till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som behöver rättshandla genom någon annan.

Ministrarna pekar också på att en bank eller någon annan aktör som ser ett behov av ökad trygghet vid rättshandlande genom fullmakt har möjlighet att på eget initiativ kräva att fullmakten upprättas på ett visst sätt eller i en viss form. Det är exempelvis vanligt att banker kräver att fullmakter ska bevittnas. Vid fastighetsköp ställs ofta ett sådant krav.

Av frågesvaren framgår vidare att regeringen arbetar aktivt för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor, däribland det ekonomiska våldet. Bland annat håller ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026 på att tas fram. Regeringen arbetar också aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet i allmänhet.

De krav på skriftlighet och bevittning som i lag uppställs för framtidsfullmakter motiveras bl.a. med att det i likhet med ett testamente är en ensidig rättshandling som många gånger ska tillämpas utan att utfärdaren senare kan tillfrågas om sina avsikter (prop. 2016/17:30 s. 31 f.).

Vi vill avslutningsvis understryka att ett avtal som ingås med stöd av en förfalskad fullmakt inte gäller mot den som påstås ha lämnat fullmakten.

Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt vår bedömning skäl att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter. Riksdagen bör alltså inte rikta något tillkännagivande till regeringen om detta, och motionsyrkandena bör avslås.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet