Bostadspolitik

Energieffektivisering av bostadsbeståndet är en viktig del av arbetet för att minska klimatutsläppen. Utskottet kan konstatera att såväl Boverket som Energimyndigheten arbetar med informationsfrämjande insatser för att öka energieffektiviseringen av det befintliga bostadsbeståndet. Boverket har i uppdrag att driva ett informationscentrum för hållbart byggande med fokus på energieffektiviserande renovering. I arbetet med uppdraget har Boverket tagit fram en digital energiguide med information om energieffektiviserande åtgärder som fastighetsägare kan vidta. Även Energimyndighetens arbete med beställarnätverket (BeBo) syftar till att främja energieffektivisering av flerbostadshus i det privata och det allmännyttiga bostadsbeståndet. Samtidigt pågår förhandlingarna om en revidering av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda inom EU. Syftet är att öka energieffektiviseringen i befintliga byggnader och minska utsläppen från växthusgaser från byggnadsbeståndet. Enligt den preliminära överenskommelse som träffades i december 2023 kommer kraven för energianvändning i byggnader att skärpas. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motions-yrkandena.

Ur avsnittet "Energieffektivisering av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett flertal åtgärder som handlar om att vägleda och stödja kommunernas arbete med att klimatanpassa den bebyggda miljön har vidtagits under de senaste åren. Ett exempel är Boverkets uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Samordningsuppdraget är ett komplement till länsstyrelsernas uppgift att stödja kommunerna och syftar till att skapa förutsättningar för länsstyrelserna att ställa likvärdiga krav på kommunerna och därmed bidra till en effektiv klimatanpassning av den byggda miljön. Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön visar också att insatserna bidrar till att kommunerna kan arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt har, som nämnts ovan, Riksrevisionen påtalat brister i hur insatserna har utformats och genomförts. Enligt utskottet är det därför viktigt att det nationella arbetet med att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning fortsätter. I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport har regeringen anfört att det pågår ett arbete med att förbättra de statliga insatserna och befintliga regelverk samt att ett nationellt uppföljningssystem för det nationella arbetet med klimatanpassning är under framtagande. Regeringen anför vidare att Riksrevisionens rekommendationer om styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete kommer att beaktas vid utformningen av den nya klimatanpassningsstrategin.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:CU10. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Adrian Magnusson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15,

bifaller delvis motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24 och

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2023/24:1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Bostadsbyggandet befinner sig i en allvarlig kris. Kraftigt stigande finansieringskostnader tillsammans med en vikande efterfrågan hos hushållen har lett till en tvärnit för bostadsbyggandet. Det vi ser nu är den största nedgången i bostadsbyggande sedan 90-talskrisen. Om vi inte agerar kan nedgången i bostadsbyggandet få långtgående konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Det kan fördjupa lågkonjunkturen och försämra Sveriges tillväxtutsikter. Ett minskat bostadsbyggande innebär givetvis också att den rådande bostadsbristen förvärras. Vi anser att det allvarliga läget kräver ett gemensamt politiskt ansvarstagande. Sverige har vid flertalet tidigare kriser visat att det är möjligt att ta ett gemensamt ansvar i svåra situationer. Både 90-talskrisen och de blocköverskridande bostadspolitiska samtalen under 2016 är goda exempel på det. Vi är beredda att medverka i ett arbete som syftar till att klargöra vilka akuta åtgärder som är nödvändiga att vidta och som kan få en bred uppslutning i riksdagen. Vi vill därför att regeringen tillsätter en bostadskommission med representanter från byggbranschen, parterna och politiker, som i första hand ska ha till uppgift att hantera den akuta krisen på bostadsmarknaden men som även ska arbeta fram långsiktiga förutsättningar för ett högt och stabilt bostadsbyggande över tid.

Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1,

bifaller delvis motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24 och

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15 och

avslår motion

2023/24:1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Bostadsmarknaden befinner sig i ett allvarligt läge. Bostadsbyggande har fallit kraftigt till följd av den stigande inflationen och den svaga ekonomiska utvecklingen. Detta har skapat stora problem för fastighetsbolagen, som är högt belånade och ytterst känsliga för snabba förändringar av kostnadsläget. Det har länge varit tydligt att Sverige behöver genomgripande bostadspolitiska reformer. Den samhällsekonomiska utvecklingen understryker med all önskvärd tydlighet reformbehovet. Sedan 2006 har över 60 offentliga utredningar som berör svensk bostadspolitik lämnat sina betänkanden. I princip är varenda centimeter av detta politikområde utrett både på längden och på tvären. Det är hög tid för politiken att agera och ta ansvar för utvecklingen. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken och börja genomföra reformer. I ett första skede behöver vi ta oss igenom den kris som råder här och nu. Detta måste dock göras på ett sätt som innebär att grunden kan läggas för ansvarsfulla och långsiktiga reformer. Vi vill att regeringen tillsätter en kommission med uppdrag att presentera förslag som kan åtgärda de strukturproblem som genomsyrar bostads- och fastighetsmarknaderna. Anslaget bör vara brett och syftet med arbetet bör vara dels att förbättra bostads- och fastighetsmarknadernas funktionssätt, dels att öka byggtakten.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

bifaller delvis motionerna

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15 och

avslår motion

2023/24:1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Det råder kris på den svenska bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet har fallit kraftigt i hela Sverige och siffror från Statistiska centralbyrån talar för att bostadsbyggandet är nere på den lägsta nivån på tio år. Enligt Boverkets prognoser behöver Sverige bygga drygt 67 000 bostäder varje år fram till år 2030 för att möta behovet av nya bostäder. Prognosen för bostadsbyggande de kommande åren matchar tyvärr inte den siffran. Det innebär att bostadsbristen kommer att förvärras i takt med att bostadsskulden byggs upp och att kommuner som redan har en stor bostadsbrist kommer att drabbas särskilt hårt. Det är mycket angeläget att vi nu vidtar åtgärder för att snabbt få igång ett hållbart och långsiktigt bostadsbyggande. Vi vill därför att regeringen tillsätter en kriskommission med uppgift att snabbt utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för att få igång bostadsbyggandet.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 – motiveringen (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Ställningstagande

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet