Hushållningen med mark- och vattenområden

Utskottet konstaterar att ett flertal åtgärder som berör nationell planering, havsplaner och riksintressen har vidtagits under de senaste åren. Flera åtgärder har också vidtagits för att snabba på och effektivisera tillståndsprocesserna. Nyligen beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen om prövning av havsbaserad vindkraft, som bl.a. har i uppdrag att se över hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli effektivare och tydligare.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Nationell samordning av havsplaner och riksintressen" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan har Länsstyrelsen i Stockholms län ett särskilt ansvar att ha uppsikt över Kungliga nationalstadsparken, vilket omfattar frågor om utvecklingen av parkens kvaliteter och nyttjande samt hur bestämmelser om parken tillämpas. Utskottet noterar även att det pågår beredning av olika förslag som berör riksintressesystemet. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Utvärdering av nationalstadsparken" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan kräver vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel tillstånd enligt miljöbalken, vilket även omfattar verksamhetens eventuella korttidsreglering. Utskottet konstaterar att villkoren för korttidsreglering vid en enskild vattenkraftsanläggning, liksom eventuella behov av att vidta olika tekniska åtgärder, kommer att ses över inom ramen för prövningarna om moderna miljövillkor för vattenkraften. Utskottet noterar vidare att det finns flera exempel på aktuell forskning om bl.a. miljöanpassningsåtgärder och ny teknik inom vattenkraften.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Korttidsreglering av vattenkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om finansieringen av de allmänna vattentjänsterna är angelägen. Som redovisas ovan finns det bestämmelser i vattentjänstlagen om avgifter för vattentjänsterna och kommunerna har i det sammanhanget möjlighet att reglera olika delavgifter för dricksvatten, avlopp och dagvattenhantering. Utskottet konstaterar att det sålunda finns vissa möjligheter att ta ut en avgift för dagvattenhantering.

Utskottet konstaterar även att betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande innehåller vissa förslag som berör dagvattenhantering, bl.a. frågan om fastighetsägares ansvar att hantera dagvatten på sin tomt. Betänkandet är nu på remiss. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av det som förs fram i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 10 och 2023/24:1521 (MP) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Finansiering av dagvattenhantering" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har kommunerna ett tillsynsansvar när det gäller små avlopp. Havs- och vattenmyndigheten ska vidare som tillsynsvägledande myndighet ge vägledning i frågor om enskilda avloppenligt 9 kap. miljöbalken. Utskottet konstaterar att det således finns befintlig reglering på området för att tillsynen av enskilda avloppsanläggningar ska vara effektiv och enhetlig. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet om att införa ytterligare bestämmelser vad gäller inspektioner av enskilda avloppssystem. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Inspektion av avloppssystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Statens geotekniska institut (SGI) har i uppgift bl.a. att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Därtill driver SGI det särskilda organet Delegation ras, skred och erosion som ska verka för ett säkert och hållbart samhälle med avseende på ras, skred och erosion. Med hänsyn till att SGI bedriver ett aktivt arbete när det gäller frågor om skred och andra geotekniska säkerhetsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Statens geotekniska institut" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:CU13. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Utvärdering av nationalstadsparken, punkt 2 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:900 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP).

Ställningstagande

– S

Det är snart 30 år sedan lagstiftningen om nationalstadsparken antogs av en enig riksdag. Den antogs med syftet att kunna bevara större områden i städer som historiska landskap. En nationalstadspark betecknas som ett riksintresse och är det enda slag av riksintresse som är undantaget från att vägas mot andra riksintressen. Ett område som utses till nationalstadspark har således ett mycket starkt skydd.

Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är det hittills första område som pekats ut som nationalstadspark. Området ger stadens invånare tillgång till frisk luft, motion och rekreation. Dessutom håller dessa grönområden nere temperaturen vid värmeböljor och kan absorbera stora mängder regnvatten. Det finns alltså flera goda skäl att skydda detta område.

Då nationalstadsparken är den första i sitt slag, är det viktigt att dra lärdomar av hur skyddet av området har fungerat och om lagen har tillämpats så som lagstiftaren avsett. Jag anser att det lagom till 30-årsjubileet är tid att utvärdera detta.

Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ så att en utvärdering kommer till stånd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter, punkt 3 (S)

av Jennie Nilsson (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 32 och

bifaller delvis motion

2023/24:687 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

När det gäller vattenfrågorna har vi åstadkommit viktiga framsteg i EU, t.ex. genom ramdirektivet för vatten. Att uppfylla direktivets krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en utmaning Sverige står inför. För oss är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning, särskilt med tanke på klimatförändringarna och potentiella kriser. Under den tid då vi socialdemokrater ledde regeringen genomförde vi satsningar på dricksvatten- och vattenförsörjning. Till exempel vidtogs kraftfulla åtgärder mot övergödning, nya metoder introducerades för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet och det satsades på forskningsprogram för vatten. Men det krävs ytterligare åtgärder. Arbetet med rening av avloppsvatten behöver fortsätta att förbättras för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Vi vill också fortsätta utveckla metoderna för att minska läkemedelsrester i avloppsvattnet. Vi menar också att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd.

Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ för att tillgodose förslaget. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter, punkt 3 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:687 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5 samt

bifaller delvis motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 32.

Ställningstagande

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Rent dricksvatten finns inte i obegränsad mängd, och när dricksvatten förorenas eller förgiftas får det allvarliga konsekvenser. Det är därför av yttersta vikt att vi skyddar vårt dricksvatten och ökar miljöövervakningen så att man snabbt kan upptäcka förorenat vatten. För att minimera risken för att skadliga kemikalier kontaminerar vattnet behövs ett uppströmsarbete, t.ex. i form av förbud mot att hantera särskilt farliga kemikalier i närheten av dricksvattentäkter.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka skyddet av yt- och grundvatten genom att en reglering av dessa införs i miljöbalken. Regeringen bör vidare ta nödvändiga initiativ för att åsar och naturgasavlagringar i större utsträckning ska förvaltas som dricksvattenreserver och inte exploateras eller förorenas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Finansiering av dagvattenhantering, punkt 5 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10 och

2023/24:1521 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

I många kommuner bedrivs i dag ett arbete med att skydda den byggda miljön mot översvämningar och skyfall men det finns flera utmaningar på området. En av utmaningarna handlar om vem som har ansvaret för att förebygga och hantera dagvatten och större regnmängder. En annan utmaning är vem som ska bära kostnaderna för de skador som uppkommer i samband med väderrelaterade händelser. Marklösningar som våtmarker, dagvattendammar, en minskad andel hårdgjord mark och en ökad andel grönska som tar hand om vatten vid skyfall är ofta betydligt billigare åtgärder än att bygga ut va-systemet under marken för att förbereda för dessa händelser. Enligt min mening behövs det tydligare lagstiftning på området, bl.a. när det gäller frågan om finansiering. Jag föreslår därför att regeringen utreder möjligheten att införa en kommunal dagvattentaxa för att finansiera arbetet med det vatten som behöver hanteras utöver systemet med dricksvatten och avlopp.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet