Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

Inledningsvis vill utskottet framhålla vikten av att stävja sena betalningar och långa betalningstider vid handelstransaktioner. Utskottet ifrågasätter därför i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar och bidra till en välfungerande inre marknad genom att förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet. Liksom regeringen ifrågasätter utskottet dock om det är motiverat med en förordning på området. Som regeringen anför är detta något som behöver analyseras närmare.

Kommissionen föreslår bl.a. en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta. Utskottet konstaterar att detta skulle begränsa avtalsfriheten genom att inskränka möjligheten för företag att sinsemellan avtala om betalningstiden och räntesatsen för dröjsmålsräntan. Enligt utskottet är förslaget i denna del alltför långtgående, dvs. åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Detsamma gäller enligt utskottet förslaget att borgenären inte ska kunna avstå sin rätt till dröjsmålsränta och förseningsersättning.

Därmed anser utskottet att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.

Reservation

Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (S, V, C, MP)

av Malcolm Momodou Jallow (V), Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Katarina Luhr (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande och lägger utlåtandet till handlingarna.

Ställningstagande

Vi anser inte att det finns skäl att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vi föreslår därför att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna. Våra skäl för detta utvecklar vi i särskilda yttranden.

Särskilda yttranden

1.

Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (S, V, MP)

Malcolm Momodou Jallow (V), Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Katarina Luhr (MP) och Markus Kallifatides (S) anför:

Sena betalningar är något som påverkar alla medlemsstater. En grundläggande orsak till sena betalningar är skillnaden i förhandlingsposition mellan en stor kund och en mindre leverantör, och följden blir ofta att leverantören tvingas acceptera oskäliga betalningsvillkor. Långa betalningstider medför en påfrestning på företags likviditet och lönsamhet, vilket kan påverka konkurrenskraften för framför allt små och medelstora företag. Det är därför angeläget med skärpta åtgärder för att stävja sena betalningstider och förbättra betalningsdisciplinen vid handelstransaktioner.

Därmed anser vi, i likhet med kommissionen, att det behövs stränga och samordnade regler för att förbättra betalningsbeteendet vid affärstransaktioner. Enligt vår mening går kommissionens förslag inte utöver vad som är nödvändigt, och vi anser således inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

2.

Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (C)

Alireza Akhondi (C) anför:

Det behövs en reglering på EU-nivå för att bekämpa sena betalningar och därmed förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag. Åtgärderna måste dock vara proportionerliga. Jag anser att vissa delar i kommissionens förslag är väl detaljerade, och det skulle kunna ifrågasättas om de föreslagna åtgärderna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå önskad effekt. Samtidigt konstaterar jag att sena betalningstider fortfarande utgör ett stort problem inom näringslivet. Efter noggrant övervägande av skälen för och emot har jag landat i slutsatsen att behovet av ytterligare åtgärder på EU-nivå väger tyngre i detta fall. Jag är därmed inte beredd att föreslå ett motiverat yttrande till kommissionen om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Bilaga 1

Förteckning över prövade förslag

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (COM(2023) 533).

Bilaga 2

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Riksdagen vill framhålla vikten av att stävja sena betalningar och långa betalningstider vid handelstransaktioner. Riksdagen ifrågasätter därför i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar och bidra till en välfungerande inre marknad genom att förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet. Riksdagen ifrågasätter dock om det är motiverat med en förordning på området. Detta är något som behöver analyseras närmare.

Enligt förslaget införs bl.a. en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta. Riksdagen konstaterar att detta skulle begränsa avtalsfriheten genom att inskränka möjligheten för företag att sinsemellan avtala om betalningstiden och räntesatsen för dröjsmålsräntan. Enligt riksdagen är förslaget i denna del alltför långtgående, dvs. åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Detsamma gäller enligt riksdagen förslaget att borgenären inte ska kunna avstå sin rätt till dröjsmålsränta och förseningsersättning.

Därmed anser riksdagen att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Ur avsnittet "Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner" i betänkandet. Läs betänkandet