Betänkande · 2023/24

Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön

Sammanfattning Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Civilutskottet · 1 votering 25 oktober 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2022/23:2390 av Katarina Luhr (MP) och lägger skrivelse 2022/23:111 till handlingarna.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkandet.

Utskottets motivering

Regeringen överlämnade skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön i april 2023. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redogör för i granskningsrapporten.

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att både regeringens skrivelse och Riksrevisionens granskningsrapport är värdefulla underlag för det fortsatta arbetet med klimatanpassning av den byggda miljön.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att statens finansiering av klimatanpassningen är långsiktig. Som regeringen anför i skrivelsen har medel fördelats på en relativt jämn nivå och även ökat sedan 2009. Utskottet kan samtidigt konstatera att arbetet med klimatanpassning är i ett utvecklingsskede och att de åtgärder som vidtagits kommer att behöva utvärderas. Den nationella strategin för klimatanpassning, där inriktningen för regeringens insatser på området utvecklas, är vidare aviserad till december 2023.

Utskottet noterar därutöver att regeringen under 2022 vidtog åtgärder för att förtydliga styrningen av statsbidraget för naturolyckor, bl.a. genom att besluta om förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och att MSB i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att redovisa förslag till en utvecklad användning av anslaget. Utskottet ser mot den redovisade bakgrunden inte skäl till något tillkännagivande från riksdagen om det nämnda statsbidraget och om statens finansiering av klimatanpassningen.

Utskottet avstyrker således motionsyrkandet och föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservation

Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (S, V, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Katarina Luhr (MP) och Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2390 av Katarina Luhr (MP) och

lägger skrivelse 2022/23:111 till handlingarna.

Ställningstagande

Även med kraftiga utsläppsminskningar står våra samhällen inför enorma risker och utmaningar i klimatkrisens spår. Liksom alla andra länder måste Sverige därför genomföra ett långsiktigt arbete för att anpassa samhället till tätare perioder av extremväder som torka, häftiga regn och värmeböljor. Trots detta väljer regeringen att skära ned på klimatanpassningsåtgärderna. I budgeten för 2023 valde regeringen bl.a. att minska anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6). Detta område lyfts dock fram som särskilt prioriterat i den nationella klimatanpassningsstrategin, och en av Riksrevisionens rekommendationer handlar om vikten av att statsbidraget för naturolyckor går till de mest angelägna projekten. I granskningsrapporten lyfts vidare problemen med en ryckig och oförutsägbar statlig finansiering som gör det svårt att planera ett långsiktigt och strategiskt arbete med förebyggande åtgärder.

Den första nationella strategin för klimatanpassning kom 2018, och strategin ska revideras under 2023. Riksrevisionens olika rekommendationer borde därför användas för att stärka arbetet med den nationella klimatanpassningen. Vi anser emellertid inte att Riksrevisionens rekommendationer om åtgärder är tillfredsställande besvarade av regeringen. Regeringen behöver vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att statsbidraget för naturolyckor går till de mest angelägna projekten och öka långsiktigheten i statens finansiering av klimatanpassningen. Det är en uppgift för regeringen att beakta detta i arbetet med den nya nationella klimatanpassningsstrategin, för att ge ökad styrfart framåt för Sveriges viktiga arbete med klimatanpassning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön" i betänkandet. Läs betänkandet

172 ja · 126 nej · 0 avstår · 51 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 94 0 13
Sverigedemokraterna 63 0 0 9
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 21 0 0 3
Vänsterpartiet 0 19 0 5
Kristdemokraterna 14 0 0 5
Miljöpartiet 0 13 0 5
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 0 0 0 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.