Åtgärder för tryggare bostadsområden

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i propositionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresseavvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahandsupplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraftträdande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin användning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten och att bristande skötsamhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyresgäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i propositionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

Ur avsnittet "Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i propositionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresseavvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahandsupplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraftträdande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin användning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten och att bristande skötsamhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyresgäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i propositionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

Ur avsnittet "Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i propositionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresseavvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahandsupplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraftträdande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin användning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten och att bristande skötsamhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyresgäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i propositionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

Ur avsnittet "Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i propositionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresseavvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahandsupplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraftträdande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin användning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten och att bristande skötsamhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyresgäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i propositionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

Ur avsnittet "Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i propositionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresseavvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahandsupplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraftträdande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin användning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten och att bristande skötsamhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyresgäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i propositionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

Ur avsnittet "Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet