Betänkande · 2023/24

Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen

Sammanfattning Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds. Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd. Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Civilutskottet · 1 votering 22 november 2023

Betänkande CU4 · Läs debattprotokollet

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen, 2. lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar, 3. lag om ändring i konsumentköplagen (2022:260). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:136 punkterna 1-3.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa ett opt-out-förfarande vid grupptalan. Utskottet utgår bl.a. från att regeringen kommer att följa utfallet av ordningen med en opt-in-modell för gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse enligt den nya lagen.

Utskottets motivering

För att genomföra grupptalandirektivet i svensk rätt har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag till en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. När det gäller frågan om gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse hänvisar den nya lagen till vad som gäller enligt den befintliga lagen om grupprättegång. Enligt denna lag ska en gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon vill omfattas av grupptalan anses ha trätt ur gruppen (dvs. ett opt-in-förfarande). Regeringen anför i propositionen att det i och för sig får sägas finnas fördelar med någon form av opt-out-system. Regeringen delar dock utredningens uppfattning att det inte finns förutsättningar att införa ett sådant system i detta lagstiftningsärende.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa utfallet av ordningen med en opt-in-modell för gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse enligt den nya lagen samt utreda frågan om ett opt-out-system vidare om det finns skäl för det. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Reservation

Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse, punkt 2 (S, V, MP)

av Malcolm Momodou Jallow (V), Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:106 av Nadja Awad m.fl. (V),

2023/24:162 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och

2023/24:220 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP).

Ställningstagande

Den nya lagen om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen bygger på en opt-in-modell för gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse. En konsument som vill omfattas av en grupptalan måste således anmäla detta. 2021 års grupptalanutredning övervägde i sitt betänkande Skydd för konsumenters kollektiva intressen – genomförande av EU:s grupptalandirektiv (SOU 2022:42) om den skulle lämna förslag om automatisk grupptillhörighet, dvs. ett opt-out-förfarande. Enligt utredningen skulle dock bl.a. ett antal avgränsningar av en opt-out-ordning behöva övervägas, liksom vilken lagteknisk lösning som skulle väljas. Detta var inte möjligt att göra inom ramen för utredningen. I propositionen delar regeringen utredningens uppfattning att det inte finns förutsättningar att införa ett sådant system i detta lagstiftningsärende.

I likhet med vad flera remissinstanser i ärendet har framhållit anser vi att det finns goda skäl att införa någon form av opt-out-förfarande. Regeringen bör därför nu gå vidare med frågan och utreda hur ett opt-out-system skulle kunna utformas. Därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med ett lagförslag om ett sådant system vid talan om åtgärder för gottgörelse enligt den nya lagen om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Gruppens bestämning vid talan om åtgärder för gottgörelse Bifall