Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden

Ärendetillströmningen till ARN har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena ökat i komplexitet och omfattning. Som regeringen redogör för i propositionen har flera åtgärder vidtagits för att förbättra myndighetens effektivitet. Det finns dock behov av att överväga fler åtgärder som kan bidra till att myndighetens resurser används på ett effektivt sätt.

Utskottet noterar att i dag avvisas så många som ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till ARN. Den vanligaste orsaken är att anmälaren inte har lämnat in en komplettering som myndigheten har begärt. I dessa fall lägger myndigheten alltså resurser på att handlägga ärenden som inte kommer att prövas i sak.

Enligt regeringen skulle införandet av en mindre avgift för att få en tvist prövad hos ARN sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak och därmed frigöra resurser till ärenden som mer troligt kommer att prövas i sak. Tillgången till tvistlösning skulle på så sätt öka och konsumentskyddet därigenom stärkas för de konsumenter vars anmälan uppfyller kriterierna för prövning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och ställer sig därför positivt till regeringens förslag. Som regeringen påpekar kan det inte heller anses orimligt rent principiellt att det tas ut en avgift för att få en tvist prövad hos nämnden. Det finns många tjänster som tillhandahålls av det offentliga som är förenade med åtminstone en låg avgift.

Som regeringen pekar på skulle en avgift kunna innebära att vissa konsumenter av ekonomiska skäl avstår från att göra en anmälan. Risken för detta bedöms vara som störst då värdet på det som tvisten rör är lågt. Med hänsyn till att storleken på avgiften skulle vara förhållandevis låg bedömer regeringen dock att risken även i dessa fall är liten.

Enligt regeringen kan det inte uteslutas att vissa merkostnader uppstår till följd av införandet av en avgift. Regeringen bedömer dock att risken är låg för att dessa eventuella merkostnader skulle bli omfattande. Samtidigt anför regeringen att utvecklingen måste följas, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet vill avslutningsvis understryka vikten av att en konsument kan få rådgivning och stöd från sin kommunala konsumentvägledning. Konsumentvägledningen kan förbättra konsumentens möjligheter att lämna in en fullständig anmälan till ARN, dvs. minska risken för att anmälan avvisas och avgiften går förlorad. Det kan nämnas att riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen om att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen (se bet. 2020/21:CU12 och rskr. 2020/21:267 samt bet. 2021/22:CU8 och rskr. 2021/22:213). Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandena.

Med det som anförs ovan och av de skäl som i övrigt anges i propositionen anser utskottet sammanfattningsvis att lagförslaget, som innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om alternativ tvistlösning hos ARN, bör antas. Därmed bör motionsyrkandena om avslag på propositionen avslås.

Reservation

Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden (S, V, MP)

av Malcolm Momodou Jallow (V), Jennie Nilsson (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Katarina Luhr (MP), Markus Kallifatides (S) och Adrian Magnusson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:228 av Nadja Awad m.fl. (V),

2023/24:1341 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och

2023/24:1871 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt

avslår proposition 2023/24:5.

Ställningstagande

Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har varit hög under de senaste åren. Bland annat har konsumenter vänt sig till ARN i tvister med anledning av resor och evenemang som ställts in under pandemin och om rätt till ersättning vid bankbedrägerier.

Till skillnad mot regeringen tror vi inte att införandet av en avgift för att få en tvist prövad hos ARN är rätt väg att gå för att förbättra myndighetens effektivitet. Risken är i stället att en sådan avgift leder till ett försämrat konsumentskydd. Som Konsumentverket påpekat kan en avgift innebära ett hinder för ekonomiskt utsatta konsumenter att få sina tvister prövade. För dessa konsumenter blir avgiften ytterligare en utgift i en redan svår ekonomisk situation.

Vi tror inte heller att en avgift skulle inverka styrande på vilka ärenden som anmäls till ARN; även med en avgift kan det lämnas in ofullständiga eller orimliga anmälningar. Avgiften riskerar däremot att utesluta ekonomiskt utsatta konsumentgrupper som inte har råd att göra en anmälan. Äldre personer är exempelvis i stor utsträckning måltavla för oseriösa företag samtidigt som de ofta har en ansträngd ekonomi.

Vi anser således att ARN:s ökade arbetsbörda bör hanteras på andra sätt än genom en avgift. Man kan t.ex. se över om det går att förbättra informationen om vilka uppgifter som krävs för att en anmälan ska kunna prövas. På så sätt skulle antalet ärenden som måste kompletteras kunna minskas.

Vi noterar vidare att ARN i början av sin verksamhet tog ut en mindre avgift av konsumenten, men att detta system avskaffades efter en kort tid på grund av de höga administrativa kostnaderna. Som framgår av ARN:s kompletterande remissyttrande blir nu kostnaderna för att återinföra en avgift omfattande. Det handlar om stora belopp för utvecklingskostnader, löpande kostnader för hantering av betalningar och kostnader till följd av manuell hantering. Dessa pengar borde enligt vår mening kunna användas till mer väsentlig verksamhet inom myndigheten.

Allra viktigast för att minska antalet tvister hos ARN är dock det förebyggande arbetet. Här har konsumentvägledningen en avgörande roll. Enligt vår mening är det inte förvånande att ärendemängden hos ARN har ökat i takt med att antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning har minskat. En lokal konsumentvägledare kan ge information om vilka tvister ARN kan pröva och hjälpa konsumenten att fylla i sin anmälan på ett korrekt sätt. Konsumentvägledaren kan dessutom medla i tvisten, vilket i bästa fall kan leda till att någon anmälan till ARN över huvud taget inte blir aktuell. Som vi har påtalat i andra sammanhang måste en konsumentvägledning finnas tillgänglig i alla kommuner.

Ur avsnittet "Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden" i betänkandet. Läs betänkandet