Betänkande · 2023/24

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Finansutskottet · 1 votering 20 december 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen godkänner målet för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt, däribland förslag om kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen godkänner också investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 2 avslås. I detta avsnitt behandlas regeringens och motionärernas förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner inom utgiftsområde 2. I förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden ingår bl.a. beställningsbemyndiganden samt kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsfonden. Investeringsplanerna avser Statens fastighetsverk (SFV) respektive Fortifikationsverket (Fortv).

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkännande av investeringsplaner. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en generell besparing i statsförvaltningen för att bl.a. stimulera till effektivisering. Besparingen är enligt utskottet väl avvägd. Den motsvarar en neddragning på 1 procent på förvaltningsanslag, och utskottet noterar att ett antal särskilt prioriterade anslag har undantagits, t.ex. för försvar och rättsväsen. Med detta avstyrker utskottet motionärernas förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområdet.

Många myndigheter bedriver verksamhet som helt eller delvis finansieras genom avgifter. Enligt en årlig redovisning som ESV gör till regeringen har de totala årliga intäkterna från statens avgiftsbelagda verksamhet de senaste fem åren legat mellan 70 och 120 miljarder kronor. Inom utgiftsområde 2 är det sju myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksamhet: Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. För att riksdagen ska kunna bedöma verksamhetens omfattning redovisar regeringen som en kompletterande information i budgetpropositionen en tabell för respektive myndighet med en budget för den avgiftsbelagda verksamheten. När det gäller regeringens styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten har utskottet vid flera tillfällen framhållit att även om det finns en skillnad i hur den verksamheten följs upp och prövas jämfört med anslagsfinansierad verksamhet får det inte gå ut över riksdagens beslut om anslag för bestämda ändamål (t.ex. 2015/16:FiU9 och 2019/20:FiU2). Underskott i avgiftsfinansierad verksamhet som i praktiken finansieras genom att anslagsmedel tas i anspråk kan påverka möjligheten att uppnå ändamålet med anslaget, och oreglerade underskott i avgiftsfinansierad verksamhet innebär att det skapas behov av framtida finansiering. En sådan prioritering behöver enligt utskottet vara transparent. Utskottet ser därför positivt på att regeringen sedan några år tillbaka utvecklat sin redovisning så att det nu går att sätta den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat i förhållande till regeringens förslag till anslagsnivå. Utskottet kan t.ex. konstatera att Kammarkollegiet och Statens servicecenter bedriver avgiftsbelagd verksamhet som uppvisar ackumulerade underskott. När det gäller Kammarkollegiets avgiftsbelagda verksamhet när det gäller tolkar, översättare och stiftelserätt noterar utskottet att det ackumulerade underskottet beräknas till 262 miljoner kronor, vilket kan jämföras med myndighetens anslag på 164 miljoner kronor. Det framgår inte av budgetpropositionen vad regeringen avser att göra åt saken. När det gäller Statens servicecenter, där det ackumulerade underskottet beräknas till 108 miljoner kronor och myndighetens anslag är 945 miljoner kronor, anger regeringen att myndigheten har tagit fram en plan för hur myndigheten ska uppnå målet att den avgiftsfinansierade verksamheten ska vara i ekonomisk balans 2030.

Utskottet gör avslutningsvis ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen om att det redovisade tillkännagivandet om att se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt bör anses vara slutbehandlat.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 2" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Statens budget inom utgiftsområde 2 Acklamation

Utskottets förslag till beslut

a) Anslagen för 2024 Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 2 punkt 11 och avslår motionerna 2023/24:2324 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2023/24:2667 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och 2023/24:2717 av Martin Ådahl m.fl. (C). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår, 2. för 2024 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor, 3. för 2024 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor, 4. för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor, 5. för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor, 6. för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor, 7. för 2024 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 42 300 000 000 kronor, 8. för 2024 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 2 punkterna 2-6, 8, 10 och 12. c) Godkännande av investeringsplaner Riksdagen godkänner 1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2024–2026 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar, 2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2024–2026 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt, däribland förslag om kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen godkänner också investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 2 avslås. I detta avsnitt behandlas regeringens och motionärernas förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner inom utgiftsområde 2. I förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden ingår bl.a. beställningsbemyndiganden samt kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsfonden. Investeringsplanerna avser Statens fastighetsverk (SFV) respektive Fortifikationsverket (Fortv).

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkännande av investeringsplaner. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en generell besparing i statsförvaltningen för att bl.a. stimulera till effektivisering. Besparingen är enligt utskottet väl avvägd. Den motsvarar en neddragning på 1 procent på förvaltningsanslag, och utskottet noterar att ett antal särskilt prioriterade anslag har undantagits, t.ex. för försvar och rättsväsen. Med detta avstyrker utskottet motionärernas förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområdet.

Många myndigheter bedriver verksamhet som helt eller delvis finansieras genom avgifter. Enligt en årlig redovisning som ESV gör till regeringen har de totala årliga intäkterna från statens avgiftsbelagda verksamhet de senaste fem åren legat mellan 70 och 120 miljarder kronor. Inom utgiftsområde 2 är det sju myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksamhet: Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. För att riksdagen ska kunna bedöma verksamhetens omfattning redovisar regeringen som en kompletterande information i budgetpropositionen en tabell för respektive myndighet med en budget för den avgiftsbelagda verksamheten. När det gäller regeringens styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten har utskottet vid flera tillfällen framhållit att även om det finns en skillnad i hur den verksamheten följs upp och prövas jämfört med anslagsfinansierad verksamhet får det inte gå ut över riksdagens beslut om anslag för bestämda ändamål (t.ex. 2015/16:FiU9 och 2019/20:FiU2). Underskott i avgiftsfinansierad verksamhet som i praktiken finansieras genom att anslagsmedel tas i anspråk kan påverka möjligheten att uppnå ändamålet med anslaget, och oreglerade underskott i avgiftsfinansierad verksamhet innebär att det skapas behov av framtida finansiering. En sådan prioritering behöver enligt utskottet vara transparent. Utskottet ser därför positivt på att regeringen sedan några år tillbaka utvecklat sin redovisning så att det nu går att sätta den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat i förhållande till regeringens förslag till anslagsnivå. Utskottet kan t.ex. konstatera att Kammarkollegiet och Statens servicecenter bedriver avgiftsbelagd verksamhet som uppvisar ackumulerade underskott. När det gäller Kammarkollegiets avgiftsbelagda verksamhet när det gäller tolkar, översättare och stiftelserätt noterar utskottet att det ackumulerade underskottet beräknas till 262 miljoner kronor, vilket kan jämföras med myndighetens anslag på 164 miljoner kronor. Det framgår inte av budgetpropositionen vad regeringen avser att göra åt saken. När det gäller Statens servicecenter, där det ackumulerade underskottet beräknas till 108 miljoner kronor och myndighetens anslag är 945 miljoner kronor, anger regeringen att myndigheten har tagit fram en plan för hur myndigheten ska uppnå målet att den avgiftsfinansierade verksamheten ska vara i ekonomisk balans 2030.

Utskottet gör avslutningsvis ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen om att det redovisade tillkännagivandet om att se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt bör anses vara slutbehandlat.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 2" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#3 Agenda 2030 Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2023/24:2343 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5.

Riksdagen avslår en motion om att tillsätta en kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen för att driva genomförandet av Agenda 2030 framåt.

Utskottets motivering

I december 2020 godkände riksdagen regeringens förslag till mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). Riksdagen beslutade samtidigt om ett tillkännagivande till regeringen om att den ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen. Den första skrivelsen överlämnades till riksdagen i maj 2022 (skr. 2021/22:247, bet. 2022/23:FiU7, rskr. 2022/23:31). Regeringens nästa skrivelse väntas således under 2024. Förutom den vartannat år återkommande skrivelsen, redovisar regeringen även varje år i budgetpropositionen en resultatredovisning av genomförandet av Agenda 2030 i förhållande till det riksdagsbundna målet. Statistiska centralbyrån har i uppdrag att ansvara för statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det finns goda möjligheter till uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet ser därför inte anledning att föreslå några ytterligare åtgärder på området och avstyrker motionsyrkandet.

Reservation

Agenda 2030, punkt 3 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2343 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

För att Sverige ska nå upp till målsättningarna i Agenda 2030 krävs att regeringen kontinuerligt analyserar arbetet och, om så är nödvändigt, beslutar om nya åtgärder. Samhällets olika aktörer måste involveras i arbetet för att ett sådant arbete ska bli så bra som möjligt. Det finns i dag inte någon statlig aktör som har det helhetsperspektiv som krävs för att ta fram ett sådant underlag och som skulle kunna ligga till grund för en sådan uppföljning. Därför behövs det en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt. Miljömålsberedningen och Klimatberedningen är exempel på kommittéer som arbetar på liknande vis.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (S)

Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 20 881 058 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 2.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.

Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Den nya ekonomiska verkligheten drabbar svenska hushåll med full kraft och svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar utraderas till följd av kostnadskrisen. Sverigedemokraterna och regeringen har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land.

Socialdemokraterna visar att det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet och att det är möjligt att bedriva en aktiv ekonomisk politik så att Sverige håller ihop i en svår tid. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt, och de företag som tjänar stora pengar på krisen, bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare. Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhällsproblem som kommer att prägla Sverige de närmaste åren. En handlingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen och få fart på bostadsbyggandet, för att stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, för att öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, för att säkra välfärden och för att fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att regeringens förslag om en generell besparing i statsförvaltningen avvisas när det gäller anslaget till Statens servicecenter. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur, och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Statens servicecenter bör därför undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen.

Sammantaget anvisar Socialdemokraterna 9,5 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 2 för 2024.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (V)

Ali Esbati (V) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 20 881 058 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 2.

Ur avsnittet "Agenda 2030" i betänkandet. Läs betänkandet

277 ja · 21 nej · 0 avstår · 51 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (V)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 91 0 0 16
Sverigedemokraterna 63 0 0 9
Moderaterna 57 0 0 11
Centerpartiet 21 0 0 3
Vänsterpartiet 0 21 0 3
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 15 0 0 3
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 0 0 0 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.