Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utskottet noterar de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Utskottet välkomnar att regeringen strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna och konstaterar liksom regeringen att det är bärande delar i det finanspolitiska ramverket som bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. Utskottet hänvisar i övrigt till sitt ställningstagande i kapitel 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Reservationer

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:790 av Markus Kallifatides (S) och

2023/24:2894 av Magdalena Andersson m.fl. (S) samt

avslår proposition 2023/24:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 14,

2023/24:2111 av Jesper Skalberg Karlsson och Johanna Hornberger (båda M),

2023/24:2891 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2023/24:2892 av Martin Ådahl m.fl. (C) och

2023/24:2893 av Daniel Helldén m.fl. (MP).

Ställningstagande

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge med stigande arbetslöshet och sjunkande investeringar, samtidigt som svenska hushåll pressas hårt av de höga priserna. Genom att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste i stället för nödvändiga resurser till välfärden har regeringen bidragit till att sjukvården befinner sig i en akut kris. Byggsektorn befinner sig i fritt fall och många blir av med jobbet samtidigt som gängkriminaliteten äter sig in i samhället och hotar svenska familjers trygghet i vardagen. Den ekonomiska politiken behöver bottna i verkligheten och öka sammanhållningen i vårt land, bl.a. genom långsiktighet och stabilitet. För att regionerna ska kunna planera för sjukvården bör politiken inriktas på att lämna besked till regionerna om den långsiktiga finansieringen. Det behövs ett systemskifte för svensk välfärd: en ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras genom att de generella statsbidragen till välfärden räknas upp i takt med kostnadsökningarna varje år. Politiken bör också inriktas på att ta tillbaka kontrollen över välfärden – svensk välfärd ska vara till för svenska folket och inte internationella riskkapitalister. Vidare har i dag alltför många av Sveriges pensionärer en för låg pension. Ett hållbart pensionssystem är centralt för att både nuvarande och kommande generationer ska få tillräckliga pensioner, varför politiken bör inriktas på att förbättra pensionerna med målet om att alla ska få minst 70 procent av sin slutlön i pension.

Sverige ska vara ett tryggt land. Vi lever i en historiskt osäker tid och det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats. Politiken bör därför inriktas på att successivt öka försvarsförmågan och på att fullfölja upprustningen av det civila försvaret för att därigenom garantera Sveriges yttre säkerhet. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen måste vidare bekämpas med kraft, varför arbetet med att öka resurserna till polisen och hela rättskedjan bör fortsätta att prioriteras. Grogrunden till den kriminalitet som nu plågar Sverige är den segregation som slagit rot i delar av vårt land. Kriminella gäng har etablerat sig och rekryterar allt yngre ungdomar till en allt grövre och hänsynslösare brottslighet. En av politikens viktigaste uppgifter är därför att bryta den utvecklingen genom offensiva insatser i form av åtgärder som handlar om att främja språkkunskaper, utbildning och arbete.

Den svenska nyindustrialiseringen är en chans till en stark teknikutveckling för hela landet, med välbetalda industrijobb och en hög tillväxt som följd. För att säkra de nya industriprojekten kommer det att krävas stora investeringar. För att klara omställningen och för att kunna fullfölja nyindustrialiseringen är energiförsörjningen avgörande. Energifrågan kräver breda, blocköverskridande överenskommelser som omfattar alla fossilfria kraftslag. Investeringarna är av sådan storlek, och med så lång horisont, att det kräver trygghet och förutsägbarhet. Sverige måste öka elproduktionen för att inte bli beroende av dyra fossila bränslen från diktaturer. För att klara industrins omställning och konkurrenskraft bör politiken inriktas på att öka elproduktionen i Sverige och på att införa ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030. Omställningen behöver genomföras brett i samhället med respekt för de olika förutsättningar som finns i vårt land. Politiken bör inriktas på att fortsätta prioritera investeringar i ny och upprustad järnväg och på att ta till vara den svenska skogsråvaran för att ersätta det fossila, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

Lågkonjunkturen slår med full kraft mot såväl hushåll som näringsliv. Antalet konkurser ökar och Sveriges tillväxt är i EU:s bottenskikt. En drivande faktor i lågkonjunkturen är att bostadsbyggandet har stannat av, och Sverige befinner sig i den värsta byggkrisen sedan 90-talet. Dessa utmaningar behöver mötas med konkreta insatser som ökar byggandet och tillväxten och med en aktiv arbetsmarknadspolitik för att fler ska komma vidare till nästa jobb. Politiken bör därför prioritera åtgärder som bl.a. statliga byggstimulanser, statliga byggkrediter och platsgaranti för bygglärlingar.

Det finns många samhällsproblem att tackla i vårt land och det ställer stora krav på politikens förmåga att prioritera och att orka göra det som krävs. Resurser till välfärden, nödvändiga investeringar i yttre och inre säkerhet, infrastruktur och för att påskynda nyindustrialiseringen bör gå före stora skattesänkningar och kostsamma felprioriteringar. Samhället ska byggas på rättvisa, respekt och ett gemensamt ansvar. Det är rimligt att de sektorer som tjänat stora pengar på krisen är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Politiken bör därför inriktas på att införa en tillfällig bankskatt.

Ur avsnittet "1.5 Utskottets ställningstagande" i betänkandet. Läs betänkandet