Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Det finansiella systemet har en viktig roll i omställningen till en hållbar ekonomi, och utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete på detta område såväl på nationell nivå som på EU-nivå. Det finns en insikt bland finansiella företag om de finansiella effekter som följer av omställningen och klimatförändringarna och klimatrelaterade finansiella risker integreras i allt större utsträckning i de finansiella företagens verksamheter. En förutsättning för det är tillgång till relevant, tillförlitlig och jämförbar information om företags hållbarhetsarbete och effekter på hållbarhetsfaktorer. Vidare omfattar FI:s övergripande uppdrag ett ansvar för att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Utskottet vill även framhålla att det i de nya målen för utgiftsområde 2 i statens budget bl.a. förtydligas betydelsen av att de finansiella företagen i praktiken medverkar till att nå en hållbar utveckling. Utskottet konstaterar att Sverige röstade nej till EU:s gröna taxonomiförordning med anledning av hanteringen av hållbart skogsbruk och det nationella självbestämmandet över skogsfrågor. Sverige har även invänt mot de delegerade akter till förordningen som rör de klimatrelaterade målen liksom de som rör miljömålen. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Joakim Sandell (S) och Anna Vikström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12,

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 och

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Hushållen pressas allt hårdare av höjda räntor samtidigt som bankernas vinster har rusat. I dag betalar konsumenten ett högt pris om han eller hon vill sänka sin riskexponering genom att binda lån på längre räntebindningstider. För att stärka konsumenternas ställning och rörlighet på bolånemarknaden och stärka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider bör regeringen tillsätta en utredning som går igenom olika förslag, bl.a. en reform av systemet med ränteskillnadsersättning i syfte att göra det mindre kostsamt att lösa eller amortera lån i förtid. Utredningen bör väga fördelarna ur ett konsumentperspektiv mot potentiella risker för den finansiella stabiliteten.

Inträdet på bostadsmarknaden är för många förenat med stora svårigheter. Det handlar inte enbart om unga, tröskeln är ofta hög också för många andra som önskar ta steget till en egen bostad. Och många gånger är köpet av en bostadsrätt i praktiken det enda sättet att skaffa sig en egen bostad. Ett statligt startlån skulle underlätta att komma in på den ägda bostadsmarknaden genom att korta tiden som behövs för att spara ihop tillräckligt eget kapital till den kontantinsats som krävs. Det skulle också minska behovet av blankolån för att finansiera kontantinsatsen.

2.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6 och

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har mycket strama kreditrestriktioner för bolån, och den sammantagna effekten av dessa är mycket påtaglig för många bolånekunder. Dessutom försvårar kraven påtagligt för förstagångsköpare att ta sig in på bolånemarknaden. När nu räntorna och priserna stiger blir situationen än mer pressad. Regeringen bör därför skyndsamt genomföra en samlad översyn av de kreditrestriktioner som är riktade mot de svenska bolånetagarna.

Vidare behövs en ändring av kapitaltäckningskraven i FI:s allmänna råd för tjänstepensionsföretag så att omfattningen av bostadskrediter som inte kräver kapitaltäckning hos försäkringsbolagen ska utvidgas och omfatta krediter till bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Det skulle öppna för nya investerare i bostadssektorn.

3.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

Ur avsnittet "En hållbar finansmarknad" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Den nuvarande ordningen för makrotillsynen, där Finansinspektionen har en central roll, har beslutats av riksdagen i bred politisk samsyn. Makrotillsynsåtgärder handlar om att minska systemrisker och stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Utskottet delar den syn som kommer till uttryck i några av motionerna att det är viktigt att vidtagna makrotillsynsåtgärder utvärderas. Utskottet konstaterar att regeringen i april 2023 gav en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024.

När det gäller ränteskillnadsersättningar kan utskottet konstatera att den utredning som regeringen tillsatte i augusti 2022 för att analysera behovet av åtgärder i ljuset av hushållens räntebindningstider överlämnade sin slutrapport i september 2024. Utredningen föreslog en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av en bostadskredit med bunden ränta. Förslaget har remissbehandlats och utskottet konstaterar att svaren nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl till att i detta sammanhang föregripa det arbetet.

Utskottet konstaterar att regeringen i december 2020, mot bakgrund av utskottets tillkännagivenade från i mars samma år, tillsatte en utredning med uppdraget att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad. I april 2022 överlämnade utredningen sitt betänkande, som bl.a. innehöll förslag om ett startlån med syftet att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Utskottet konstaterar att betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl till att i detta sammanhang föregripa det arbetet.

Slutligen konstaterar utskottet att bestämmelserna om ett särskilt kapitalkrav för tjänstepensionsföretag har införts eftersom sådana investeringar behandlas som mindre riskfyllda vid beräkning av kapitalkravet för försäkringsföretag enligt Solvens II-regelverket.

Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Makrotillsyn och bolånemarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att SBAB har en viktig roll för att stärka konkurrensen och bidra till en sund och transparent marknad gentemot sina kunder. Vidare anser utskottet att det är viktigt att staten är en aktiv och professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande. Vidare påminner utskottet om att det ingår för staten som aktiv och professionell ägare att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika inriktning. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "SBAB" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en omfrågeuppgift kan vara av betydelse för att bedöma en persons kreditvärdighet eftersom uppgiften kan indikera att han eller hon har tagit andra krediter eller avser att ta sådana. Samtidigt finns det situationer där uppgiften om antalet lämnade kreditupplysningar inte alltid är relevant och den beaktas därför inte alltid heller. Utskottet konstaterar att regleringen av vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den enskildes integritet. Utskottet framhåller även att kreditgivaren utifrån den samlade informationen om en person i varje enskilt fall har att värdera vilken betydelse de olika uppgifterna i en kreditupplysning har för den kreditsökandes kreditvärdighet. Utskottet noterar vidare att Överskuldsättningsutredningen i juli 2023 bl.a. lämnade förslag om att en uppgift om betalningsdröjsmål ska gallras så snart dröjsmålet inte längre föreligger. Utskottet konstaterar att remisstiden gick ut i november 2023 och ser inte skäl till att föregå det fortsatta arbetet i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kreditupplysning och inkassoverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

I motionerna framförs en rad yrkanden som i olika avseenden rör struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden. Ett av de mål som riksdagen har beslutat om för finansmarknadsområdet är att det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling. Vidare ska de finansiella marknaderna vara väl fungerande med konkurrens och ett starkt skydd för konsumenter.

Utskottet framhåller att åtgärder för ett fungerande finansiellt system är en viktig del i ett motståndskraftigt civilt försvar. Det kan också stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i fredstid. Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella beredskapen och välkomnar det fortsatta arbetet på området.

Det är enligt utskottets mening viktigt att små och medelstora företag inom finansmarknadsområdet får goda möjligheter att växa och därigenom bidra till en sund konkurrens. Det är också viktigt att verka för en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, bl.a. när det gäller kreditgivningen.

Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att efterfrågan på kontanter minskar och att utvecklingen mot en minskad kontanthantering har gått snabbt i Sverige jämfört med många andra länder. Det är viktigt att alla i samhället får tillgång till grundläggande betaltjänster. Utskottet vill framhålla dels de lagändringar om skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla betaltjänster som trädde i kraft den 1 januari 2020, dels de bestämmelser i den nya riksbankslagen som innebär att Riksbanken ska bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i januari 2024 gav en utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på insatser som kan stödja privatpersoners, företags och föreningars möjligheter att betala med kontanter där dessa bedöms ha en särskild roll som betalmedel, samt stödja tillgången till kontanttjänster. Bland annat ska utredaren belysa möjligheterna att betala med kontanter för livsnödvändiga varor (bl.a. dagligvaror och drivmedel) och tillgången till kontanttjänster i städer och tätorter samt i gles- och landsbygd. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.

Utskottet konstaterar även att det pågår ett arbete på EU-nivå bl.a. i fråga om digitala betaltjänster, massbetalningar och reglering av kryptotillgångar. Utskottet noterar även det pågående arbetet med en digital centralbanksvaluta i euro.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kontanthantering och betaltjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finansiella systemet har en viktig roll i omställningen till en hållbar ekonomi, och utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete på detta område såväl på nationell nivå som på EU-nivå. Det finns en insikt bland finansiella företag om de finansiella effekter som följer av omställningen och klimatförändringarna och klimatrelaterade finansiella risker integreras i allt större utsträckning i de finansiella företagens verksamheter. En förutsättning för det är tillgång till relevant, tillförlitlig och jämförbar information om företags hållbarhetsarbete och effekter på hållbarhetsfaktorer. Vidare omfattar FI:s övergripande uppdrag ett ansvar för att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Utskottet vill även framhålla att det i de nya målen för utgiftsområde 2 i statens budget bl.a. förtydligas betydelsen av att de finansiella företagen i praktiken medverkar till att nå en hållbar utveckling. Utskottet konstaterar att Sverige röstade nej till EU:s gröna taxonomiförordning med anledning av hanteringen av hållbart skogsbruk och det nationella självbestämmandet över skogsfrågor. Sverige har även invänt mot de delegerade akter till förordningen som rör de klimatrelaterade målen liksom de som rör miljömålen. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Joakim Sandell (S) och Anna Vikström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12,

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 och

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Hushållen pressas allt hårdare av höjda räntor samtidigt som bankernas vinster har rusat. I dag betalar konsumenten ett högt pris om han eller hon vill sänka sin riskexponering genom att binda lån på längre räntebindningstider. För att stärka konsumenternas ställning och rörlighet på bolånemarknaden och stärka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider bör regeringen tillsätta en utredning som går igenom olika förslag, bl.a. en reform av systemet med ränteskillnadsersättning i syfte att göra det mindre kostsamt att lösa eller amortera lån i förtid. Utredningen bör väga fördelarna ur ett konsumentperspektiv mot potentiella risker för den finansiella stabiliteten.

Inträdet på bostadsmarknaden är för många förenat med stora svårigheter. Det handlar inte enbart om unga, tröskeln är ofta hög också för många andra som önskar ta steget till en egen bostad. Och många gånger är köpet av en bostadsrätt i praktiken det enda sättet att skaffa sig en egen bostad. Ett statligt startlån skulle underlätta att komma in på den ägda bostadsmarknaden genom att korta tiden som behövs för att spara ihop tillräckligt eget kapital till den kontantinsats som krävs. Det skulle också minska behovet av blankolån för att finansiera kontantinsatsen.

2.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6 och

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har mycket strama kreditrestriktioner för bolån, och den sammantagna effekten av dessa är mycket påtaglig för många bolånekunder. Dessutom försvårar kraven påtagligt för förstagångsköpare att ta sig in på bolånemarknaden. När nu räntorna och priserna stiger blir situationen än mer pressad. Regeringen bör därför skyndsamt genomföra en samlad översyn av de kreditrestriktioner som är riktade mot de svenska bolånetagarna.

Vidare behövs en ändring av kapitaltäckningskraven i FI:s allmänna råd för tjänstepensionsföretag så att omfattningen av bostadskrediter som inte kräver kapitaltäckning hos försäkringsbolagen ska utvidgas och omfatta krediter till bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Det skulle öppna för nya investerare i bostadssektorn.

3.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2023/24:459 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22,

2023/24:1207 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12,

2023/24:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

Ur avsnittet "En hållbar finansmarknad" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 10. Läs betänkandet