Statlig förvaltning och statistikfrågor

Liksom regeringen, anser också utskottet, att statsförvaltningen måste vara kostnadseffektiv för att den ska kunna leverera de resultat som medborgarna förväntar sig. Det finns liksom påpekas i motionerna behov av effektiviseringar och kostnadssänkningar i statliga myndigheter, men utskottet har inte för avsikt att föregripa det arbete som regeringen inlett. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Statliga myndigheters kostnader" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att digitaliseringen av den statliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i deras kontakt med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Liksom utskottet konstaterat tidigare pågår ett aktivt arbete inom området, inte minst inom EU. Utskottet noterar även att Utredningen om interoperabilitet vid datadelning överlämnade sitt betänkande till regeringen i december 2023. Utskottet står fast vid sina ställningstaganden och ser därför ingen anledning att föreslå några ytterligare åtgärder inom området. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Digitalisering och it i den statliga förvaltningen" i betänkandet. Läs betänkandet

En viktig komponent i den svenska statsförvaltningen är myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas. Den statliga förvaltningspolitiken bygger således i stor utsträckning på att myndigheterna, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen beslutat om, själva avgör hur verksamheten organiseras för att tillgodose samhällets behov. Utskottet konstaterar att riksdagen beslutat om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet ser inte anledning att föreslå några ytterligare åtgärder på området och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Statliga myndigheter som drivkraft för flygets klimatomställning" i betänkandet. Läs betänkandet

Korruption och otillåten påverkan är skadligt för ekonomin, för allmänhetens förtroende för det offentliga och i förlängningen för demokratin. Enligt utskottet är det självklart att statsanställda ska kunna känna sig trygga på arbetet. Hot, våld och trakasserier ska aldrig tolereras. Utskottet konstaterar att regeringen avser att ta fram en ny handlingsplan mot korruption i den offentliga förvaltningen eftersom den tidigare löpte ut 2023. Med detta avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Åtgärder mot korruption och otillbörlig påverkan i statliga myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom regeringen anger i budgetpropositionen för 2024 ligger de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet fast och utskottet ser inte någon anledning att förändra dessa grundläggande principer. Utskottet noterar vidare att betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader för närvarande bereds i Regeringskansliet. Mot bakgrund av detta avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Statens fastighetsförvaltning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Ur avsnittet "Försäljning av statliga bolag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till pågående arbete med att förbättra täckningen av inkomster från de nordiska länderna i inkomststatistiken för personer som är folkbokförda i Sverige.

Reservationer

1.

Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Charlotte Quensel (SD) och David Perez (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:468 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motion

2023/24:696 av Ida Drougge (M) yrkande 1.

Ställningstagande

För att uppnå ändamålsenlighet i förvaltningen och för att hushålla med statens resurser behöver det allmänna genomföra en myndighetsinventering för att ta reda på vilka myndigheter som inte är samhällsnyttiga eller om deras egentliga uppdrag överskuggats av ovidkommande hänsyn. Den generella utgångspunkten bör vara att myndigheter, förutom att tjäna allmänheten, är till för att verkställa politiska beslut och/eller informera och utreda specifika angelägenheter inom myndighetens verksamhetsområde. Politik ska däremot bedrivas i de parlamentariska församlingarna och i den allmänna debatten, och forskning bör i möjligaste mån bedrivas på lärosäten och inte av myndigheter i övrigt. Myndigheter som är politiserade, överflödiga eller överlappar med uppdragen för andra effektivare myndigheter bör avvecklas eller reformeras i syfte att de ska fokusera mer på sina kärnuppdrag. Det bör t.ex. utredas om det är möjligt att ändra uppdraget till Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) så att myndigheten blir mer ett granskningsorgan inriktat mot EU:s politiska utveckling och förvaltning som analyserar vilka konsekvenser olika förändringar innebär för Sverige.

2.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2455 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motion

2023/24:39 av Mattias Bäckström Johansson (SD).

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Det öppnar för nya lösningar som ökar medborgarnas insyn och möjlighet att interagera med myndigheterna. Nya tjänster behöver utvecklas myndighetsövergripande med medborgaren i fokus. Medborgaren ska inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Det är dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Undantag kan göras för särskilda specificerade tillfällen relaterat till exempelvis brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Medborgaren ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga. Varje specifik information ska bara samlas in en gång och för en specifik anledning vilket ska katalogiseras. Efter denna insamling ska det offentliga säkra att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt överenskommen anledning, en s.k. once only-princip.

3.

Lokal statlig service, punkt 4 (S, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Björn Wiechel (S), Ingela Nylund Watz (S), Janine Alm Ericson (MP) och Eva Lindh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 5 och

2023/24:1874 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Staten har ett viktigt ansvar för att se till att det finns en bra service till medborgarna i hela landet. Arbetet för att stärka samverkan mellan myndigheter lokalt intensifierades under den tidigare regeringen. Fler servicekontor inrättades och samordnades under Statens servicecenter. Nu finns snart 150 statliga servicekontor runt om i landet, både på landsbygden, på mindre orter och i utsatta områden, där man kan få service av enklare karaktär från myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Detta arbete bör fortsätta och regeringen bör inrätta statliga servicekontor i fler kommuner för en mer likvärdig tillgänglighet till statens samhällsservice.

4.

Åtgärder mot korruption och otillbörlig påverkan i statliga myndigheter, punkt 6 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 163–165.

Ställningstagande

Även om Sverige internationellt sett ligger bra till när det gäller otillbörlig påverkan och korruption har Sverige den senaste tiden dalat i Transparency Internationals antikorruptionsindex. Även myndigheter kan vara en måltavla för otillbörlig påverkan och korruption. Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda (RiR 2022:26). Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet i många delar är effektivt. Riksrevisionen bedömer dock att det behövs ett förbättrat stöd till myndigheter där trakasserier, hot och våld är mer ovanliga, och lämnar ett antal rekommendationer till regeringen. Riksrevisionens rekommendationer behöver tas vidare.

Det handlar dels om att ge en myndighet i uppdrag att inrätta en funktion som ska stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg, framför allt de myndigheter som saknar erfarenhet av och resurser för att hantera trakasserier, hot och våld. Det bör också övervägas om funktionen även kan erbjuda stöd till kommuner och regioner. En myndighet bör vidare ges i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som dokumenterar erfarenheter från, och kan ge stöd till, mindre myndigheter och myndigheter där förutsättningarna för verksamheten förändras. På sikt bör även regioner och kommuner omfattas. Slutligen bör det övervägas ändringar i lagstiftningen som gör att myndigheter vid behov kan minska enskilda beslutsfattares eller handläggares utsatthet, men utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras.

Ur avsnittet "Gränsöverskridande statistik" i betänkandet. Läs betänkandet