Kommunala frågor

Utskottet noterar att statens styrning av kommunsektorn fortsätter att öka och att det bedöms skapa problem för kommuner och regioner. Samtidigt noterar utskottet att regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra statens styrning av kommuner och regioner för att ge dem bättre förutsättningar att klara sina åtaganden, vilket utskottet välkomnar. Utskottet noterar också den utredning som pågår och som bl.a. har i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget. Utskottet vill avvakta utredningens resultat innan eventuella ytterligare åtgärder vidtas och avstyrker därför samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Riktade statsbidrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla vikten av en mångfald av utförare som den enskilde kan välja mellan. Genom den konkurrens som uppstår mellan olika utförare kan bättre förutsättningar skapas för såväl kommunala som privata verksamheter att arbeta för att förbättra kvaliteten och för att höja kompetensen i verksamheten. Utskottet noterar att kommunerna arbetar med avtalsuppföljningar och granskningar av verksamheterna. Vidare noterar utskottet att regeringen nyligen tillsatt en utredning som bl.a. ska se över hur en resursfördelnings- och finansieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med god kostnadskontroll kan utformas, där staten vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen för och finansieringen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Lagen om valfrihet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla att godkända leverantörer enligt lagen om valfrihetssystem ska ha samma villkor och att det gäller såväl kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Utskottet noterar också att regeringen nyligen lämnat förslag om likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet för att ytterligare säkerställa att det så långt som möjligt ska råda likvärdiga villkor för privata utförare och kommuner och regioner, vilket utskottet välkomnar. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Villkor för aktörer inom välfärden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet framhåller liksom tidigare de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar till kommunerna om att redovisningen ska upprättas så att den tillgodoser dels fullmäktiges behov av uppföljning och ansvarsprövning av styrelser och nämnder, dels externa intressenters behov av information om hur verksamheterna fördelar och förbrukar resurserna. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte nu finns skäl att överväga ytterligare åtgärder och avstyrker därför det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Kommunal redovisning av skattemedel" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att samverkan mellan kommuner och regioner förekommer i olika omfattning och form. Utskottet noterar också att Försöksverksamhetskommittén och Kommunperspektivutredningen i sina respektive nyligen överlämnade betänkanden lämnar förslag om nya former för samverkan och användning av ny teknik för att öka kommunernas och regionernas kapacitet att hantera sina samhällsutmaningar samt bedömer att kommunerna behöver intensifiera sitt arbete för stärkt kapacitet genom samverkan. Utskottet vill avvakta den beredning av utredningarna som för närvarande pågår inom Regeringskansliet innan eventuella ytterligare åtgärder vidtas och avstyrker därför de här aktuella motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, punkt 1 (S, V, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2023/24:249 av Kristoffer Lindberg (S) och

avslår motionerna

2023/24:88 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 1,

2023/24:983 av Joar Forssell (L),

2023/24:1288 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M),

2023/24:2211 av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 1–4,

2023/24:2392 av Christian Carlsson (KD),

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2 och 3,

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 12 och

2023/24:2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C).

Ställningstagande

Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning som innebär att utjämningen nu tar större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer än tidigare, men skillnaderna är dock alltjämt för stora. Utan att föregå den utredning som nu pågår av hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet bör regeringen arbeta för ett utjämningssystem som i större utsträckning än i dag kan främja en likvärdig välfärd i hela landet.

2.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, punkt 1 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2 och 3,

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 12 och

2023/24:2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C) samt

avslår motionerna

2023/24:88 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2023/24:249 av Kristoffer Lindberg (S),

2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 1,

2023/24:983 av Joar Forssell (L),

2023/24:1288 av Hanna Westerén (S),

2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M),

2023/24:2211 av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 1–4,

2023/24:2392 av Christian Carlsson (KD) och

2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Det råder stora ekonomiska skillnader i Sverige, som kanske märks tydligast genom skillnaderna i nivån på kommunalskatten. Den ekonomiska ojämlikheten mellan land och stad är ett samhällsproblem som behöver tas på allvar. Regeringen bör därför arbeta med målsättningen att minska de orättvisa skillnader i skattenivåerna som uppstått till följd av skattesystemets utformning och brister i utjämningssystemet. Systemet ska utgå från en garanterad grundläggande servicenivå i hela landet. Samtidigt behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Kommuner som bedriver en aktiv politik för företagsamhet och jobbskapande ska få dra nytta av det. I många av landets glest befolkade kommuner finns dock strukturella förutsättningar som gör det särskilt svårt att klara behovet av kommunal service. Därför bör just gleshet i högre grad beaktas inom ramen för utjämningssystemet. Också tryggheten och servicen på landets bebodda öar, däribland Gotland, bör tas i beaktande då där finns särskilda förutsättningar och behov som i grunden skiljer sig från förhållandena på fastlandet. Det kräver att staten tar ett ansvar för likvärdiga förutsättningar i landet genom en ö-politik som minskar skillnaderna och främjar en positiv utvecklingskraft. Regeringen bör även se över hur utmaningar hos kommuner med en stor andel icke folkbokförda deltidsboende kan mötas.

3.

Välfärdens långsiktiga finansiering, punkt 2 (S, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 6 och 11 samt

avslår motionerna

2023/24:2002 av Sofie Eriksson m.fl. (S),

2023/24:2030 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och

2023/24:2031 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet med höga matpriser, hyror och räntor – en kostnadskris som inte bara drabbar hushållen utan också välfärdens verksamheter. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Snabbväxande kommuner behöver stöttas för att framtidens jobb ska hamna i Sverige. Regeringen bör därför även ta fram ett tillväxtpaket med bl.a. statliga kreditgarantier till kommunsektorn, vilket skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnader.

Ur avsnittet "Kunskapsspridning inom kommunsektorn" i betänkandet. Läs betänkandet