Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet

Utskottet anser att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, i Sverige och inom EU, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens senaste granskning i fråga om samhällets informations- och cybersäkerhet och instämmer i slutsatsen att det bör skapas en strategisk, holistisk och långsiktig inriktning för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser därför positivt på det åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen, t.ex. arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi som ligger i linje med Europaparlamentets och rådets olika initiativ. Att denna nationella strategi harmonierar med andra eventuellt angränsande strategier är mycket viktigt, vilket också regeringen anför. Av vikt är även stödet till och samverkan med statliga myndigheter och näringsliv.

En annan viktig komponent i ett framgångsrikt informations- och cybersäkerhetsarbete är kompetensutvecklingen på området. Regeringen konstaterar att det tyvärr råder brist på just sådan kompetens i samhället i stort. Regeringen förutser breda och långsiktiga insatser för att komma till rätta med dessa utmaningar, också genom EU:s försorg, vilket utskottet välkomnar.

MSB:s arbete i sammanhanget bör också nämnas eftersom myndigheten bl.a. regelbundet genomför kunskapshöjande aktiviteter, t.ex. utbildningar riktade mot chefer och informationssäkerhetsansvariga inom kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag samt myndigheter.

Utskottet ser även positivt på den resurstillförsel och omorganisation som regeringen tillför bl.a. Regeringskansliet för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet vill här särskilt lyfta fram inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet, vilket bedöms bl.a. kunna ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för samordning av informations- och cybersäkerhetsfrågorna.

Sist men inte minst – mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser – välkomnar utskottet de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Det nya nationella cybersäkerhetscentret får redan i dag ändå ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster – liksom på många andra områden – ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i informationssäker upphandling.

Avslutningsvis önskar utskottet återigen framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. I dagsläget ser man mycket ofta exempel på hur påverkanskampanjer används för att undergräva ett land och olika organisationer men även enskilda människor. Utskottet anser därför att Myndigheten för psykologiskt försvar är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. I sammanhanget bör också vikten av samhällets informations- och cybersäkerhet fortsätta att beaktas.

Därmed ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om informations- och cybersäkerhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därför. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Stärkt förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60 och

avslår motionerna

2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Det är i dag viktigare än någonsin tidigare att både myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är av särskild vikt att stärka samhällets förmåga att möta asymmetriska cyberhot. Den nationella cyberkompetensen bl.a. inom offentlig sektor behöver stärkas för att kunna bemöta cyberangrepp och antagonistiska cyberhot. Angreppen från cyberkriminella blir allt vanligare samtidigt som vi ser att angreppen även ökar från främmande stater. Främmande stater har resurser att skada samhällsviktiga funktioner, såsom livsmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård, med långvariga samhällsstörningar som följd. Vi föreslår sålunda att en övergripande nationell strategi för global cyberpolitik ska utarbetas för att ge en grund för ett samordnat beslutsfattande i staten. I arbetet med strategin bör en haverikommission för cyberincidenter övervägas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Stärkt förmåga, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet anser att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, i Sverige och inom EU, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens senaste granskning i fråga om samhällets informations- och cybersäkerhet och instämmer i slutsatsen att det bör skapas en strategisk, holistisk och långsiktig inriktning för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser därför positivt på det åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen, t.ex. arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi som ligger i linje med Europaparlamentets och rådets olika initiativ. Att denna nationella strategi harmonierar med andra eventuellt angränsande strategier är mycket viktigt, vilket också regeringen anför. Av vikt är även stödet till och samverkan med statliga myndigheter och näringsliv.

En annan viktig komponent i ett framgångsrikt informations- och cybersäkerhetsarbete är kompetensutvecklingen på området. Regeringen konstaterar att det tyvärr råder brist på just sådan kompetens i samhället i stort. Regeringen förutser breda och långsiktiga insatser för att komma till rätta med dessa utmaningar, också genom EU:s försorg, vilket utskottet välkomnar.

MSB:s arbete i sammanhanget bör också nämnas eftersom myndigheten bl.a. regelbundet genomför kunskapshöjande aktiviteter, t.ex. utbildningar riktade mot chefer och informationssäkerhetsansvariga inom kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag samt myndigheter.

Utskottet ser även positivt på den resurstillförsel och omorganisation som regeringen tillför bl.a. Regeringskansliet för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet vill här särskilt lyfta fram inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet, vilket bedöms bl.a. kunna ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för samordning av informations- och cybersäkerhetsfrågorna.

Sist men inte minst – mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser – välkomnar utskottet de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Det nya nationella cybersäkerhetscentret får redan i dag ändå ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster – liksom på många andra områden – ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i informationssäker upphandling.

Avslutningsvis önskar utskottet återigen framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. I dagsläget ser man mycket ofta exempel på hur påverkanskampanjer används för att undergräva ett land och olika organisationer men även enskilda människor. Utskottet anser därför att Myndigheten för psykologiskt försvar är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. I sammanhanget bör också vikten av samhällets informations- och cybersäkerhet fortsätta att beaktas.

Därmed ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om informations- och cybersäkerhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därför. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Stärkt förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60 och

avslår motionerna

2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Det är i dag viktigare än någonsin tidigare att både myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är av särskild vikt att stärka samhällets förmåga att möta asymmetriska cyberhot. Den nationella cyberkompetensen bl.a. inom offentlig sektor behöver stärkas för att kunna bemöta cyberangrepp och antagonistiska cyberhot. Angreppen från cyberkriminella blir allt vanligare samtidigt som vi ser att angreppen även ökar från främmande stater. Främmande stater har resurser att skada samhällsviktiga funktioner, såsom livsmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård, med långvariga samhällsstörningar som följd. Vi föreslår sålunda att en övergripande nationell strategi för global cyberpolitik ska utarbetas för att ge en grund för ett samordnat beslutsfattande i staten. I arbetet med strategin bör en haverikommission för cyberincidenter övervägas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Stärkt förmåga, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet anser att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, i Sverige och inom EU, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens senaste granskning i fråga om samhällets informations- och cybersäkerhet och instämmer i slutsatsen att det bör skapas en strategisk, holistisk och långsiktig inriktning för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser därför positivt på det åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen, t.ex. arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi som ligger i linje med Europaparlamentets och rådets olika initiativ. Att denna nationella strategi harmonierar med andra eventuellt angränsande strategier är mycket viktigt, vilket också regeringen anför. Av vikt är även stödet till och samverkan med statliga myndigheter och näringsliv.

En annan viktig komponent i ett framgångsrikt informations- och cybersäkerhetsarbete är kompetensutvecklingen på området. Regeringen konstaterar att det tyvärr råder brist på just sådan kompetens i samhället i stort. Regeringen förutser breda och långsiktiga insatser för att komma till rätta med dessa utmaningar, också genom EU:s försorg, vilket utskottet välkomnar.

MSB:s arbete i sammanhanget bör också nämnas eftersom myndigheten bl.a. regelbundet genomför kunskapshöjande aktiviteter, t.ex. utbildningar riktade mot chefer och informationssäkerhetsansvariga inom kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag samt myndigheter.

Utskottet ser även positivt på den resurstillförsel och omorganisation som regeringen tillför bl.a. Regeringskansliet för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet vill här särskilt lyfta fram inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet, vilket bedöms bl.a. kunna ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för samordning av informations- och cybersäkerhetsfrågorna.

Sist men inte minst – mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser – välkomnar utskottet de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Det nya nationella cybersäkerhetscentret får redan i dag ändå ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster – liksom på många andra områden – ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i informationssäker upphandling.

Avslutningsvis önskar utskottet återigen framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. I dagsläget ser man mycket ofta exempel på hur påverkanskampanjer används för att undergräva ett land och olika organisationer men även enskilda människor. Utskottet anser därför att Myndigheten för psykologiskt försvar är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. I sammanhanget bör också vikten av samhällets informations- och cybersäkerhet fortsätta att beaktas.

Därmed ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om informations- och cybersäkerhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därför. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Stärkt förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60 och

avslår motionerna

2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Det är i dag viktigare än någonsin tidigare att både myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är av särskild vikt att stärka samhällets förmåga att möta asymmetriska cyberhot. Den nationella cyberkompetensen bl.a. inom offentlig sektor behöver stärkas för att kunna bemöta cyberangrepp och antagonistiska cyberhot. Angreppen från cyberkriminella blir allt vanligare samtidigt som vi ser att angreppen även ökar från främmande stater. Främmande stater har resurser att skada samhällsviktiga funktioner, såsom livsmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård, med långvariga samhällsstörningar som följd. Vi föreslår sålunda att en övergripande nationell strategi för global cyberpolitik ska utarbetas för att ge en grund för ett samordnat beslutsfattande i staten. I arbetet med strategin bör en haverikommission för cyberincidenter övervägas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Stärkt förmåga, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet anser att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, i Sverige och inom EU, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens senaste granskning i fråga om samhällets informations- och cybersäkerhet och instämmer i slutsatsen att det bör skapas en strategisk, holistisk och långsiktig inriktning för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser därför positivt på det åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen, t.ex. arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi som ligger i linje med Europaparlamentets och rådets olika initiativ. Att denna nationella strategi harmonierar med andra eventuellt angränsande strategier är mycket viktigt, vilket också regeringen anför. Av vikt är även stödet till och samverkan med statliga myndigheter och näringsliv.

En annan viktig komponent i ett framgångsrikt informations- och cybersäkerhetsarbete är kompetensutvecklingen på området. Regeringen konstaterar att det tyvärr råder brist på just sådan kompetens i samhället i stort. Regeringen förutser breda och långsiktiga insatser för att komma till rätta med dessa utmaningar, också genom EU:s försorg, vilket utskottet välkomnar.

MSB:s arbete i sammanhanget bör också nämnas eftersom myndigheten bl.a. regelbundet genomför kunskapshöjande aktiviteter, t.ex. utbildningar riktade mot chefer och informationssäkerhetsansvariga inom kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag samt myndigheter.

Utskottet ser även positivt på den resurstillförsel och omorganisation som regeringen tillför bl.a. Regeringskansliet för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet vill här särskilt lyfta fram inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet, vilket bedöms bl.a. kunna ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för samordning av informations- och cybersäkerhetsfrågorna.

Sist men inte minst – mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser – välkomnar utskottet de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Det nya nationella cybersäkerhetscentret får redan i dag ändå ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster – liksom på många andra områden – ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i informationssäker upphandling.

Avslutningsvis önskar utskottet återigen framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. I dagsläget ser man mycket ofta exempel på hur påverkanskampanjer används för att undergräva ett land och olika organisationer men även enskilda människor. Utskottet anser därför att Myndigheten för psykologiskt försvar är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. I sammanhanget bör också vikten av samhällets informations- och cybersäkerhet fortsätta att beaktas.

Därmed ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om informations- och cybersäkerhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därför. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Stärkt förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60 och

avslår motionerna

2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Det är i dag viktigare än någonsin tidigare att både myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är av särskild vikt att stärka samhällets förmåga att möta asymmetriska cyberhot. Den nationella cyberkompetensen bl.a. inom offentlig sektor behöver stärkas för att kunna bemöta cyberangrepp och antagonistiska cyberhot. Angreppen från cyberkriminella blir allt vanligare samtidigt som vi ser att angreppen även ökar från främmande stater. Främmande stater har resurser att skada samhällsviktiga funktioner, såsom livsmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård, med långvariga samhällsstörningar som följd. Vi föreslår sålunda att en övergripande nationell strategi för global cyberpolitik ska utarbetas för att ge en grund för ett samordnat beslutsfattande i staten. I arbetet med strategin bör en haverikommission för cyberincidenter övervägas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Stärkt förmåga, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet anser att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, i Sverige och inom EU, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens senaste granskning i fråga om samhällets informations- och cybersäkerhet och instämmer i slutsatsen att det bör skapas en strategisk, holistisk och långsiktig inriktning för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser därför positivt på det åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen, t.ex. arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi som ligger i linje med Europaparlamentets och rådets olika initiativ. Att denna nationella strategi harmonierar med andra eventuellt angränsande strategier är mycket viktigt, vilket också regeringen anför. Av vikt är även stödet till och samverkan med statliga myndigheter och näringsliv.

En annan viktig komponent i ett framgångsrikt informations- och cybersäkerhetsarbete är kompetensutvecklingen på området. Regeringen konstaterar att det tyvärr råder brist på just sådan kompetens i samhället i stort. Regeringen förutser breda och långsiktiga insatser för att komma till rätta med dessa utmaningar, också genom EU:s försorg, vilket utskottet välkomnar.

MSB:s arbete i sammanhanget bör också nämnas eftersom myndigheten bl.a. regelbundet genomför kunskapshöjande aktiviteter, t.ex. utbildningar riktade mot chefer och informationssäkerhetsansvariga inom kommuner, regioner, kommun- och regionägda bolag samt myndigheter.

Utskottet ser även positivt på den resurstillförsel och omorganisation som regeringen tillför bl.a. Regeringskansliet för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet vill här särskilt lyfta fram inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet, vilket bedöms bl.a. kunna ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för samordning av informations- och cybersäkerhetsfrågorna.

Sist men inte minst – mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser – välkomnar utskottet de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentrets verksamhet när det gäller organisering och styrning, bl.a. till förmån för samverkan med näringslivet och utvecklade lägesbilder. Det nya nationella cybersäkerhetscentret får redan i dag ändå ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m.

Utskottet vill i sammanhanget passa på att framhålla att det är viktigt att det vid upphandling av elektronisk kommunikation och andra it-relaterade tjänster – liksom på många andra områden – ställs krav på att inköp görs på ett systematiskt och strategiskt sätt som säkerställer leveranssäkerhet och krisberedskap. Utskottet välkomnar Upphandlingsmyndighetens arbete med att ge förstärkt stöd vid upphandlingar av samhällsviktig verksamhet samt MSB:s arbete med att stödja aktörer inom den offentliga sektorn i informationssäker upphandling.

Avslutningsvis önskar utskottet återigen framhålla att ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och för att säkerställa försvarsviljan. I dagsläget ser man mycket ofta exempel på hur påverkanskampanjer används för att undergräva ett land och olika organisationer men även enskilda människor. Utskottet anser därför att Myndigheten för psykologiskt försvar är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av samhällets krisberedskap och det civila försvaret. I sammanhanget bör också vikten av samhällets informations- och cybersäkerhet fortsätta att beaktas.

Därmed ser utskottet sammantaget inte skäl till att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället i fråga om informations- och cybersäkerhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därför. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Stärkt förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Markus Selin (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60 och

avslår motionerna

2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7,

2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Det är i dag viktigare än någonsin tidigare att både myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är av särskild vikt att stärka samhällets förmåga att möta asymmetriska cyberhot. Den nationella cyberkompetensen bl.a. inom offentlig sektor behöver stärkas för att kunna bemöta cyberangrepp och antagonistiska cyberhot. Angreppen från cyberkriminella blir allt vanligare samtidigt som vi ser att angreppen även ökar från främmande stater. Främmande stater har resurser att skada samhällsviktiga funktioner, såsom livsmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård, med långvariga samhällsstörningar som följd. Vi föreslår sålunda att en övergripande nationell strategi för global cyberpolitik ska utarbetas för att ge en grund för ett samordnat beslutsfattande i staten. I arbetet med strategin bör en haverikommission för cyberincidenter övervägas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Stärkt förmåga, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9. Läs betänkandet