Personalförsörjning

Utskottet gör inte någon annan bedömning än vid tidigare beredning av frågan. Eftersom utskottet står fast vid sitt ställningstagande avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Heléne Björklund (S) och Erik Ezelius (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12 och

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Försvarsmakten ska växa med bl.a. fler värnpliktiga. Vår tydliga målsättning är att minst 10 000 värnpliktiga per år ska påbörja grundutbildning senast 2030. Den samlade krigsorganisationen ska öka till minst 100 000 personer, och andelen kvinnor ska uppgå till minst 40 procent till 2030. Det civila försvaret måste byggas ut för att klara krigets krav. Ett fungerande civilt försvar omfattar hela samhällets bredd, och en bärande del av det är ett starkt civilsamhälle. Särskilt bör betonas att skyddet av civilbefolkningen är helt centralt för försvarsviljan. Vi föreslår därför att civilplikt införs för att skapa ett starkt befolkningsskydd. Det är en bra start att krigsplacera 3 000 personer i den kommunala räddningstjänsten för att sedan stegvis och strategiskt bygga ut den utifrån behov och kapacitet.

2.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12 och

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47,

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Jag anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre och framför allt stå oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Jag anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska ha förbättrats senast vid halvårsskiftet 2024 och föreslår att Pliktrådets ställning höjs. Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskilda individens liv, och därför är det särskilt viktigt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Jag föreslår därför att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden och att förplägnads-ersättningen för värnpliktiga ska reflektera de kostnader som den är menad att täcka samt indexregleras.

Jag anser vidare att det långsiktiga målet för andelen värnpliktiga 2030 ska vara minst 40 procent kvinnor och att mer måste göras för att nå målet. Som jämförelse kan sägas att Norge, som införde könsneutral värnplikt 2016, nu närmar sig 30 procent kvinnor vid krigsskolorna. Jag menar att en rad olika åtgärder är nödvändiga för att göra det attraktivt för kvinnor i Sverige att söka sig till armén, t.ex. genom att kontinuerligt se över vilka krav som ställs på olika befattningar.

3.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47 samt

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12,

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Jag anser att ett fungerande totalförsvar behöver ökade resurser och en organisation för omfördelning av resurser i hela samhället, men också frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser, t.ex. skogsbränder. Jag föreslår därför att den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. Jag bedömer att en civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Jag anser att valet att delta i det militära försvaret så långt som möjligt ska bygga på frivillighet och att det alltid ska finnas möjlighet till vapenfri tjänst. Resilienstjänsten bör kunna genomföras i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller i lämplig offentlig organisation. En sådan tjänstgöring kommer att stärka Sveriges krisberedskap, bidra till att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att civilplikt med resilienstjänstgöring ska berättiga till tjänstledighet och motsvarande ekonomisk ersättning som för värnplikten.

4.

Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal, punkt 2 (S)

Ur avsnittet "Systemet med adjutanter" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid att stabiliteten i Försvarsmaktens personalförsörjning ökar samt att detta sker genom långsiktig planering och identifiering av behov respektive brist på personal inom både krigs- och grundorganisationen. Utskottet har tidigare framhållit att det i första hand är Försvarsmakten som – inom ramen för den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken – ska utforma rekryteringen för att nå ut till så många som möjligt för att i förlängningen säkerställa förmågan att rekrytera och behålla personal. Utskottet vidhåller den uppfattningen och kan konstatera att detta ställer långtgående krav på att Försvarsmakten säkerställer att man har kompetens för att fullgöra sina uppgifter. Utskottet utgår från att Försvarsmakten verkar för en ändamålsenlig lönebildning och kompetensförsörjning och att myndigheten strävar mot de delmål som fastställts för de statliga arbetsgivarna som t.ex. jämn könsfördelning. Försvarsmakten har genom sin kompetensförsörjning ansvar för att säkerställa att relevant kompetens finns för att tillgodose myndighetens behov på både kort och lång sikt. Försvarsmaktens personalförsörjning utgör dessutom en väsentlig del av ansträngningarna för att uppnå de förmågeökningar som följer av de beslut som fattas av riksdagen och regeringen. Försvarsmakten framhåller själv att personell tillväxt ytterst syftar till en tillväxt av krigsorganisationen och en ökad tillgänglighet, vilket även utskottet vill understryka.

Försvarsmakten har alltså en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar för rekrytering, utbildning och personalförsörjning i stort. Utskottet kan konstatera att Försvarsmakten också bedriver ett omfattande arbete inom detta område och ser positivt på myndighetens ansträngningar. Med tanke på de stora utmaningarna är det dock utomordentligt viktigt att Försvarsmakten fortsätter att utveckla detta arbete, inte minst när det gäller frågor om kvalitativ jämställdhet och bättre villkor för myndighetens personal i stort. Utskottet välkomnar de förändringar som myndigheten har gjort i tjänstepensionsavtal och arbetet med att se över reservofficerssystemet.

Utskottet konstaterar också att det pågår två viktiga utredningar om totalförsvarets personalförsörjning vilka inkluderar bl.a. frågor om förmåner och andra ersättningar samt frågan om reservofficerares rätt till tjänstledighet.

Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inte skäl att tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör inte någon annan bedömning än vid tidigare beredning av frågan. Eftersom utskottet står fast vid sitt ställningstagande avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Heléne Björklund (S) och Erik Ezelius (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47,

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12 och

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Försvarsmakten ska växa med bl.a. fler värnpliktiga. Vår tydliga målsättning är att minst 10 000 värnpliktiga per år ska påbörja grundutbildning senast 2030. Den samlade krigsorganisationen ska öka till minst 100 000 personer, och andelen kvinnor ska uppgå till minst 40 procent till 2030. Det civila försvaret måste byggas ut för att klara krigets krav. Ett fungerande civilt försvar omfattar hela samhällets bredd, och en bärande del av det är ett starkt civilsamhälle. Särskilt bör betonas att skyddet av civilbefolkningen är helt centralt för försvarsviljan. Vi föreslår därför att civilplikt införs för att skapa ett starkt befolkningsskydd. Det är en bra start att krigsplacera 3 000 personer i den kommunala räddningstjänsten för att sedan stegvis och strategiskt bygga ut den utifrån behov och kapacitet.

2.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12 och

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47,

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Jag anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre och framför allt stå oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Jag anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska ha förbättrats senast vid halvårsskiftet 2024 och föreslår att Pliktrådets ställning höjs. Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskilda individens liv, och därför är det särskilt viktigt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Jag föreslår därför att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden och att förplägnads-ersättningen för värnpliktiga ska reflektera de kostnader som den är menad att täcka samt indexregleras.

Jag anser vidare att det långsiktiga målet för andelen värnpliktiga 2030 ska vara minst 40 procent kvinnor och att mer måste göras för att nå målet. Som jämförelse kan sägas att Norge, som införde könsneutral värnplikt 2016, nu närmar sig 30 procent kvinnor vid krigsskolorna. Jag menar att en rad olika åtgärder är nödvändiga för att göra det attraktivt för kvinnor i Sverige att söka sig till armén, t.ex. genom att kontinuerligt se över vilka krav som ställs på olika befattningar.

3.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 46 och 47 samt

avslår motionerna

2023/24:726 av Magnus Resare (M),

2023/24:829 av Anne-Li Sjölund (C),

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 4,

2023/24:2136 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9–12,

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 28, 29 och 50 samt

2023/24:2662 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S).

Ställningstagande

Jag anser att ett fungerande totalförsvar behöver ökade resurser och en organisation för omfördelning av resurser i hela samhället, men också frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser, t.ex. skogsbränder. Jag föreslår därför att den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. Jag bedömer att en civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Jag anser att valet att delta i det militära försvaret så långt som möjligt ska bygga på frivillighet och att det alltid ska finnas möjlighet till vapenfri tjänst. Resilienstjänsten bör kunna genomföras i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller i lämplig offentlig organisation. En sådan tjänstgöring kommer att stärka Sveriges krisberedskap, bidra till att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att civilplikt med resilienstjänstgöring ska berättiga till tjänstledighet och motsvarande ekonomisk ersättning som för värnplikten.

4.

Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal, punkt 2 (S)

Ur avsnittet "Systemet med adjutanter" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet