Militära frågor

Utskottet konstaterar att riksdagen godkände målen för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret i samband med att den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2021–2025 beslutades.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges närområde vill utskottet framhålla vikten av snabba och ändamålsenliga åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Försvarsmaktens tillväxt och förmåga påverkas i stor utsträckning av i vilken takt ny infrastruktur kommer på plats på både nya och gamla orter. För att Sveriges förmåga ska kunna stärkas så fort som möjligt är det viktigt att nya anläggningar kommer på plats enligt plan.

Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder som Försvarsmakten vidtagit och förutsätter att arbetet fortsätter i enlighet med av riksdagen beslutade totalförsvarsbeslut och regeringens instruktion till Försvarsmakten. Vidare konstaterar utskottet att Försvarsmakten själv beslutar om sin organisation i de delar som inte regleras i instruktionen.

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört, anser utskottet att Försvarsmaktens krigsorganisation ska ses som en helhet och vidhåller sin bedömning att det inte finns skäl att ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen eller att överväga förstärkningar av dessa.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. De förslag om mål för området som en försvarsberedning lämnar efterföljs av propositioner till riksdagen med förslag om försvarspolitisk inriktning och försvarspolitiska mål. Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder i fråga om Försvarsmaktens nyetableringar och förmåga som Försvarsberedningen presenterat i sina delrapporter och konstaterar att regeringen har aviserat en proposition om en ny försvarspolitisk inriktning till hösten 2024. Utskottet emotser såväl Försvarsberedningens slutrapport som regeringens proposition och ser inte skäl att föregripa beslutsprocessen. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om Försvarets organisation, förmåga och nyetablering.

När det gäller försvarsmusiken framhåller utskottet Försvarsmaktens viktiga ansvar att tillgodose Försvarsmaktens, Hovets och regeringens behov av musik vid olika högtidliga tillfällen och ceremonier i Sverige. Försvarsmakten har även ett viktigt ansvar i förvaltandet av det försvarsmusikaliska arvet. Utskottet konstaterar liksom tidigare att frågor om försvarsmusikens organisation inte bör avgöras av riksdagen och avstyrker således yrkandena 1–4 i motion 2023/24:904 (MP).

Ur avsnittet "Försvarsmaktens organisation och förmåga" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen godkände målen för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret i samband med att den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2021–2025 beslutades.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges närområde vill utskottet framhålla vikten av snabba och ändamålsenliga åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Försvarsmaktens tillväxt och förmåga påverkas i stor utsträckning av i vilken takt ny infrastruktur kommer på plats på både nya och gamla orter. För att Sveriges förmåga ska kunna stärkas så fort som möjligt är det viktigt att nya anläggningar kommer på plats enligt plan.

Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder som Försvarsmakten vidtagit och förutsätter att arbetet fortsätter i enlighet med av riksdagen beslutade totalförsvarsbeslut och regeringens instruktion till Försvarsmakten. Vidare konstaterar utskottet att Försvarsmakten själv beslutar om sin organisation i de delar som inte regleras i instruktionen.

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört, anser utskottet att Försvarsmaktens krigsorganisation ska ses som en helhet och vidhåller sin bedömning att det inte finns skäl att ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen eller att överväga förstärkningar av dessa.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. De förslag om mål för området som en försvarsberedning lämnar efterföljs av propositioner till riksdagen med förslag om försvarspolitisk inriktning och försvarspolitiska mål. Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder i fråga om Försvarsmaktens nyetableringar och förmåga som Försvarsberedningen presenterat i sina delrapporter och konstaterar att regeringen har aviserat en proposition om en ny försvarspolitisk inriktning till hösten 2024. Utskottet emotser såväl Försvarsberedningens slutrapport som regeringens proposition och ser inte skäl att föregripa beslutsprocessen. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om Försvarets organisation, förmåga och nyetablering.

När det gäller försvarsmusiken framhåller utskottet Försvarsmaktens viktiga ansvar att tillgodose Försvarsmaktens, Hovets och regeringens behov av musik vid olika högtidliga tillfällen och ceremonier i Sverige. Försvarsmakten har även ett viktigt ansvar i förvaltandet av det försvarsmusikaliska arvet. Utskottet konstaterar liksom tidigare att frågor om försvarsmusikens organisation inte bör avgöras av riksdagen och avstyrker således yrkandena 1–4 i motion 2023/24:904 (MP).

Ur avsnittet "Försvarsmaktens organisation och förmåga" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen godkände målen för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret i samband med att den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2021–2025 beslutades.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges närområde vill utskottet framhålla vikten av snabba och ändamålsenliga åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Försvarsmaktens tillväxt och förmåga påverkas i stor utsträckning av i vilken takt ny infrastruktur kommer på plats på både nya och gamla orter. För att Sveriges förmåga ska kunna stärkas så fort som möjligt är det viktigt att nya anläggningar kommer på plats enligt plan.

Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder som Försvarsmakten vidtagit och förutsätter att arbetet fortsätter i enlighet med av riksdagen beslutade totalförsvarsbeslut och regeringens instruktion till Försvarsmakten. Vidare konstaterar utskottet att Försvarsmakten själv beslutar om sin organisation i de delar som inte regleras i instruktionen.

I enlighet med vad utskottet tidigare anfört, anser utskottet att Försvarsmaktens krigsorganisation ska ses som en helhet och vidhåller sin bedömning att det inte finns skäl att ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen eller att överväga förstärkningar av dessa.

Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. De förslag om mål för området som en försvarsberedning lämnar efterföljs av propositioner till riksdagen med förslag om försvarspolitisk inriktning och försvarspolitiska mål. Utskottet noterar de förstärkningsåtgärder i fråga om Försvarsmaktens nyetableringar och förmåga som Försvarsberedningen presenterat i sina delrapporter och konstaterar att regeringen har aviserat en proposition om en ny försvarspolitisk inriktning till hösten 2024. Utskottet emotser såväl Försvarsberedningens slutrapport som regeringens proposition och ser inte skäl att föregripa beslutsprocessen. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om Försvarets organisation, förmåga och nyetablering.

När det gäller försvarsmusiken framhåller utskottet Försvarsmaktens viktiga ansvar att tillgodose Försvarsmaktens, Hovets och regeringens behov av musik vid olika högtidliga tillfällen och ceremonier i Sverige. Försvarsmakten har även ett viktigt ansvar i förvaltandet av det försvarsmusikaliska arvet. Utskottet konstaterar liksom tidigare att frågor om försvarsmusikens organisation inte bör avgöras av riksdagen och avstyrker således yrkandena 1–4 i motion 2023/24:904 (MP).

Ur avsnittet "Försvarsmaktens organisation och förmåga" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Försvarsmakten bedriver ett arbete med att utveckla och integrera miljöhänsyn i verksamheten i fredstid och att regeringen har gett myndigheten fortsatta uppdrag inom området. Utskottet välkomnar de framsteg som gjorts och det arbete som pågår avseende sanering av förorenade områden. Utskottet understryker vikten av att lärdomar och kompetens från samarbetsprojektet Testbed PFAS förvaltas och leder till fortsatta saneringsåtgärder i PFAS-kontaminerade områden och utveckling av PFAS-fria släckmedel och släckmetoder. Utskottet förutsätter att förbättringsarbetet fortsätter och ser inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i nuläget. Utskottet avstyrker således yrkande 27 i motion 2023/24:378 (SD) och yrkande 2 i motion 2023/24:679 (MP).

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvarsmakten ska även främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Utskottet framhåller att detta innebär att avvägningar mellan olika intressen i fråga om Försvarsmaktens verksamhet kan vara mycket komplicerade. Enligt förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fredstid, med beaktande av de krav som myndighetens huvudsakliga krav ställer. Utskottet förutsätter att Försvarsmakten bedriver sin verksamhet och fattar väl avvägda beslut i enlighet med detta, bl.a. när det gäller frågor om bränsleanvändning och upphandling. Därmed avstyrker utskottet yrkande 35 i motion 2023/24:2450 (MP), yrkande 28 i motion 2023/24:2453 (C) samt yrkande 6 och 7 i motion 2023/24:2456 (C).

Utskottet ser positivt på att det arbete som pågår på flera nivåer med att underlätta samexistensen mellan totalförsvarsintresset och andra intressen, samt att Försvarsmakten aktivt strävar efter dialog i dessa frågor. Enligt vad utskottet erfar är arbetet konstruktivt på alla nivåer och utskottet vill understryka vikten av att detta arbete fortsätter och att metoderna utvecklas vidare. Utskottet emotser resultatet av den pågående miljötillståndsutredningen som bl.a. ser över förhållandena mellan olika skyddsintressen enligt miljöbalken och hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om villkorade tillstånd och samexistens mellan olika intressen inom totalförsvaret.

Ur avsnittet "Miljöfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget visar på polisens behov av stöd vid extraordinära händelser som exempelvis ett storskaligt terrorangrepp. Utskottet utgår från att regeringen undanröjer administrativa hinder för ett utökat stöd, där utökat stöd kan röra sig om delgivning av information, störning av elektroniska kommunikationsmedel eller medel som anses befogade för att säkerställa medborgarnas liv och säkerhet. Motionsyrkandet om att Försvarsmakten och ordningsmakten ska få i uppdrag att genomföra det som krävs i form av samövning och samordning för att Försvarsmakten ska kunna leverera ett snabbt och effektivt stöd till ordningsmakten vid ett storskaligt terrorangrepp har behandlats av utskottet tidigare. Som redovisats i bakgrunden ovan under rubriken Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter avstyrkte utskottet motionsyrkandet i betänkande 2022/23:FöU4 och riksdagen avslog yrkandet i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker således yrkande 13 i motion 2023/24:482 (SD).

När det gäller samarbete mellan civila myndigheter som MSB och Försvarsmakten vill utskottet understryka vikten av samverkan och samordning mellan myndigheter utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Utskottet välkomnar det pågående arbetet med att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret som Försvarsmakten och MSB bedriver i enlighet med regeringens uppdrag. Utskottet anser, liksom tidigare, att det militära försvaret ska ha förmåga att skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och befintliga resurser bistå övriga samhället såväl i fredstid som vid höjd beredskap.

Utskottet noterar att Försvarsberedningen föreslagit förändringar i styrningen av det civila försvaret som bl.a. innebär en omorganisering av MSB. Med hänvisning till att utskottet kommer att behandla frågor inom området i samband med kommande totalförsvarsbeslut avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 2023/24:66 (V).

Totalförsvaret

Utskottet konstaterar att det pågår två utredningar vars resultat kan komma att få stor betydelse för utvecklingen av totalförsvaret. Utredningen om en långsiktig hållbar personalförsörjning av det civila försvaret ska se över hur personalbehoven inom det civila försvaret ska tryggas och utredningen om genomförandet av EU:s direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen och EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft ska föreslå rättsliga anpassningar för att möjliggöra genomförandet av NIS2- och CER-direktiven. Utskottet vill inte föregripa resultaten av dessa utredningar i fråga om klassning av kritisk infrastruktur eller frivillighet i totalförsvaret och avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.

Smittspridning

Utskottet understryker att det i ljuset av totalförsvarsbeslutets krav på tillväxt är viktigt att Försvarsmakten tillämpar en arbetsmetodik där övningsbestämmelser bidrar till att stärka den nationella försvarsförmågan på ett ansvarsfullt sätt vid planering av övning och insatser. Utskottet ser det som självklart att en sådan arbetsmetodik även innebär åtgärder för att begränsa smittspridning av sjukdomar. När det gäller samövningar med andra länder anser utskottet att smittbegränsande åtgärder omfattas av gällande reglering av Försvarsmaktens internationella verksamhet. I och med detta avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 2023/24:1872 (MP) i den mån det inte kan anses tillgodosett inom ramen för befintlig lagstiftning.

Reservationer

1.

Organisation och förmåga, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 23 samt

avslår motionerna

2023/24:1105 av Marie Nicholson (M),

2023/24:1110 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 3,

2023/24:1132 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

2023/24:1569 av Aida Birinxhiku m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2109 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I detta läge behöver mobiliseringsförmågan i svensk försvarsmakt stärkas. Sverige är att betrakta som en frontstat i Östersjöområdet. Gotlands placering gör området till ett strategiskt mål och den stridsgrupp som byggts måste utvecklas till en full taktisk enhet. Gotland ligger i friktionsytan mellan Ryssland och Sverige och skulle kunna vara ett mål för det som kallas för strategisk utpressning. Därför måste satsningarna på Gotland fortsätta. Det handlar bl.a. om kompetenser inom det marina området, luftvärn, artilleri, underhåll samt ledning/samband.

Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Organisation och förmåga, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:1105 av Marie Nicholson (M),

2023/24:1110 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 3,

2023/24:1132 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

2023/24:1569 av Aida Birinxhiku m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2028 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2109 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och

2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 23.

Ställningstagande

Jag anser att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Utöver att säkerställa arméns krigsförbands förmåga behöver vi även se till att vi kan försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom ubåtsjakt och sjöstrid och genom våra flygstridskrafter samt genom att utveckla Sveriges luftförsvarsförmåga i ett bredare perspektiv än Jas. Inte minst kommer förstärkningar av försvarsförmågan att behöva göras längs Östersjökusten, i Arktis och på västkusten för att skydda handelsflöden till och från Göteborgs hamn. Det här är en utveckling som kommer att behöva ske över tid och vara lyhörd för Natos samlade behov och försvarsplanering.

Ur avsnittet "Övriga militära frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet