Försvarspolitik och totalförsvar

Efter att utskottet berett frågor om inriktningen för totalförsvaret 2021–2025 godkände riksdagen inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och det mål för det militära försvaret som gäller sedan 2021. I likhet med vad som anförts tidigare om totalförsvaret vill utskottet betona att utgångspunkten för inriktning och fortsatt utveckling alltjämt är det mål som riksdagen beslutat om för det militära försvaret och den krigsorganisation som gäller sedan den 1 januari 2021.

Utskottet anser att Försvarsberedningens pågående arbete bildar ett viktigt ingångsvärde för det framtida militära försvaret och den utlovade propositionen hösten 2024 om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning, inte minst mot bakgrund av det kommande medlemskapet i Nato. Utskottet vidhåller att ovanstående ger en grund för att utveckla det militära försvaret och ser inte skäl att föregripa detta arbete varför alla yrkanden om det militära försvaret avstyrks.

Ur avsnittet "Militärt försvar och förmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är av mycket stor säkerhetspolitisk och humanitär vikt att ett långsiktigt stöd ges till Ukraina för att kunna möta den ryska aggressionen. Stödet med försvarsmateriel till Ukraina måste vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla svensk försvarsförmåga.

De riksdagsbeslut som har fattats efter beredning i finansutskottet vilar på underlag och upplysningar från Regeringskansliet när det gäller militära konsekvenser av beslut om att ge Ukraina stöd med försvarsmateriel. Försvarsutskottet har inte deltagit i beredningen av besluten om militärt stöd. Utskottet utgår från att regeringen och Regeringskansliet i sina underlag inför riksdagsbeslut har gjort nödvändiga avvägningar mot nationella behov och mot den förmågetillväxt i Sverige som riksdagen har beslutat om. Utskottet ser positivt på att såväl försvarsministern som företrädare för Försvarsmakten delgett utskottet relevant information om stödet med försvarsmateriel till Ukraina och redovisat de bedömningar som gjorts med anledning av stödet.

Utskottet delar regeringens bedömning att arbetet är mycket komplext och präglas av stora osäkerheter. Utskottet utgår därför från att informationen till utskottet kommer att uppdateras, inte minst när det gäller påverkan på den av riksdagen beslutade inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Då motionärernas intentioner kan anses tillgodosedda genom det pågående arbetet finner utskottet inte skäl i dagsläget att vidta några ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Stödet till Ukraina" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen om att Sveriges försämrade säkerhetsläge innebär att materielförsörjningen av Försvarsmakten behöver stärkas ytterligare och vara tillräckligt robust och uthållig för att krigsorganisationen ska kunna lösa sina uppgifter på alla beredskapsnivåer. Kriget i Ukraina, och det svenska materiella bidraget, är även en nationell utmaning för Sverige i detta hänseende.

Betydande investeringar i anskaffning av materiel behöver således göras, och som följd av det behövs satsningar på vidmakthållande av materiel för att garantera materielens tillgänglighet och prestanda. Ett nära samarbete med försvarsindustrin, nationellt och inom ramen för EU och Nato är centralt. Vikten av kontinuerlig innovation på området kan inte nog understrykas. Med de ömsesidiga beroenden och den komplexitet som råder bedömer utskottet att frågeställningen om en materielförsörjning så långt det är möjligt bör ses som en sammanhållen helhet.

Eftersom utskottet i nuläget inte ser att det skulle vara materielförsörjningsprocessen och svensk försvarsindustri till gagn att hantera enskilda förslag inom området i särskild ordning avstyrker utskottet samtliga yrkanden inom området.

Ur avsnittet "Försvarsmaterielförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av forskning och utveckling för att kunna öka både det militära och det civila försvarets möjligheter att möta framtida hot mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen. Utskottet förutsätter således att regeringen i arbetet med att förstärka totalförsvaret följer upp att kunskap och kompetens som i dag byggs upp hos myndigheter och forskningsinstitut kan möta dessa behov inom ramen för totalförsvaret. Samverkan mellan civila och militära forskningsaktörer är centralt i sammanhanget. Mot bakgrund av det arbete som redan bedrivs ser inte utskottet skäl för närvarande att föreslå några ytterligare åtgärder inom området och avstyrker därmed båda motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Forskning och utveckling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång understryka att det försämrade säkerhetspolitiska läget har inneburit tydliga konsekvenser för Sverige. En ökad ambition i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar och ett robustare samhälle i hela Sverige ser utskottet som en självklar utgångspunkt i arbetet med att uppnå det övergripande mål som riksdagen beslutat om för totalförsvaret. Utskottet vill dock påminna om vad utskottet anfört tidigare om vikten av att regeringen skapar förutsättningar för förmågebedömningar inom totalförsvarets olika områden så att riksdagen fortsättningsvis kan få en samlad uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen, t.ex. att sektorsspecifika mål och bedömningskriterier eller resultatindikatorer för totalförsvarssyften tas fram inom områden där sådana saknas i dag.

Utskottet bedömer att såväl Försvarsberedningens rapporter som den nationella säkerhetsrådgivarens arbete med en nationell säkerhetsstrategi kommer att vara viktiga ingångsvärden för totalförsvaret och den utlovade propositionen hösten 2024 om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning, inte minst mot bakgrund av det kommande medlemskapet i Nato. Utskottet ser inte skäl att föregripa detta arbete varför samtliga yrkanden om försvarspolitisk inriktning och totalförsvar avstyrks.

Ur avsnittet "Försvarspolitisk inriktning och totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång framhålla att internationella samarbeten bidrar till att höja totalförsvarets förmåga, inklusive förmågan att agera tillsammans med andra länder. Dessutom tjänar de ett viktigt säkerhetspolitiskt syfte. Försvarssamarbetet med Finland intar en särställning och bör fördjupas ytterligare. Hagasamarbetet fyller en allt viktigare funktion på det civila området. Utskottet utgår från att Försvarsberedningen och regeringen fortsätter att fördjupa sin syn på internationella samarbeten inför det kommande försvarsbeslutet hösten 2024. Utskottet vill inte föregripa detta arbete varför samtliga motionsyrkanden på området avstyrks.

Ur avsnittet "Internationellt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång framhålla att internationella samarbeten bidrar till att höja totalförsvarets förmåga, inklusive förmågan att agera tillsammans med andra länder. Dessutom tjänar de ett viktigt säkerhetspolitiskt syfte. Försvarssamarbetet med Finland intar en särställning och bör fördjupas ytterligare. Hagasamarbetet fyller en allt viktigare funktion på det civila området. Utskottet utgår från att Försvarsberedningen och regeringen fortsätter att fördjupa sin syn på internationella samarbeten inför det kommande försvarsbeslutet hösten 2024. Utskottet vill inte föregripa detta arbete varför samtliga motionsyrkanden på området avstyrks.

Ur avsnittet "Internationellt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet önskar understryka att ett av målen inom det civila försvaret är att ha en förmåga att värna civilbefolkningen. Precis som för övriga delar av det civila försvaret bedrivs verksamheten av många olika aktörer på central, regional och lokal nivå, och detta ställer höga krav på välfungerande planering, samordning och uppföljning för att verksamheten ska kunna utföras effektivt. En del i att genomföra effektiva åtgärder för att värna civilbefolkningen är enligt utskottet att beakta de överväganden som gjordes inom ramen för utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Utskottet noterar att Försvarsberedningen delar flera av utredningens slutsatser och förslag och vill inte föregripa beredningsprocessen inom Regeringskansliet, varför samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Befolkningsskydd" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång lyfta fram att det av totalförsvarsbetänkandet framgår att målet för det civila försvaret bl.a. ska vara att ha förmåga att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, upprätthålla en nödvändig försörjning, bidra till det militära försvarets förmåga men även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället. De riksdagsbundna målen är alltjämt den inriktning som regeringen ska verka mot, och utskottet vidhåller än en gång vikten av att stärka totalförsvarets robusthet och uthållighet med utgångspunkten att det civila och det militära försvaret är ömsesidigt beroende av varandra.

När det gäller företag och näringslivets aktörer ser utskottet det som positivt att regeringen inrättat ett tvärsektoriellt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap för att stärka försörjningsberedskapen i landet. Det kan ses som ett viktigt steg i strävan att nå de mål som riksdagen beslutat om.

Utskottet bedömer att frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet är både angelägna och komplicerade frågor. De förslag som utredningen Nationell samordning av försörjningsberedskapen har lämnat är därför av stort värde i det fortsatta arbetet. Utskottet arbetar också själv med att följa upp försörjningsfrågor. Utskottet ser därför inte skäl att i nuläget föregripa regeringens beredning av nämnda utredning, andra relevanta utredningar samt Försvarsberedningens arbete inför nästa beslut om totalförsvarsinriktning, varför samtliga motionsyrkanden om försörjningstrygghet och beredskapslager avstyrks.

Ur avsnittet "Försörjningstrygghet och beredskapslager" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång understryka att det försämrade säkerhetspolitiska läget har inneburit tydliga konsekvenser för Sverige. En ökad ambition i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar och ett robustare samhälle i hela Sverige ser utskottet som en självklar utgångspunkt i arbetet med att uppnå det övergripande mål som riksdagen beslutat om för totalförsvaret. Utskottet vill dock påminna om vad utskottet anfört tidigare om vikten av att regeringen skapar förutsättningar för förmågebedömningar inom totalförsvarets olika områden så att riksdagen fortsättningsvis kan få en samlad uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen, t.ex. att sektorsspecifika mål och bedömningskriterier eller resultatindikatorer för totalförsvarssyften tas fram inom områden där sådana saknas i dag.

Utskottet bedömer att såväl Försvarsberedningens rapporter som den nationella säkerhetsrådgivarens arbete med en nationell säkerhetsstrategi kommer att vara viktiga ingångsvärden för totalförsvaret och den utlovade propositionen hösten 2024 om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning, inte minst mot bakgrund av det kommande medlemskapet i Nato. Utskottet ser inte skäl att föregripa detta arbete varför samtliga yrkanden om försvarspolitisk inriktning och totalförsvar avstyrks.

Ur avsnittet "Försvarspolitisk inriktning och totalförsvaret" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 7. Läs betänkandet