Samhällets krisberedskap

Det är centralt för ett effektivt skydd av civilbefolkningen både i fred och i krig att allmänheten på ett säkert, skyndsamt och tillförlitligt sätt kan nås av varning och information. Utskottet vill framhålla den lagändring om VMA-systemet (2023:407) som trädde i kraft i januari 2024, som del i arbetet med att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig, inklusive att flyglarm inordnas i VMA-systemet. I väntan på Försvarsberedningens slutrapport och regeringens beredning av den inriktning för utvecklingen av VMA-systemet som föreslås av beredningen finns det för närvarande inte skäl för utskottet att föreslå ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandena avslås därmed.

Ur avsnittet "Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 22. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort och ser positivt på att regeringen har tillfört extramedel för organisationernas verksamhet under 2024. De frivilliga försvarsorganisationerna fyller en viktig funktion genom att bidra med folkförankring, förstärkningsresurser och försvarsvilja vid kriser, höjd beredskap och ytterst krig. I övrigt noteras att mer än hälften av alla Sveriges kommuner och ett räddningstjänstförbund redan har inrättat en FRG. Därutöver har ytterligare ett fyrtiotal kommuner hittills visat intresse för konceptet och uttryckt ambitionen att starta upp eller starta om en FRG. Utskottet ser för närvarande inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder vad avser frivilliga resursgrupper. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Organisering av frivilliga" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill även i det här sammanhanget framhålla att det ser positivt på regeringens arbete med förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Utskottet vill särskilt framhålla det som glädjande att anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bibehålls på en hög nivå. Vidare instämmer utskottet med regeringen om att kommunerna har ett grundläggande ansvar för att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor. De olika möjligheter som finns för statlig finansiering av förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör enligt utskottet kunna påskynda ras- och skredsäkringsarbetet. Sammantaget anser utskottet att det redan nu finns förutsättningar för kommuner att förebygga olika naturolyckor. Utskottet ser därför inte någon anledning för närvarande att föreslå ytterligare åtgärder i fråga om förebyggande åtgärder mot jordskred. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder mot jordskred" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen framhålla att det ser positivt på regeringens arbete med förebyggande åtgärder mot ras, skred, erosion och andra naturolyckor samt på den verksamhet som den delegation som arbetar för skredsäkring längs Göta älv utför. De olika möjligheter som finns för statlig finansiering av förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör enligt utskottet kunna påskynda säkringsarbetet längs älven för olika naturolyckor.

Sammantaget anser utskottet att det finns förutsättningar för Göteborg och andra kommuner att redan nu förebygga ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor. Utskottet ser sålunda inte någon anledning för närvarande att föreslå ytterligare åtgärder i fråga om stigande havsnivåer och säkerhet i och kring Göta älv. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Stigande havsnivåer och säkerhet i och kring Göta älv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet instämmer i regeringens syn på rymdens ökade betydelse för Sveriges försvar och säkerhet och välkomnar därför att regeringen avser att presentera en försvars- och säkerhetsstrategi för rymdfrågor under 2024. Utskottet anser att regeringens pågående arbete är i linje med motionärernas intentioner och därmed avstyrks det aktuella yrkandet.

Ur avsnittet "Rymdsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

På samma sätt som utskottet uttryckt flera gånger tidigare vill det än en gång understryka vikten av KBV:s mångfasetterade arbete. Utskottet vill särskilt framhålla myndighetens insats under den omfattande operationen med anledning av läckorna på gasledningarna Nordstream 1 och 2, när KBV ansvarade för sjöövervakningen i det berörda området och delade lägesbilder med ett stort antal aktörer samt biträdde brottsutredningen.

Utskottet finner det glädjande att regeringen bekräftar att KBV har stärkt sin samverkan med flera aktörer inom sjöövervakning och räddningstjänst, bl.a. Polismyndigheten, Tullverket och MSB, och inom militärt försvar med Försvarsmakten. Utskottet ser fortfarande positivt på att KBV 2019 tilldelades ytterligare befogenheter när det gäller brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss genom den nya kustbevakningslagen, bl.a. i samverkan med Tullverket. KBV fortsätter också att vara en viktig beredskapsmyndighet i det civila beredskapssystemet. I likhet med regeringen bedömer utskottet att den, sedan oktober 2022, etablerade myndighetsstrukturen för krisberedskap och civilt försvar innebär en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna på området.

Sammantaget finner utskottet att riksdagen och regeringen har gett relevanta myndigheter möjligheter att utveckla sin verksamhet, samarbeta med andra aktörer och stärka sin närvaro i hela landet. Utskottet ser därför inte skäl för riksdagen för närvarande att besluta om ytterligare åtgärder i fråga om myndighetens verksamhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kustbevakningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 19. Läs betänkandet

På samma sätt som utskottet uttryckte i betänkande 2019/20:FöU7 vill det än en gång understryka att Statens haverikommissions utredningar inte syftar till att fördela skuld eller ansvar. Enligt instruktionen för myndigheten har regeringen valt att ange att undersökningar och säkerhetsutredningar ska ledas av myndighetschefen eller av en haveriutredare som är jurist och har domarerfarenhet. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Statens haverikommission" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång betona vikten av att den enskilde får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation. I likhet med regeringen ser utskottet därför allvarligt på att medelsvarstiderna för nödsamtal till 112 fortsätter att vara långa och ökande och välkomnar att regeringen tillfört extramedel till verksamheten. Utskottet noterar att regeringen har aviserat en skrivelse till riksdagen under våren 2024 med anledning av Riksrevisionens granskning av statens genomförande av 112-tjänsten. I avvaktan på skrivelsen ser utskottet inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder för tillfället. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "SOS Alarm" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska kunna bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Utskottet vill åter framhålla det arbete som regeringen och bl.a. MSB bedriver i fråga om en effektivare kommunal räddningstjänst, vilket bl.a. lett till en stärkt förmåga att hantera skogsbränder. I fråga om räddningstjänstens utveckling välkomnar utskottet de extra medel som regeringen har tillfört för att stärka den kommunala räddningstjänsten. Utskottet emotser resultatet av utredningen om kommuners och regioners grundläggande ansvar och huvudsakliga uppgifter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap, som kan ge förutsättningar att förstärka och utveckla kommuners och regioners beredskap ytterligare.

När det gäller utrustning och arbetsförhållanden vill utskottet understryka vikten av gällande regleringar, inklusive hantering av brandfarliga varor. I övrigt välkomnar utskottet att regeringen har gett MSB och Trafikverket i uppdrag att planera och förbereda vidareutveckling och etablering av nästa generation av Rakel för att samhällsviktiga aktörer ska kunna få väsentligt förbättrade förutsättningar att leda och genomföra operativ verksamhet samt kunna samverka med varandra för att minska förluster av liv, hälsa och egendom. Det är viktigt i sammanhanget att anslaget för förberedelser för Rakel G2 ökar 2024. I fråga om drönare konstaterar utskottet att de redan i dag kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten. MSB arbetar dessutom sedan flera år aktivt med frågan om räddningstjänstens möjligheter att använda drönare i sin verksamhet och MSB har som ett stöd t.ex. publicerat en vägledning. I övrigt emotser utskottet resultatet av det uppdrag till Transportstyrelsen som regeringen beslutade om i juli 2023 mot bakgrund av det ökande användandet av drönare i Sverige. Uppdraget ska redovisas senare under året.

Mot bakgrund av pågående utredningar och alla de åtgärder som regeringen, MSB m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling, utrustning och arbetsförhållanden finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Räddningstjänsten" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Det är centralt för ett effektivt skydd av civilbefolkningen både i fred och i krig att allmänheten på ett säkert, skyndsamt och tillförlitligt sätt kan nås av varning och information. Utskottet vill framhålla den lagändring om VMA-systemet (2023:407) som trädde i kraft i januari 2024, som del i arbetet med att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig, inklusive att flyglarm inordnas i VMA-systemet. I väntan på Försvarsberedningens slutrapport och regeringens beredning av den inriktning för utvecklingen av VMA-systemet som föreslås av beredningen finns det för närvarande inte skäl för utskottet att föreslå ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandena avslås därmed.

Ur avsnittet "Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 22. Läs betänkandet

På samma sätt som utskottet uttryckt flera gånger tidigare vill det än en gång understryka vikten av KBV:s mångfasetterade arbete. Utskottet vill särskilt framhålla myndighetens insats under den omfattande operationen med anledning av läckorna på gasledningarna Nordstream 1 och 2, när KBV ansvarade för sjöövervakningen i det berörda området och delade lägesbilder med ett stort antal aktörer samt biträdde brottsutredningen.

Utskottet finner det glädjande att regeringen bekräftar att KBV har stärkt sin samverkan med flera aktörer inom sjöövervakning och räddningstjänst, bl.a. Polismyndigheten, Tullverket och MSB, och inom militärt försvar med Försvarsmakten. Utskottet ser fortfarande positivt på att KBV 2019 tilldelades ytterligare befogenheter när det gäller brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss genom den nya kustbevakningslagen, bl.a. i samverkan med Tullverket. KBV fortsätter också att vara en viktig beredskapsmyndighet i det civila beredskapssystemet. I likhet med regeringen bedömer utskottet att den, sedan oktober 2022, etablerade myndighetsstrukturen för krisberedskap och civilt försvar innebär en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna på området.

Sammantaget finner utskottet att riksdagen och regeringen har gett relevanta myndigheter möjligheter att utveckla sin verksamhet, samarbeta med andra aktörer och stärka sin närvaro i hela landet. Utskottet ser därför inte skäl för riksdagen för närvarande att besluta om ytterligare åtgärder i fråga om myndighetens verksamhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kustbevakningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 19. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen understryka det centrala i att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor i en kris- eller krigssituation. Utskottet vill liksom tidigare även framhålla att det krävs en mycket god samverkan mellan ansvariga aktörer i form av kommuner, länsstyrelser, regioner, centrala myndigheter (inklusive Försvarsmakten), företag och branschorganisationer vid all typ av försörjning av viktiga varor, utveckling av leveranssäkerheten och krisberedskapen på området. Frågor om ansvar och metoder för att uppnå försörjningstrygghet är både angelägna och komplicerade. Det nyligen inrättade tvärsektoriella näringslivsrådet välkomnas av utskottet som instämmer med regeringen att ett näringslivsråd för samverkan och informationsutbyte mellan offentliga och privata aktörer kan underlätta beredskapen både för fredstida kriser och vid krig. Utskottet ser fram emot att följa näringslivsrådets fortsatta arbete. Utskottet ser också positivt på det arbete som sker inom myndigheter och i pågående utredningar samt emotser regeringens beredning av avslutade utredningar. Utskottet anser trots det att Sveriges beredskap när det gäller att upprätthålla eller ställa om produktion samt skydda och distribuera försörjningsviktiga varor eller tjänster behöver utvecklas.

Utskottet konstaterar att flera frågor redan är föremål för regeringens, olika utredningars och Försvarsberedningens överväganden i enlighet med motionärernas intentioner. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av det pågående arbetet när det gäller försörjningsberedskap. Utskottet föreslår därför att motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Tillverkning av skyddsutrustning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar den ökande användningen av luftfartyg i form av drönare och välkomnar att regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda olika frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Utskottet emotser resultatet av denna utredning och ser inget behov i dagsläget av att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller spridningstillstånd för avbildningar från luftfartyg. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Spridningstillstånd för avbildningar från luftfartyg" i betänkandet. Läs betänkandet

Den aktuella motionen rör samma fråga som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Som framgår ovan under rubriken Tidigare behandling gjordes detta i betänkande 2022/23:FöU7. Riksdagen avslog motionen i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Skärmförbud på badanläggningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Den aktuella motionen rör samma fråga som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Som framgår ovan under rubriken Tidigare behandling gjordes detta i betänkande 2022/23:FöU7. Riksdagen avslog motionen i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Vatten- och branddammar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill, likt det uttryckt flera gånger tidigare, understryka att ingen i Sverige ska behöva omkomma eller skadas till följd av brand, inte heller de som bor i flerfamiljshus. Utskottet ser positivt på MSB:s arbete med brandskyddsfrågor och noterar att MSB:s samverkan med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom brandsäkerhet sedan 2021 har en ny inriktning med sikte på 2030 med nya mål och fler åtgärder. Samverkan mellan olika aktörer om brandsäkerhetsfrågor är viktigt för att kunna identifiera behov och anpassa åtgärder. Utskottet avser att fortsätta att följa utvecklingen på området med hänsyn tagen till ambitionerna om ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot bränder och andra olyckor i hela landet – för alla invånare – men ser inget behov i dagsläget av att vidta några ytterligare åtgärder. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Brandsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

På samma sätt som utskottet uttryckt flera gånger tidigare vill det än en gång understryka vikten av KBV:s mångfasetterade arbete. Utskottet vill särskilt framhålla myndighetens insats under den omfattande operationen med anledning av läckorna på gasledningarna Nordstream 1 och 2, när KBV ansvarade för sjöövervakningen i det berörda området och delade lägesbilder med ett stort antal aktörer samt biträdde brottsutredningen.

Utskottet finner det glädjande att regeringen bekräftar att KBV har stärkt sin samverkan med flera aktörer inom sjöövervakning och räddningstjänst, bl.a. Polismyndigheten, Tullverket och MSB, och inom militärt försvar med Försvarsmakten. Utskottet ser fortfarande positivt på att KBV 2019 tilldelades ytterligare befogenheter när det gäller brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss genom den nya kustbevakningslagen, bl.a. i samverkan med Tullverket. KBV fortsätter också att vara en viktig beredskapsmyndighet i det civila beredskapssystemet. I likhet med regeringen bedömer utskottet att den, sedan oktober 2022, etablerade myndighetsstrukturen för krisberedskap och civilt försvar innebär en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna på området.

Sammantaget finner utskottet att riksdagen och regeringen har gett relevanta myndigheter möjligheter att utveckla sin verksamhet, samarbeta med andra aktörer och stärka sin närvaro i hela landet. Utskottet ser därför inte skäl för riksdagen för närvarande att besluta om ytterligare åtgärder i fråga om myndighetens verksamhet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kustbevakningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill än en gång understryka att användningen av fyrverkerier är förenat med ett stort personligt ansvar, både för egen och andras säkerhet och trivsel. Utskottet anser att det inom ramen för gällande lagstiftning redan i dag finns tillräckliga möjligheter att begränsa och ingripa i privatpersoners användning av fyrverkerier. Utskottet förutsätter att polisen och kommunerna agerar med de lagliga möjligheter som finns för att hantera frågan och ser inget behov av en översyn av regleringen om fyrverkerianvändning i dagsläget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Fyrverkerier" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet fortsätter att lägga stor vikt vid den långsiktiga säkerheten i fråga om hanteringen av använt kärnbränsle och vill än en gång understryka att förvaringen av sådant måste vara så säker att den inte kommer att medföra risker för kommande generationer. Utskottet noterar att regeringen de senaste åren har tillsatt flera utredningar om kärnkraft som bl.a. syftar till att analysera frågor kring kärnavfall och finansieringsfrågor relaterade till slutförvar. Utskottet emotser resultatet av dessa pågående utredningar. Riksdagen har dessutom i november tagit emot regeringens proposition om finansiering av kommuners medverkan i kärnavfallshanteringen. Propositionen behandlas för närvarande i försvarsutskottet.

Med det anförda ser inte utskottet skäl för tillfället att vidta några ytterligare åtgärder i fråga om slutförvar av kärnavfall eller av kärnkraftsaktörers ansvar för kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kärnkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är centralt för ett effektivt skydd av civilbefolkningen både i fred och i krig att allmänheten på ett säkert, skyndsamt och tillförlitligt sätt kan nås av varning och information. Utskottet vill framhålla den lagändring om VMA-systemet (2023:407) som trädde i kraft i januari 2024, som del i arbetet med att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig, inklusive att flyglarm inordnas i VMA-systemet. I väntan på Försvarsberedningens slutrapport och regeringens beredning av den inriktning för utvecklingen av VMA-systemet som föreslås av beredningen finns det för närvarande inte skäl för utskottet att föreslå ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandena avslås därmed.

Ur avsnittet "Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 12. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar, likt det uttryckt flera gånger tidigare, den rad initiativ som medfört att ett stort antal hjärtstartare har placerats ut på många platser runt om i Sverige, inklusive de utbildningsinsatser som genomförs. Utskottet instämmer i den bedömning regeringen gjort att en lagstiftning om hur utplacering av hjärtstartare ska genomföras innebär en detaljstyrning inom hälso- och sjukvårdens område som fråntar regionerna möjligheten att fritt utforma den hälso- och sjukvård som de själva bedömer vara mest lämpad utifrån respektive regions förutsättningar. Utskottet ser inte skäl att i det aktuella läget vidta ytterligare åtgärder. Den aktuella motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Hjärtstartare på offentlig plats" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska kunna bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Utskottet vill åter framhålla det arbete som regeringen och bl.a. MSB bedriver i fråga om en effektivare kommunal räddningstjänst, vilket bl.a. lett till en stärkt förmåga att hantera skogsbränder. I fråga om räddningstjänstens utveckling välkomnar utskottet de extra medel som regeringen har tillfört för att stärka den kommunala räddningstjänsten. Utskottet emotser resultatet av utredningen om kommuners och regioners grundläggande ansvar och huvudsakliga uppgifter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap, som kan ge förutsättningar att förstärka och utveckla kommuners och regioners beredskap ytterligare.

När det gäller utrustning och arbetsförhållanden vill utskottet understryka vikten av gällande regleringar, inklusive hantering av brandfarliga varor. I övrigt välkomnar utskottet att regeringen har gett MSB och Trafikverket i uppdrag att planera och förbereda vidareutveckling och etablering av nästa generation av Rakel för att samhällsviktiga aktörer ska kunna få väsentligt förbättrade förutsättningar att leda och genomföra operativ verksamhet samt kunna samverka med varandra för att minska förluster av liv, hälsa och egendom. Det är viktigt i sammanhanget att anslaget för förberedelser för Rakel G2 ökar 2024. I fråga om drönare konstaterar utskottet att de redan i dag kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten. MSB arbetar dessutom sedan flera år aktivt med frågan om räddningstjänstens möjligheter att använda drönare i sin verksamhet och MSB har som ett stöd t.ex. publicerat en vägledning. I övrigt emotser utskottet resultatet av det uppdrag till Transportstyrelsen som regeringen beslutade om i juli 2023 mot bakgrund av det ökande användandet av drönare i Sverige. Uppdraget ska redovisas senare under året.

Mot bakgrund av pågående utredningar och alla de åtgärder som regeringen, MSB m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling, utrustning och arbetsförhållanden finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Räddningstjänsten" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet