Preventiva vistelseförbud

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att förhindra de kriminella nätverkens verksamhet och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet delar regeringens bedömning att begränsningen av bl.a. rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär är godtagbar i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till lagens ändamål att förebygga och förhindra brott samt öka tryggheten i det offentliga rummet. Propositionen bör därför bifallas. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2792 (V) yrkande 1. Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 28 om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det ovanstående innebär bl.a. att utskottet ställt sig bakom regeringens bedömning att det inte finns skäl att göra lagen tidsbegränsad. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2023/24:2792 (V) yrkande 2. Motionsyrkandet avslås.

När det gäller förslaget i motion 2023/24:2795 (C) om att regeringen bör återkomma med tydliggöranden avseende 3 och 5 §§ i lagen om preventiva vistelseförbud anser utskottet att de klargöranden som gjorts i lagkommentaren i propositionen får anses tillräckliga för att tydliggöra hur bestämmelserna ska tillämpas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I fråga om att barnets bästa särskilt ska beaktas vid beslut om vistelseförbud för barn som föreslås i motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 2 konstaterar utskottet att barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020 och att all lagstiftning därmed ska utformas i överensstämmelse med bestämmelserna i konventionen. Principen om barnets bästa – som framgår av artikel 3 i barnkonventionen – ska därmed beaktas vid tillämpningen av lagen om preventiva vistelseförbud. Utskottet delar därför regeringens bedömning att principen om barnets bästa inte behöver nämnas särskilt i lagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 1 föreslås att det i lagen om preventiva vistelseförbud bör införas en maximal geografisk begränsning för sådana förbud. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det varken är ändamålsenligt eller nödvändigt att ange en på förhand bestämd generell förbudsradie. Lagens krav att det måste finnas en påtaglig risk för viss typ av brottslighet i det område förbudet ska gälla innebär i praktiken en väsentlig begränsning av hur stort förbudsområdet får vara. Dessutom framgår det direkt av lagtexten att det ska göras en proportionalitetsbedömning och det finns även möjlighet att förse ett förbud med särskilda begränsningar eller undantag. Utskottet anser därför att det saknas skäl att i lagen ange en maximal radie för hur stort förbudsområdet får vara. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2792 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 3 föreslås att utgångspunkten bör vara att alla som blir aktuella för vistelseförbud ska få ett offentligt biträde utsett. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att införa en generell rätt till offentligt biträde i alla ärenden om preventiva vistelseförbud. Detta överensstämmer också med hur andra lagar som inskränker en persons rörelsefrihet är utformade när det gäller rätten till offentligt biträde. Utskottet anser att regeringen har gjort en rimlig avvägning i vilka fall ett offentligt biträde ska utses i ärenden om vistelseförbud och avstyrker därför motionsyrkandena.

I motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5 föreslås att den nya lagen om preventiva vistelseförbud bör utvärderas bl.a. utifrån hur lagen påverkar barn och att den tillämpas på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt. Utskottet, som konstaterar att regeringen har angett att den avser att noga följa upp lagen och dess tillämpning, ser därmed inget behov av ett sådant tillkännagivande om uppföljning och utvärdering som föreslås i motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2792 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2023/24:57 punkterna 1–4 och motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Jag instämmer i regeringens slutsats att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka tryggheten i samhället och minska skjutningar och sprängningar. Jag delar dock inte regeringens bedömning av hur detta mål ska uppnås. För att stärka tryggheten i samhället är det inte vistelseförbud som krävs utan andra åtgärder.

Jag anser att behovet av att kunna meddela vistelseförbud inte är tillräckligt utrett och att det är tveksamt hur effektiv åtgärden är. Polisen har redan i dag möjlighet att avvisa och avlägsna personer från allmänna platser enligt ordningslagen och polislagen. Polisen får i vissa fall avvisa eller avlägsna en person från ett visst område eller utrymme om personen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den. En grundläggande förutsättning är att åtgärden ska vara nödvändig för att ordningen ska kunna upprätthållas eller för att avvärja en straffbelagd handling. Om ett avvisande eller avlägsnande är otillräckligt för att uppnå avsett resultat kan personen tillfälligt omhändertas. Jag anser därför att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att avvisa och avlägsna personer från vissa platser.

Jag instämmer i den kritik som vissa remissinstanser riktat mot regeringens förslag om att förslaget riskerar att leda till oönskade konsekvenser. Exempelvis kan brottsligheten förflyttas till nya platser och fler barn under 15 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Vidare saknas tydliga avgränsningar när det gäller vem som kan meddelas vistelseförbud, förbudsområdets storlek och längden på ett vistelseförbud.

Ur avsnittet "Preventiva vistelseförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att förhindra de kriminella nätverkens verksamhet och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet delar regeringens bedömning att begränsningen av bl.a. rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär är godtagbar i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till lagens ändamål att förebygga och förhindra brott samt öka tryggheten i det offentliga rummet. Propositionen bör därför bifallas. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2792 (V) yrkande 1. Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 28 om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det ovanstående innebär bl.a. att utskottet ställt sig bakom regeringens bedömning att det inte finns skäl att göra lagen tidsbegränsad. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2023/24:2792 (V) yrkande 2. Motionsyrkandet avslås.

När det gäller förslaget i motion 2023/24:2795 (C) om att regeringen bör återkomma med tydliggöranden avseende 3 och 5 §§ i lagen om preventiva vistelseförbud anser utskottet att de klargöranden som gjorts i lagkommentaren i propositionen får anses tillräckliga för att tydliggöra hur bestämmelserna ska tillämpas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I fråga om att barnets bästa särskilt ska beaktas vid beslut om vistelseförbud för barn som föreslås i motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 2 konstaterar utskottet att barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020 och att all lagstiftning därmed ska utformas i överensstämmelse med bestämmelserna i konventionen. Principen om barnets bästa – som framgår av artikel 3 i barnkonventionen – ska därmed beaktas vid tillämpningen av lagen om preventiva vistelseförbud. Utskottet delar därför regeringens bedömning att principen om barnets bästa inte behöver nämnas särskilt i lagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 1 föreslås att det i lagen om preventiva vistelseförbud bör införas en maximal geografisk begränsning för sådana förbud. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det varken är ändamålsenligt eller nödvändigt att ange en på förhand bestämd generell förbudsradie. Lagens krav att det måste finnas en påtaglig risk för viss typ av brottslighet i det område förbudet ska gälla innebär i praktiken en väsentlig begränsning av hur stort förbudsområdet får vara. Dessutom framgår det direkt av lagtexten att det ska göras en proportionalitetsbedömning och det finns även möjlighet att förse ett förbud med särskilda begränsningar eller undantag. Utskottet anser därför att det saknas skäl att i lagen ange en maximal radie för hur stort förbudsområdet får vara. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2792 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 3 föreslås att utgångspunkten bör vara att alla som blir aktuella för vistelseförbud ska få ett offentligt biträde utsett. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att införa en generell rätt till offentligt biträde i alla ärenden om preventiva vistelseförbud. Detta överensstämmer också med hur andra lagar som inskränker en persons rörelsefrihet är utformade när det gäller rätten till offentligt biträde. Utskottet anser att regeringen har gjort en rimlig avvägning i vilka fall ett offentligt biträde ska utses i ärenden om vistelseförbud och avstyrker därför motionsyrkandena.

I motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5 föreslås att den nya lagen om preventiva vistelseförbud bör utvärderas bl.a. utifrån hur lagen påverkar barn och att den tillämpas på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt. Utskottet, som konstaterar att regeringen har angett att den avser att noga följa upp lagen och dess tillämpning, ser därmed inget behov av ett sådant tillkännagivande om uppföljning och utvärdering som föreslås i motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2792 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2023/24:57 punkterna 1–4 och motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Jag instämmer i regeringens slutsats att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka tryggheten i samhället och minska skjutningar och sprängningar. Jag delar dock inte regeringens bedömning av hur detta mål ska uppnås. För att stärka tryggheten i samhället är det inte vistelseförbud som krävs utan andra åtgärder.

Jag anser att behovet av att kunna meddela vistelseförbud inte är tillräckligt utrett och att det är tveksamt hur effektiv åtgärden är. Polisen har redan i dag möjlighet att avvisa och avlägsna personer från allmänna platser enligt ordningslagen och polislagen. Polisen får i vissa fall avvisa eller avlägsna en person från ett visst område eller utrymme om personen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den. En grundläggande förutsättning är att åtgärden ska vara nödvändig för att ordningen ska kunna upprätthållas eller för att avvärja en straffbelagd handling. Om ett avvisande eller avlägsnande är otillräckligt för att uppnå avsett resultat kan personen tillfälligt omhändertas. Jag anser därför att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att avvisa och avlägsna personer från vissa platser.

Jag instämmer i den kritik som vissa remissinstanser riktat mot regeringens förslag om att förslaget riskerar att leda till oönskade konsekvenser. Exempelvis kan brottsligheten förflyttas till nya platser och fler barn under 15 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Vidare saknas tydliga avgränsningar när det gäller vem som kan meddelas vistelseförbud, förbudsområdets storlek och längden på ett vistelseförbud.

Ur avsnittet "Preventiva vistelseförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att förhindra de kriminella nätverkens verksamhet och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet delar regeringens bedömning att begränsningen av bl.a. rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär är godtagbar i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till lagens ändamål att förebygga och förhindra brott samt öka tryggheten i det offentliga rummet. Propositionen bör därför bifallas. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2792 (V) yrkande 1. Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 28 om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det ovanstående innebär bl.a. att utskottet ställt sig bakom regeringens bedömning att det inte finns skäl att göra lagen tidsbegränsad. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2023/24:2792 (V) yrkande 2. Motionsyrkandet avslås.

När det gäller förslaget i motion 2023/24:2795 (C) om att regeringen bör återkomma med tydliggöranden avseende 3 och 5 §§ i lagen om preventiva vistelseförbud anser utskottet att de klargöranden som gjorts i lagkommentaren i propositionen får anses tillräckliga för att tydliggöra hur bestämmelserna ska tillämpas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I fråga om att barnets bästa särskilt ska beaktas vid beslut om vistelseförbud för barn som föreslås i motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 2 konstaterar utskottet att barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020 och att all lagstiftning därmed ska utformas i överensstämmelse med bestämmelserna i konventionen. Principen om barnets bästa – som framgår av artikel 3 i barnkonventionen – ska därmed beaktas vid tillämpningen av lagen om preventiva vistelseförbud. Utskottet delar därför regeringens bedömning att principen om barnets bästa inte behöver nämnas särskilt i lagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 1 föreslås att det i lagen om preventiva vistelseförbud bör införas en maximal geografisk begränsning för sådana förbud. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det varken är ändamålsenligt eller nödvändigt att ange en på förhand bestämd generell förbudsradie. Lagens krav att det måste finnas en påtaglig risk för viss typ av brottslighet i det område förbudet ska gälla innebär i praktiken en väsentlig begränsning av hur stort förbudsområdet får vara. Dessutom framgår det direkt av lagtexten att det ska göras en proportionalitetsbedömning och det finns även möjlighet att förse ett förbud med särskilda begränsningar eller undantag. Utskottet anser därför att det saknas skäl att i lagen ange en maximal radie för hur stort förbudsområdet får vara. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2792 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 3 föreslås att utgångspunkten bör vara att alla som blir aktuella för vistelseförbud ska få ett offentligt biträde utsett. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att införa en generell rätt till offentligt biträde i alla ärenden om preventiva vistelseförbud. Detta överensstämmer också med hur andra lagar som inskränker en persons rörelsefrihet är utformade när det gäller rätten till offentligt biträde. Utskottet anser att regeringen har gjort en rimlig avvägning i vilka fall ett offentligt biträde ska utses i ärenden om vistelseförbud och avstyrker därför motionsyrkandena.

I motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5 föreslås att den nya lagen om preventiva vistelseförbud bör utvärderas bl.a. utifrån hur lagen påverkar barn och att den tillämpas på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt. Utskottet, som konstaterar att regeringen har angett att den avser att noga följa upp lagen och dess tillämpning, ser därmed inget behov av ett sådant tillkännagivande om uppföljning och utvärdering som föreslås i motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2792 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2023/24:57 punkterna 1–4 och motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Jag instämmer i regeringens slutsats att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka tryggheten i samhället och minska skjutningar och sprängningar. Jag delar dock inte regeringens bedömning av hur detta mål ska uppnås. För att stärka tryggheten i samhället är det inte vistelseförbud som krävs utan andra åtgärder.

Jag anser att behovet av att kunna meddela vistelseförbud inte är tillräckligt utrett och att det är tveksamt hur effektiv åtgärden är. Polisen har redan i dag möjlighet att avvisa och avlägsna personer från allmänna platser enligt ordningslagen och polislagen. Polisen får i vissa fall avvisa eller avlägsna en person från ett visst område eller utrymme om personen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den. En grundläggande förutsättning är att åtgärden ska vara nödvändig för att ordningen ska kunna upprätthållas eller för att avvärja en straffbelagd handling. Om ett avvisande eller avlägsnande är otillräckligt för att uppnå avsett resultat kan personen tillfälligt omhändertas. Jag anser därför att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att avvisa och avlägsna personer från vissa platser.

Jag instämmer i den kritik som vissa remissinstanser riktat mot regeringens förslag om att förslaget riskerar att leda till oönskade konsekvenser. Exempelvis kan brottsligheten förflyttas till nya platser och fler barn under 15 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Vidare saknas tydliga avgränsningar när det gäller vem som kan meddelas vistelseförbud, förbudsområdets storlek och längden på ett vistelseförbud.

Ur avsnittet "Preventiva vistelseförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att förhindra de kriminella nätverkens verksamhet och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet delar regeringens bedömning att begränsningen av bl.a. rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär är godtagbar i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till lagens ändamål att förebygga och förhindra brott samt öka tryggheten i det offentliga rummet. Propositionen bör därför bifallas. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2792 (V) yrkande 1. Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 28 om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det ovanstående innebär bl.a. att utskottet ställt sig bakom regeringens bedömning att det inte finns skäl att göra lagen tidsbegränsad. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motion 2023/24:2792 (V) yrkande 2. Motionsyrkandet avslås.

När det gäller förslaget i motion 2023/24:2795 (C) om att regeringen bör återkomma med tydliggöranden avseende 3 och 5 §§ i lagen om preventiva vistelseförbud anser utskottet att de klargöranden som gjorts i lagkommentaren i propositionen får anses tillräckliga för att tydliggöra hur bestämmelserna ska tillämpas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I fråga om att barnets bästa särskilt ska beaktas vid beslut om vistelseförbud för barn som föreslås i motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 2 konstaterar utskottet att barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020 och att all lagstiftning därmed ska utformas i överensstämmelse med bestämmelserna i konventionen. Principen om barnets bästa – som framgår av artikel 3 i barnkonventionen – ska därmed beaktas vid tillämpningen av lagen om preventiva vistelseförbud. Utskottet delar därför regeringens bedömning att principen om barnets bästa inte behöver nämnas särskilt i lagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 1 föreslås att det i lagen om preventiva vistelseförbud bör införas en maximal geografisk begränsning för sådana förbud. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det varken är ändamålsenligt eller nödvändigt att ange en på förhand bestämd generell förbudsradie. Lagens krav att det måste finnas en påtaglig risk för viss typ av brottslighet i det område förbudet ska gälla innebär i praktiken en väsentlig begränsning av hur stort förbudsområdet får vara. Dessutom framgår det direkt av lagtexten att det ska göras en proportionalitetsbedömning och det finns även möjlighet att förse ett förbud med särskilda begränsningar eller undantag. Utskottet anser därför att det saknas skäl att i lagen ange en maximal radie för hur stort förbudsområdet får vara. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I motion 2023/24:2792 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 3 föreslås att utgångspunkten bör vara att alla som blir aktuella för vistelseförbud ska få ett offentligt biträde utsett. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl att införa en generell rätt till offentligt biträde i alla ärenden om preventiva vistelseförbud. Detta överensstämmer också med hur andra lagar som inskränker en persons rörelsefrihet är utformade när det gäller rätten till offentligt biträde. Utskottet anser att regeringen har gjort en rimlig avvägning i vilka fall ett offentligt biträde ska utses i ärenden om vistelseförbud och avstyrker därför motionsyrkandena.

I motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5 föreslås att den nya lagen om preventiva vistelseförbud bör utvärderas bl.a. utifrån hur lagen påverkar barn och att den tillämpas på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt. Utskottet, som konstaterar att regeringen har angett att den avser att noga följa upp lagen och dess tillämpning, ser därmed inget behov av ett sådant tillkännagivande om uppföljning och utvärdering som föreslås i motion 2023/24:2794 (S) och motion 2023/24:2793 (MP) yrkande 4 och 5. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2792 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2023/24:57 punkterna 1–4 och motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Jag instämmer i regeringens slutsats att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka tryggheten i samhället och minska skjutningar och sprängningar. Jag delar dock inte regeringens bedömning av hur detta mål ska uppnås. För att stärka tryggheten i samhället är det inte vistelseförbud som krävs utan andra åtgärder.

Jag anser att behovet av att kunna meddela vistelseförbud inte är tillräckligt utrett och att det är tveksamt hur effektiv åtgärden är. Polisen har redan i dag möjlighet att avvisa och avlägsna personer från allmänna platser enligt ordningslagen och polislagen. Polisen får i vissa fall avvisa eller avlägsna en person från ett visst område eller utrymme om personen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den. En grundläggande förutsättning är att åtgärden ska vara nödvändig för att ordningen ska kunna upprätthållas eller för att avvärja en straffbelagd handling. Om ett avvisande eller avlägsnande är otillräckligt för att uppnå avsett resultat kan personen tillfälligt omhändertas. Jag anser därför att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att avvisa och avlägsna personer från vissa platser.

Jag instämmer i den kritik som vissa remissinstanser riktat mot regeringens förslag om att förslaget riskerar att leda till oönskade konsekvenser. Exempelvis kan brottsligheten förflyttas till nya platser och fler barn under 15 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Vidare saknas tydliga avgränsningar när det gäller vem som kan meddelas vistelseförbud, förbudsområdets storlek och längden på ett vistelseförbud.

Ur avsnittet "Preventiva vistelseförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet