Säkerhetszoner

Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort en utförlig analys av behovet av nya polisiära befogenheter, förslagets förväntade effektivitet och nytta samt de risker för ökat intrång i enskildas integritet och diskriminering som förslaget kan föra med sig.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett påtagligt behov av utökade möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål och att ett system med säkerhetszoner kan förväntas vara en effektiv åtgärd för att motverka skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de positiva effekter som förslaget förväntas medföra, i form av förbättrad förmåga att förhindra allvarliga våldsbrott och att trygga allmänheten, väger tyngre än de potentiella negativa effekterna. Utskottet bedömer också, liksom regeringen, att förslaget är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och att det saknas mindre ingripande och jämförbara alternativ.

När det gäller beredningen av förslaget anser utskottet att regeringen på ett tillfredsställande sätt har motiverat varför lagstiftningsärendet är så brådskande att en sedvanlig remisstid skulle ha varit alltför lång. Utskottet delar regeringens bedömning att förslaget och dess konsekvenser har blivit tillräckligt belysta genom remitteringen och att beredningskravet enligt regeringsformen är uppfyllt.

Regeringens förslag innebär att ett beslut om en säkerhetszon ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Utskottet noterar att regeringen efter Lagrådets synpunkter har tydliggjort vem som har rätt att överklaga beslutet och anser, i likhet med regeringen, att rätten att överklaga inte kan förväntas bli ineffektiv som kontrollmekanism.

Sammantaget anser utskottet att regeringens lagförslag har fått en ändamålsenlig utformning och att det bör antas av riksdagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2829 (V) yrkande 1, 2023/24:2831 (S) yrkande 1, 2023/24:2832 (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 (C).

Utskottet är för närvarande inte berett att ta något initiativ till ytterligare ändringar av polislagens bestämmelser om kroppsvisitation och avstyrker därför motion 2023/24:2831 (S) yrkande 2.

När det gäller förutsättningarna för en säkerhetszon anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 2 om att kraven för att införa en säkerhetszon bör höjas.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det inte bör införas någon fast gräns för hur omfattande en säkerhetszon får vara. Utöver kravet på att zonen ska avse ett avgränsat område ligger det enligt utskottet en tillräcklig begränsning i att säkerhetszonen får införas endast i det område där risken för en skjutning eller sprängning är påtaglig och att åtgärden ska vara nödvändig och proportionerlig. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 3.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att en förlängning av en säkerhetszon bör kunna beslutas om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda och att det inte bör finnas någon gräns för hur många beslut i rad som får fattas i fråga om samma område. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 4 om att det bör etableras en sammantagen tidsgräns för hur länge en säkerhetszon får gälla. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller ingripanden mot barn konstaterar utskottet att regeringen i propositionen framhåller att ett beslut om kroppsvisitation eller husrannsakan som rör ett barn måste fattas med särskild omsorg. Åtgärden ska vara förenlig med de rättigheter som barn har enligt barnkonventionen. Det betyder bl.a. att de hänsyn som enligt konventionen ska tas till barnets bästa och barnets rätt till sin integritet måste beaktas vid avvägningen mot det behov som finns av åtgärden. Som regeringen anför följer kraven på restriktivitet, förutom av barnkonventionen, av allmänna principer om tvångsmedelsanvändning. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens uppfattning att det inte behövs någon särskild reglering av ingripanden mot barn inom en säkerhetszon och ser inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 5. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ till att införa ett mer omfattande ramverk för visitationer av barn och avstyrker därför även motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 6.

Som framgår ovan har utskottet ställt sig bakom regeringens förslag till ändringar i polislagen som bl.a. innebär att protokoll ska föras över alla kroppsvisitationer som utförs enligt den lagen. Utskottet anser inte att det finns skäl att ta något initiativ till att därutöver införa ett sådant kvittosystem som föreslås i motion 2023/24:2831 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte heller framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att bl.a. stärka rutinerna för dokumentation som efterfrågas i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 7. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet konstaterar slutligen att regleringen av säkerhetszoner enligt propositionen ska utvärderas, antingen genom en utredning eller genom ett regeringsuppdrag till relevant myndighet, och att utvärderingen ska inledas cirka tre år efter ikraftträdandet. Vid utvärderingen kommer bl.a. användningen av säkerhetszoner ur ett effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv, den praktiska tillämpningen och det fortsatta behovet av regleringen att analyseras. Mot denna bakgrund anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte finns något behov av att tidsbegränsa lagstiftningen. Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ i fråga om uppföljning och utvärdering av regleringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:2829 (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 (MP) yrkandena 8–10.

Ur avsnittet "Säkerhetszoner" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort en utförlig analys av behovet av nya polisiära befogenheter, förslagets förväntade effektivitet och nytta samt de risker för ökat intrång i enskildas integritet och diskriminering som förslaget kan föra med sig.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett påtagligt behov av utökade möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål och att ett system med säkerhetszoner kan förväntas vara en effektiv åtgärd för att motverka skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de positiva effekter som förslaget förväntas medföra, i form av förbättrad förmåga att förhindra allvarliga våldsbrott och att trygga allmänheten, väger tyngre än de potentiella negativa effekterna. Utskottet bedömer också, liksom regeringen, att förslaget är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och att det saknas mindre ingripande och jämförbara alternativ.

När det gäller beredningen av förslaget anser utskottet att regeringen på ett tillfredsställande sätt har motiverat varför lagstiftningsärendet är så brådskande att en sedvanlig remisstid skulle ha varit alltför lång. Utskottet delar regeringens bedömning att förslaget och dess konsekvenser har blivit tillräckligt belysta genom remitteringen och att beredningskravet enligt regeringsformen är uppfyllt.

Regeringens förslag innebär att ett beslut om en säkerhetszon ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Utskottet noterar att regeringen efter Lagrådets synpunkter har tydliggjort vem som har rätt att överklaga beslutet och anser, i likhet med regeringen, att rätten att överklaga inte kan förväntas bli ineffektiv som kontrollmekanism.

Sammantaget anser utskottet att regeringens lagförslag har fått en ändamålsenlig utformning och att det bör antas av riksdagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2829 (V) yrkande 1, 2023/24:2831 (S) yrkande 1, 2023/24:2832 (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 (C).

Utskottet är för närvarande inte berett att ta något initiativ till ytterligare ändringar av polislagens bestämmelser om kroppsvisitation och avstyrker därför motion 2023/24:2831 (S) yrkande 2.

När det gäller förutsättningarna för en säkerhetszon anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 2 om att kraven för att införa en säkerhetszon bör höjas.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det inte bör införas någon fast gräns för hur omfattande en säkerhetszon får vara. Utöver kravet på att zonen ska avse ett avgränsat område ligger det enligt utskottet en tillräcklig begränsning i att säkerhetszonen får införas endast i det område där risken för en skjutning eller sprängning är påtaglig och att åtgärden ska vara nödvändig och proportionerlig. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 3.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att en förlängning av en säkerhetszon bör kunna beslutas om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda och att det inte bör finnas någon gräns för hur många beslut i rad som får fattas i fråga om samma område. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 4 om att det bör etableras en sammantagen tidsgräns för hur länge en säkerhetszon får gälla. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller ingripanden mot barn konstaterar utskottet att regeringen i propositionen framhåller att ett beslut om kroppsvisitation eller husrannsakan som rör ett barn måste fattas med särskild omsorg. Åtgärden ska vara förenlig med de rättigheter som barn har enligt barnkonventionen. Det betyder bl.a. att de hänsyn som enligt konventionen ska tas till barnets bästa och barnets rätt till sin integritet måste beaktas vid avvägningen mot det behov som finns av åtgärden. Som regeringen anför följer kraven på restriktivitet, förutom av barnkonventionen, av allmänna principer om tvångsmedelsanvändning. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens uppfattning att det inte behövs någon särskild reglering av ingripanden mot barn inom en säkerhetszon och ser inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 5. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ till att införa ett mer omfattande ramverk för visitationer av barn och avstyrker därför även motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 6.

Som framgår ovan har utskottet ställt sig bakom regeringens förslag till ändringar i polislagen som bl.a. innebär att protokoll ska föras över alla kroppsvisitationer som utförs enligt den lagen. Utskottet anser inte att det finns skäl att ta något initiativ till att därutöver införa ett sådant kvittosystem som föreslås i motion 2023/24:2831 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte heller framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att bl.a. stärka rutinerna för dokumentation som efterfrågas i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 7. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet konstaterar slutligen att regleringen av säkerhetszoner enligt propositionen ska utvärderas, antingen genom en utredning eller genom ett regeringsuppdrag till relevant myndighet, och att utvärderingen ska inledas cirka tre år efter ikraftträdandet. Vid utvärderingen kommer bl.a. användningen av säkerhetszoner ur ett effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv, den praktiska tillämpningen och det fortsatta behovet av regleringen att analyseras. Mot denna bakgrund anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte finns något behov av att tidsbegränsa lagstiftningen. Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ i fråga om uppföljning och utvärdering av regleringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:2829 (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 (MP) yrkandena 8–10.

Ur avsnittet "Säkerhetszoner" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort en utförlig analys av behovet av nya polisiära befogenheter, förslagets förväntade effektivitet och nytta samt de risker för ökat intrång i enskildas integritet och diskriminering som förslaget kan föra med sig.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett påtagligt behov av utökade möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål och att ett system med säkerhetszoner kan förväntas vara en effektiv åtgärd för att motverka skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de positiva effekter som förslaget förväntas medföra, i form av förbättrad förmåga att förhindra allvarliga våldsbrott och att trygga allmänheten, väger tyngre än de potentiella negativa effekterna. Utskottet bedömer också, liksom regeringen, att förslaget är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och att det saknas mindre ingripande och jämförbara alternativ.

När det gäller beredningen av förslaget anser utskottet att regeringen på ett tillfredsställande sätt har motiverat varför lagstiftningsärendet är så brådskande att en sedvanlig remisstid skulle ha varit alltför lång. Utskottet delar regeringens bedömning att förslaget och dess konsekvenser har blivit tillräckligt belysta genom remitteringen och att beredningskravet enligt regeringsformen är uppfyllt.

Regeringens förslag innebär att ett beslut om en säkerhetszon ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Utskottet noterar att regeringen efter Lagrådets synpunkter har tydliggjort vem som har rätt att överklaga beslutet och anser, i likhet med regeringen, att rätten att överklaga inte kan förväntas bli ineffektiv som kontrollmekanism.

Sammantaget anser utskottet att regeringens lagförslag har fått en ändamålsenlig utformning och att det bör antas av riksdagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2829 (V) yrkande 1, 2023/24:2831 (S) yrkande 1, 2023/24:2832 (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 (C).

Utskottet är för närvarande inte berett att ta något initiativ till ytterligare ändringar av polislagens bestämmelser om kroppsvisitation och avstyrker därför motion 2023/24:2831 (S) yrkande 2.

När det gäller förutsättningarna för en säkerhetszon anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 2 om att kraven för att införa en säkerhetszon bör höjas.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det inte bör införas någon fast gräns för hur omfattande en säkerhetszon får vara. Utöver kravet på att zonen ska avse ett avgränsat område ligger det enligt utskottet en tillräcklig begränsning i att säkerhetszonen får införas endast i det område där risken för en skjutning eller sprängning är påtaglig och att åtgärden ska vara nödvändig och proportionerlig. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 3.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att en förlängning av en säkerhetszon bör kunna beslutas om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda och att det inte bör finnas någon gräns för hur många beslut i rad som får fattas i fråga om samma område. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 4 om att det bör etableras en sammantagen tidsgräns för hur länge en säkerhetszon får gälla. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller ingripanden mot barn konstaterar utskottet att regeringen i propositionen framhåller att ett beslut om kroppsvisitation eller husrannsakan som rör ett barn måste fattas med särskild omsorg. Åtgärden ska vara förenlig med de rättigheter som barn har enligt barnkonventionen. Det betyder bl.a. att de hänsyn som enligt konventionen ska tas till barnets bästa och barnets rätt till sin integritet måste beaktas vid avvägningen mot det behov som finns av åtgärden. Som regeringen anför följer kraven på restriktivitet, förutom av barnkonventionen, av allmänna principer om tvångsmedelsanvändning. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens uppfattning att det inte behövs någon särskild reglering av ingripanden mot barn inom en säkerhetszon och ser inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 5. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ till att införa ett mer omfattande ramverk för visitationer av barn och avstyrker därför även motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 6.

Som framgår ovan har utskottet ställt sig bakom regeringens förslag till ändringar i polislagen som bl.a. innebär att protokoll ska föras över alla kroppsvisitationer som utförs enligt den lagen. Utskottet anser inte att det finns skäl att ta något initiativ till att därutöver införa ett sådant kvittosystem som föreslås i motion 2023/24:2831 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte heller framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att bl.a. stärka rutinerna för dokumentation som efterfrågas i motion 2023/24:2832 (MP) yrkande 7. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet konstaterar slutligen att regleringen av säkerhetszoner enligt propositionen ska utvärderas, antingen genom en utredning eller genom ett regeringsuppdrag till relevant myndighet, och att utvärderingen ska inledas cirka tre år efter ikraftträdandet. Vid utvärderingen kommer bl.a. användningen av säkerhetszoner ur ett effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv, den praktiska tillämpningen och det fortsatta behovet av regleringen att analyseras. Mot denna bakgrund anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte finns något behov av att tidsbegränsa lagstiftningen. Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ i fråga om uppföljning och utvärdering av regleringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:2829 (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 (MP) yrkandena 8–10.

Ur avsnittet "Säkerhetszoner" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet