Våldsbrott och brottsoffer

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 19 och 27. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 19 och 27. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 19 och 27. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 19 och 27. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 19 och 27. Läs betänkandet

Utskottet ser allvarligt på att äldre personer utsätts för bedrägerier. Det är därför positivt att betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd – mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön har överlämnats till regeringen och även remitterats. Utskottet noterar att det i betänkandet finns förslag på lagändringar som rör brottslighet mot äldre. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att bedrägerier mot äldre ska rubriceras som grova brott som efterfrågas i motion 2023/24:1224 (C). Motionen avstyrks.

Som framgår ovan är frågan om bedrägerier uppmärksammad i flera sammanhang och det pågår ett omfattande arbete för att förhindra bedrägerier mot äldre. Utskottet anser inte att det framkommit någon omständighet som ger anledning för riksdagen att nu ta något sådant initiativ som motionären efterfrågar om åtgärder för att förhindra bedrägerier mot äldre. Motion 2023/24:2460 (C) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bedrägerier mot äldre" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 21 och 23. Läs betänkandet

Som framgår ovan pågår en omfattande översyn av kontaktförbudslagstiftningen. Betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer överlämnades till regeringen i februari 2024. Utredningen bedömer att förslagen kommer att leda till fler kontaktförbud och en ökad användning av elektronisk övervakning. Utredningen bedömer också att fler personer kommer att få ett ändamålsenligt skydd samt att förslagen kommer att få positiva effekter för barns rättigheter.

Utskottet är därför inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om utvidgat kontaktförbud, om en utredning om automatiskt kontaktförbud vid fällande dom för brott i nära relation samt begränsning till geografiskt område när det gäller särskilt utvidgat kontaktförbud, om att kvinnor med skyddad identitet självständigt ska kunna ansöka om kontaktförbud, om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag eller om förbättrad samverkan kring kvinnor som tvingas gömma sig. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 71, 2023/24:2499 (C) yrkande 13, 2023/24:2588 (C) yrkande 2, 2023/24:2669 (MP) yrkande 71, 2023/24:2664 yrkande 114 och 2023/24:2640 (S) yrkande 58.

Ur avsnittet "Kontaktförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 24 och 26. Läs betänkandet

Som framgår ovan pågår en omfattande översyn av kontaktförbudslagstiftningen. Betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer överlämnades till regeringen i februari 2024. Utredningen bedömer att förslagen kommer att leda till fler kontaktförbud och en ökad användning av elektronisk övervakning. Utredningen bedömer också att fler personer kommer att få ett ändamålsenligt skydd samt att förslagen kommer att få positiva effekter för barns rättigheter.

Utskottet är därför inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om utvidgat kontaktförbud, om en utredning om automatiskt kontaktförbud vid fällande dom för brott i nära relation samt begränsning till geografiskt område när det gäller särskilt utvidgat kontaktförbud, om att kvinnor med skyddad identitet självständigt ska kunna ansöka om kontaktförbud, om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag eller om förbättrad samverkan kring kvinnor som tvingas gömma sig. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 71, 2023/24:2499 (C) yrkande 13, 2023/24:2588 (C) yrkande 2, 2023/24:2669 (MP) yrkande 71, 2023/24:2664 yrkande 114 och 2023/24:2640 (S) yrkande 58.

Ur avsnittet "Kontaktförbud" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 24 och 26. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 27. Läs betänkandet

Som framgår ovan finns det en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Den utgör en grund och en inriktning för arbetet mot rasism och hatbrott inom de strategiska områden som identifierats, bl.a. mer kunskap samt utbildning och forskning. Den nationella planen har kompletterats med åtgärdsprogram från Brottsförebyggande rådet med syftet att motverka afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi respektive rasism mot samer. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om samtliga hatbrottsgrunder. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:18 (V) yrkande 3.

Enligt instruktionen för Brottsoffermyndigheten har myndigheten bl.a. i uppgift att vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Trygghetsberedningen har föreslagit att Brottsoffermyndigheten ska få ett förstärkt uppdrag att, i samråd med andra berörda aktörer, systematiskt sammanställa och tillgängliggöra relevant kunskap på brottsofferområdet. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom att Brottsoffermyndigheten bör få i uppdrag att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 145.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i en motion om att överväga att etablera ett forskningsinstitut med utvärderingsuppdrag för nationella och lokala trygghetsinsatser. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:1135 (M).

Trygghetsberedningen har föreslagit att regeringen utreder förutsättningarna för Polismyndigheten att, med iakttagande av kraven på saklighet och opartiskhet, förmedla uppgifter om brottsutsatta. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet finner utskottet inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 150. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om en brottsofferlag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 78 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 139. Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om att en person som gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Därmed avstyrks motion 2023/24:2499 (C) yrkande 9. Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om bättre skydd till brottsoffer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 77 och 2023/24:1628 (C) yrkande 18.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs om stärkta rättigheter för personer som utsatts för sexualbrott. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:2664 (MP) yrkande 83.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 22 och 25. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Som framgår ovan finns det en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Den utgör en grund och en inriktning för arbetet mot rasism och hatbrott inom de strategiska områden som identifierats, bl.a. mer kunskap samt utbildning och forskning. Den nationella planen har kompletterats med åtgärdsprogram från Brottsförebyggande rådet med syftet att motverka afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi respektive rasism mot samer. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om samtliga hatbrottsgrunder. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:18 (V) yrkande 3.

Enligt instruktionen för Brottsoffermyndigheten har myndigheten bl.a. i uppgift att vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Trygghetsberedningen har föreslagit att Brottsoffermyndigheten ska få ett förstärkt uppdrag att, i samråd med andra berörda aktörer, systematiskt sammanställa och tillgängliggöra relevant kunskap på brottsofferområdet. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom att Brottsoffermyndigheten bör få i uppdrag att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 145.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i en motion om att överväga att etablera ett forskningsinstitut med utvärderingsuppdrag för nationella och lokala trygghetsinsatser. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:1135 (M).

Trygghetsberedningen har föreslagit att regeringen utreder förutsättningarna för Polismyndigheten att, med iakttagande av kraven på saklighet och opartiskhet, förmedla uppgifter om brottsutsatta. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet finner utskottet inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 150. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om en brottsofferlag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 78 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 139. Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om att en person som gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Därmed avstyrks motion 2023/24:2499 (C) yrkande 9. Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om bättre skydd till brottsoffer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 77 och 2023/24:1628 (C) yrkande 18.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs om stärkta rättigheter för personer som utsatts för sexualbrott. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:2664 (MP) yrkande 83.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 25. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag av regeringen att analysera och ta ställning till bl.a. om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något sådant tillkännagivande till regeringen om skärpta straff för hedersrelaterat våld som efterfrågas i motion 2023/24:884 (SD) yrkande 5. Utskottet avstyrker därför motionen.

När det gäller frågan om preskriptionstid för hedersrelaterade brott ansåg Hedersbrottsutredningen att de allmänna reglerna om preskription bör gälla för hedersbrott. Inte heller Preskriptionsutredningen ansåg att det var påkallat att ändra preskriptionstiderna för hedersbrott. Enlig propositionsförteckningen avser regeringen att besluta om propositionen En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i juni 2024. Utskottet är därför inte berett att nu, som anförs i motion 2023/24:1396 (M) yrkande 15, föreslå något tillkännagivande till regeringen om att möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv bör ses över. Utskottet avstyrker därför motionen.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något tillkännagivande till regeringen om att det bör ses över vilka befogenheter myndigheter och rättsväsen behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen, om att det bör klargöras om begränsningar av flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott, om att det behövs ett nytt straffrättsligt förbud mot kvinnoförnedrande moralpoliser samt utomrättsliga rättegångar och avtal såsom brudgåva och förmyndare för kvinnor för att godkänna skilsmässor eller om ett straffrättsligt ansvar för vårdnadshavare som inte förhindrar könsstympning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:1396 (M) yrkande 5 och 9, 2023/24:2413 (L) yrkande 18 och 2023/24:884 (SD) yrkande 7.

Utskottet konstaterar att Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige samt andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:884 (SD) yrkande 4 om att en utredning bör tillsättas om hedersrelaterad brottslighet för att se hur situationen är i dag. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet anser att det är av stor vikt att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Regeringen fattade den 27 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor till riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om att det bör klargöras vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1396 (M) yrkande 10.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag att säkerställa att det finns en särskild nationell funktion dit de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt deras närstående kan vända sig för råd och vägledning. Som framgår ovan har regeringen fattat beslut om flera olika myndighetsuppdrag för att utveckla och intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden finns det inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 82 om att brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar bör ses över. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 21. Läs betänkandet

Som framgår ovan finns det en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Den utgör en grund och en inriktning för arbetet mot rasism och hatbrott inom de strategiska områden som identifierats, bl.a. mer kunskap samt utbildning och forskning. Den nationella planen har kompletterats med åtgärdsprogram från Brottsförebyggande rådet med syftet att motverka afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi respektive rasism mot samer. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om samtliga hatbrottsgrunder. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:18 (V) yrkande 3.

Enligt instruktionen för Brottsoffermyndigheten har myndigheten bl.a. i uppgift att vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Trygghetsberedningen har föreslagit att Brottsoffermyndigheten ska få ett förstärkt uppdrag att, i samråd med andra berörda aktörer, systematiskt sammanställa och tillgängliggöra relevant kunskap på brottsofferområdet. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom att Brottsoffermyndigheten bör få i uppdrag att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 145.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i en motion om att överväga att etablera ett forskningsinstitut med utvärderingsuppdrag för nationella och lokala trygghetsinsatser. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:1135 (M).

Trygghetsberedningen har föreslagit att regeringen utreder förutsättningarna för Polismyndigheten att, med iakttagande av kraven på saklighet och opartiskhet, förmedla uppgifter om brottsutsatta. Mot bakgrund av att ärendet bereds inom Regeringskansliet finner utskottet inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 150. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om en brottsofferlag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 78 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 139. Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare när det gäller frågan om att en person som gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Därmed avstyrks motion 2023/24:2499 (C) yrkande 9. Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om bättre skydd till brottsoffer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 77 och 2023/24:1628 (C) yrkande 18.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs om stärkta rättigheter för personer som utsatts för sexualbrott. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:2664 (MP) yrkande 83.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 22. Läs betänkandet

Projekt Igor är ett samverkansprojekt mot våld i nära relationer som bedrivs av polisområde City i Stockholm och socialtjänsten vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. I motion 2023/24:2640 (S) yrkande 66 föreslås att arbetssättet som t.ex. används i polisens projekt Igor införs i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten särskilt ska redovisa vilket utvecklingsarbete som bedrivs för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden som rör brott i nära relationer. Utskottet anser mot bakgrund av detta att myndigheten själv bör bedöma vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att motverka våld i nära relationer. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen fattade den 21 mars 2024 beslut om att överlämna proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden till riksdagen som bl.a. innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2024. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att det ska vara förövaren som ska flytta när han eller hon utövat våld i hemmet. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2484 (C) yrkande 42.

Utskottet konstaterar att det i Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 anges att myndigheten ska återrapportera det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024 att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs inom Polismyndigheten när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om bl.a. mäns våld mot kvinnor som föreslås i motion 2023/24:994 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Av Socialstyrelsens handbok, som ger stöd för tillämpningen av myndighetens föreskrifter och allmänna råd och även övriga regelverk för arbetet mot våld i nära relationer, framgår att en våldsutsatt person ska få stöd och hjälp av socialtjänsten och polisen för att vid behov kunna hämta personliga tillhörigheter från sin bostad. Eftersom det redan finns en möjlighet för våldsutsatta att få hjälp att hämta sina tillhörigheter anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:685 (MP) yrkande 2 om att en våldsutsatt ska kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2377 (S) om att lagstiftningen bör ses över så att även digitalt våld kan identifieras som en del av våldsutövares våldsmönster eller det som efterfrågas i motion 2023/24:2375 (S) om en översyn av lagstiftningen för att öka den digitala kvinnofriden. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 19. Läs betänkandet

Som framgår ovan redovisades betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn i januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen tar ett helhetsgrepp på flera frågor som rör unga brottsoffer. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte nu skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram nationella riktlinjer för barnahus i hela landet. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:994 (V) yrkande 4.

Som framgår ovan trädde ett antal lagändringar i kraft den 1 juli 2023 som syftar till att markera allvaret i brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser samt att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa sådan kriminalitet. Det infördes bl.a. en ny straffbestämmelse som gör det straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att regeringen bör överväga en lagändring med syftet att den unga åldern ensam ska anses utgöra nödläge vid brottsbeskrivningen av människohandel. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:1278 (M) yrkande 1.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motion 2023/24:591 (M) om att införandet av detektionsverktyg mot barnpornografi bör uppmuntras i offentlig verksamhets it-miljöer eller i motion 2023/24:2590 (C) yrkande 1 om att programvara bör användas som säkerställer att material som polisen klassificerat som sexuellt övergrepp på barn inte kan hanteras, spridas eller laddas ned obemärkt på enheter i offentliga verksamheters it-miljö. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkt 29. Läs betänkandet

Som framgår ovan redovisades betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn i januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen tar ett helhetsgrepp på flera frågor som rör unga brottsoffer. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte nu skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram nationella riktlinjer för barnahus i hela landet. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:994 (V) yrkande 4.

Som framgår ovan trädde ett antal lagändringar i kraft den 1 juli 2023 som syftar till att markera allvaret i brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser samt att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa sådan kriminalitet. Det infördes bl.a. en ny straffbestämmelse som gör det straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att regeringen bör överväga en lagändring med syftet att den unga åldern ensam ska anses utgöra nödläge vid brottsbeskrivningen av människohandel. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:1278 (M) yrkande 1.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motion 2023/24:591 (M) om att införandet av detektionsverktyg mot barnpornografi bör uppmuntras i offentlig verksamhets it-miljöer eller i motion 2023/24:2590 (C) yrkande 1 om att programvara bör användas som säkerställer att material som polisen klassificerat som sexuellt övergrepp på barn inte kan hanteras, spridas eller laddas ned obemärkt på enheter i offentliga verksamheters it-miljö. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motion 2023/24:1142 (M) yrkande 2 om att ett register över återfallsförbrytare i sexualbrott mot barn bör övervägas eller i motion 2023/24:1737 (C) där det efterfrågas en utredning av möjligheten till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Registerkontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 31. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:JuU14. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Projekt Igor, punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 66.

Ställningstagande

Vi anser att satsningarna på polisen och övriga rättsväsendet måste fortsätta. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som alla andra allvarliga brott. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Det arbetssätt som användes av t.ex. Stockholmspolisen i projekt Igor måste värnas och spridas till alla delar av landet.

2.

Förövaren ska flytta vid våld i hemmet, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 42.

Ställningstagande

Vid våld i hemmet är frågan om att inte känna trygghet i sin bostadssituation en ytterligare aspekt av svårigheterna att lämna en farlig relation. Jag anser att utgångspunkten alltid måste vara att det är den som utsätter någon för våld, hot och trakasserier som ska flytta från den gemensamma bostaden. Det är därför förövaren, i fall när våld utövats i hemmet, som ska flyttas – exempelvis genom att vistelseförbud kan innefatta en hel kommun.

3.

Förundersökningar, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Sedan 2019 pågår en långsiktig satsning inom Polismyndigheten för särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar t.ex. om kompetenshöjande insatser och förbättrade möjligheter till tidig bevissäkring och om att anställa fler medarbetare. Jag anser att det pågående arbetet inom Polismyndigheten är mycket lovvärt och positivt. Det finns dock fortfarande ett genomgående problem inom hela rättskedjan när det gäller hanteringen av mäns våld mot kvinnor och barn. Det finns t.ex. genomgående brister från polisens upptagning av anmälan, eventuellt beslut om kontaktförbud för den våldsamma mannen, säkrande av teknisk bevisning och åklagarens utredning till tingsrättens dom.

Jag anser därför att det är dags att göra en bred och genomgripande översyn av hur polis och åklagare arbetar med förundersökningar i ärenden där kvinnor och barn utsatts för våld i nära relationer och/eller sexuella övergrepp liksom när barn bevittnat våld. Syftet med denna genomlysning bör vara att ta fram åtgärder för att komma till rätta med de brister som översynen visar på. Regeringen bör därför ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om mäns våld mot kvinnor, våld mot barn och sexualbrott liksom när barn bevittnat våld, i syfte att sprida goda exempel, kommentera eventuella brister och föreslå förbättringar.

4.

Ekonomiskt våld, punkt 4 (MP)

av Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:685 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Ekonomiskt våld handlar om maktutövning och kontroll, och kan göra det svårt att lämna en relation. Det kan handla om att kontrollera hur den andra personen använder sin lön, att gömma undan gemensamma pengar eller att ta lån i partnerns namn och därmed skuldsätta henne. Det finns studier som visar att så många som 75 procent av dem som utsatts för fysiskt och psykiskt våld i hemmet också utsatts för ekonomiskt våld.

Många som lämnar en våldsam relation får ofta inte möjlighet att ta med sig sina tillhörigheter utan flyr med endast kläderna de har på sig för att undvika våld. Jag anser att det ska finnas möjlighet för en våldsutsatt att få fysiskt skydd för att kunna återvända till bostaden och hämta sina och eventuella barns tillhörigheter. Detta bör vara tydligare reglerat än det är i dag.

5.

Digitalt våld som en del av våldsmönstret, punkt 5 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2377 av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S).

Ställningstagande

Digitalt våld är ett växande problem som behöver inkluderas tydligt inom ramen för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Konsekvenserna av digitalt våld för utsatta kvinnor är omfattande och utgör ett allvarligt angrepp på kvinnors grundläggande rätt till frihet. I dag krävs det ofta fysiskt våld för att det ska bli en fällande dom, vilket innebär att det digitala våldet inte tillmäts tillräcklig vikt.

Det är viktigt att se över och uppdatera lagar och riktlinjer som rör kontakt- och närvaroförbud. Kontakt via sms, telefonsamtal, sociala medier eller andra digitala plattformar måste ses som allvarliga överträdelser av sådana förbud. Denna typ av digitalt våld måste leda till konsekvenser för våldsutövarna.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet