Unga lagöverträdare

Att vara häktad innebär ett stort intrång i den personliga integriteten och en psykisk påfrestning för den enskilde, och detta gäller särskilt för den som är under 18 år. Inte minst gäller detta i de fall då den häktades kontakter med omvärlden är inskränkta genom restriktioner. Som anförs i 23 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) får den som inte har fyllt 18 år häktas endast om det finns synnerliga skäl. Det är enligt utskottet också angeläget att barn är frihetsberövade i häkte under kortast möjliga tid. Barn och unga dras i allt högre utsträckning in i organiserad brottslighet av allvarligt slag, en typ av brottslighet som typiskt sett är svårutredd, vilket kräver lång utredningstid och ofta föranleder huvudförhandlingar som pågår under lång tid. Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter för barn och unga ska enligt utskottet alltid beaktas. Samtidigt måste hänsyn tas till intresset av att effektivt kunna förhindra, utreda och lagföra brott.

Som utskottet tidigare anfört är en tidsgräns om 30 dagar alltför långtgående och skulle riskera att ha en negativ inverkan på förutsättningarna att utreda och lagföra allvarliga brott som begås av barn. Även om det är angeläget att barn är häktade så kort tid som möjligt kan en sådan ordning därför inte godtas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:436 (V) yrkande 11.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om placering av barn på särskilda ungdomshem utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2023/24:436 (V) yrkande 12 avstyrks därför.

När det gäller frågan om placering av barn i polisarrester konstaterar utskottet att den som inte har fyllt 18 år och är gripen eller anhållen får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Detta innebär att barn endast bör placeras i polisarrest i undantagsfall. Även om det givetvis vore att föredra att barn aldrig hålls i förvar i polisarrest kan det inte uteslutas att det i ett enskilt fall kan uppstå ett sådant behov. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:436 (V) yrkande 13.

Ur avsnittet "Frihetsberövanden" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Att vara häktad innebär ett stort intrång i den personliga integriteten och en psykisk påfrestning för den enskilde, och detta gäller särskilt för den som är under 18 år. Inte minst gäller detta i de fall då den häktades kontakter med omvärlden är inskränkta genom restriktioner. Som anförs i 23 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) får den som inte har fyllt 18 år häktas endast om det finns synnerliga skäl. Det är enligt utskottet också angeläget att barn är frihetsberövade i häkte under kortast möjliga tid. Barn och unga dras i allt högre utsträckning in i organiserad brottslighet av allvarligt slag, en typ av brottslighet som typiskt sett är svårutredd, vilket kräver lång utredningstid och ofta föranleder huvudförhandlingar som pågår under lång tid. Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter för barn och unga ska enligt utskottet alltid beaktas. Samtidigt måste hänsyn tas till intresset av att effektivt kunna förhindra, utreda och lagföra brott.

Som utskottet tidigare anfört är en tidsgräns om 30 dagar alltför långtgående och skulle riskera att ha en negativ inverkan på förutsättningarna att utreda och lagföra allvarliga brott som begås av barn. Även om det är angeläget att barn är häktade så kort tid som möjligt kan en sådan ordning därför inte godtas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:436 (V) yrkande 11.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om placering av barn på särskilda ungdomshem utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2023/24:436 (V) yrkande 12 avstyrks därför.

När det gäller frågan om placering av barn i polisarrester konstaterar utskottet att den som inte har fyllt 18 år och är gripen eller anhållen får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Detta innebär att barn endast bör placeras i polisarrest i undantagsfall. Även om det givetvis vore att föredra att barn aldrig hålls i förvar i polisarrest kan det inte uteslutas att det i ett enskilt fall kan uppstå ett sådant behov. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:436 (V) yrkande 13.

Ur avsnittet "Frihetsberövanden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Att vara häktad innebär ett stort intrång i den personliga integriteten och en psykisk påfrestning för den enskilde, och detta gäller särskilt för den som är under 18 år. Inte minst gäller detta i de fall då den häktades kontakter med omvärlden är inskränkta genom restriktioner. Som anförs i 23 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) får den som inte har fyllt 18 år häktas endast om det finns synnerliga skäl. Det är enligt utskottet också angeläget att barn är frihetsberövade i häkte under kortast möjliga tid. Barn och unga dras i allt högre utsträckning in i organiserad brottslighet av allvarligt slag, en typ av brottslighet som typiskt sett är svårutredd, vilket kräver lång utredningstid och ofta föranleder huvudförhandlingar som pågår under lång tid. Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter för barn och unga ska enligt utskottet alltid beaktas. Samtidigt måste hänsyn tas till intresset av att effektivt kunna förhindra, utreda och lagföra brott.

Som utskottet tidigare anfört är en tidsgräns om 30 dagar alltför långtgående och skulle riskera att ha en negativ inverkan på förutsättningarna att utreda och lagföra allvarliga brott som begås av barn. Även om det är angeläget att barn är häktade så kort tid som möjligt kan en sådan ordning därför inte godtas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:436 (V) yrkande 11.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om placering av barn på särskilda ungdomshem utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2023/24:436 (V) yrkande 12 avstyrks därför.

När det gäller frågan om placering av barn i polisarrester konstaterar utskottet att den som inte har fyllt 18 år och är gripen eller anhållen får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Detta innebär att barn endast bör placeras i polisarrest i undantagsfall. Även om det givetvis vore att föredra att barn aldrig hålls i förvar i polisarrest kan det inte uteslutas att det i ett enskilt fall kan uppstå ett sådant behov. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:436 (V) yrkande 13.

Ur avsnittet "Frihetsberövanden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter nyligen sitt betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) till regeringen. De förslag utredningen lämnar utgör sammantaget en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen för informationsdelning till brottsbekämpningen. Utskottet ser positivt på att utredningsförslagen nu bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av att regeringen har aviserat en proposition under juni 2024 ser utskottet ingen anledning att ta initiativ med anledning av förslagen om sekretessbrytande bestämmelser och samordnade insatser. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2482 (C) yrkande 52 och motion 2023/24:2687 (S) yrkandena 23 och 43.

När det gäller förslagen om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet noterar utskottet att Trygghetsberedningens betänkande Vägar till ett tryggare samhälle – kraftsamling för barn och unga har remissbehandlats och att förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Enligt utskottet finns det därmed inte skäl till att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 13 och 14, vilka avstyrks.

Men hänsyn till pågående åtgärder vad gäller kunskaps- och informationsspridning samt samordnade insatser för brottsförebyggande arbete finner utskottet inte skäl till att ställa sig bakom förslagen i motion 2023/24:2322 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:1723 (S). Motionsyrkandena avstyrks.

Vidare konstaterar utskottet att Brå bl.a. har i uppdrag att ge ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser. Stöd har bl.a. beviljats för utvärdering av projektet Rätt kurva. Med hänsyn till pågående uppdrag, anser utskottet att det inte finns anledning att ta ytterligare initiativ med anledning av motion 2023/24:2322 (V) yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter nyligen sitt betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) till regeringen. De förslag utredningen lämnar utgör sammantaget en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen för informationsdelning till brottsbekämpningen. Utskottet ser positivt på att utredningsförslagen nu bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av att regeringen har aviserat en proposition under juni 2024 ser utskottet ingen anledning att ta initiativ med anledning av förslagen om sekretessbrytande bestämmelser och samordnade insatser. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2482 (C) yrkande 52 och motion 2023/24:2687 (S) yrkandena 23 och 43.

När det gäller förslagen om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet noterar utskottet att Trygghetsberedningens betänkande Vägar till ett tryggare samhälle – kraftsamling för barn och unga har remissbehandlats och att förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Enligt utskottet finns det därmed inte skäl till att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 13 och 14, vilka avstyrks.

Men hänsyn till pågående åtgärder vad gäller kunskaps- och informationsspridning samt samordnade insatser för brottsförebyggande arbete finner utskottet inte skäl till att ställa sig bakom förslagen i motion 2023/24:2322 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:1723 (S). Motionsyrkandena avstyrks.

Vidare konstaterar utskottet att Brå bl.a. har i uppdrag att ge ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser. Stöd har bl.a. beviljats för utvärdering av projektet Rätt kurva. Med hänsyn till pågående uppdrag, anser utskottet att det inte finns anledning att ta ytterligare initiativ med anledning av motion 2023/24:2322 (V) yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter nyligen sitt betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) till regeringen. De förslag utredningen lämnar utgör sammantaget en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen för informationsdelning till brottsbekämpningen. Utskottet ser positivt på att utredningsförslagen nu bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av att regeringen har aviserat en proposition under juni 2024 ser utskottet ingen anledning att ta initiativ med anledning av förslagen om sekretessbrytande bestämmelser och samordnade insatser. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2482 (C) yrkande 52 och motion 2023/24:2687 (S) yrkandena 23 och 43.

När det gäller förslagen om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet noterar utskottet att Trygghetsberedningens betänkande Vägar till ett tryggare samhälle – kraftsamling för barn och unga har remissbehandlats och att förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Enligt utskottet finns det därmed inte skäl till att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 13 och 14, vilka avstyrks.

Men hänsyn till pågående åtgärder vad gäller kunskaps- och informationsspridning samt samordnade insatser för brottsförebyggande arbete finner utskottet inte skäl till att ställa sig bakom förslagen i motion 2023/24:2322 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:1723 (S). Motionsyrkandena avstyrks.

Vidare konstaterar utskottet att Brå bl.a. har i uppdrag att ge ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser. Stöd har bl.a. beviljats för utvärdering av projektet Rätt kurva. Med hänsyn till pågående uppdrag, anser utskottet att det inte finns anledning att ta ytterligare initiativ med anledning av motion 2023/24:2322 (V) yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7 och 11. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen på utskottets förslag tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om särskilda ungdomsdomstolar. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar även att en pågående utredning har fått i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att ställa sig bakom motion 2023/24:2416 (KD), vilken avstyrks.

Ur avsnittet "Ungdomsdomstolar" i betänkandet. Läs betänkandet

I det nyligen överlämnade betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga föreslås att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras och att fängelse ska väljas som frihetsberövande påföljd även för barn och unga. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta beredningen av betänkandet inte bör föregripas och avstyrker därmed motion 2023/24:2617 (S) yrkande 84. Av samma anledning, och mot bakgrund av att riksdagen gjort ett tillkännagivande till regeringen om förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård, finner utskottet inte heller skäl att ta initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 137. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Påföljder" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan överlämnade Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter nyligen sitt betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) till regeringen. De förslag utredningen lämnar utgör sammantaget en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen för informationsdelning till brottsbekämpningen. Utskottet ser positivt på att utredningsförslagen nu bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av att regeringen har aviserat en proposition under juni 2024 ser utskottet ingen anledning att ta initiativ med anledning av förslagen om sekretessbrytande bestämmelser och samordnade insatser. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2482 (C) yrkande 52 och motion 2023/24:2687 (S) yrkandena 23 och 43.

När det gäller förslagen om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet noterar utskottet att Trygghetsberedningens betänkande Vägar till ett tryggare samhälle – kraftsamling för barn och unga har remissbehandlats och att förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Enligt utskottet finns det därmed inte skäl till att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 13 och 14, vilka avstyrks.

Men hänsyn till pågående åtgärder vad gäller kunskaps- och informationsspridning samt samordnade insatser för brottsförebyggande arbete finner utskottet inte skäl till att ställa sig bakom förslagen i motion 2023/24:2322 (V) yrkande 3 och motion 2023/24:1723 (S). Motionsyrkandena avstyrks.

Vidare konstaterar utskottet att Brå bl.a. har i uppdrag att ge ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser. Stöd har bl.a. beviljats för utvärdering av projektet Rätt kurva. Med hänsyn till pågående uppdrag, anser utskottet att det inte finns anledning att ta ytterligare initiativ med anledning av motion 2023/24:2322 (V) yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Enligt utskottet har det inte framkommit någon omständighet som ger riksdagen skäl att ta initiativ till att återuppta utredningen som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2452 (MP) yrkande 6.

Ur avsnittet "Medicinska åldersbedömningar" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2023/24:JuU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Tidsgräns för häktning av barn, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:436 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 11.

Ställningstagande

Det har återkommande riktats kritik mot Sverige från FN, bl.a. från FN:s tortyrkommitté, när det gäller isolering av barn i häkte. Även nationellt har det riktats kritik mot för långa häktningstider för barn och unga, bl.a. från Barnombudsmannen.

Häktning innebär ett stort intrång i den personliga integriteten och utgör en psykisk påfrestning för den enskilde. Eftersom barn skiljer sig från vuxna när det gäller såväl fysisk som psykisk utveckling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov är det självklart att unga som häktas är extra utsatta för den stress och påfrestning som både häktningen i sig och isolering innebär. Forskning visar att isolering redan efter några dagar är skadlig för en människa och att den orsakar framför allt psykiska men ibland även fysiska, skador. Särskilt skadlig är isolering för personer under 18 år. Att som barn vara inlåst i ensamhet nästan dygnet runt innebär en stor påfrestning och är skadligt även om det endast pågår under kort tid. Inte minst Barnombudsmannen har lyft fram barns utsatthet och föreslagit att den längsta tiden för häktning av barn bör vara 30 dagar i stället för tre månader.

Antalet häktade barn under 18 år har dessutom ökat dramatiskt de senaste åren. Det stora antalet gör att häktena inte kan leva upp till lagkravet om att unga häktade har rätt till att vistas med personal eller någon annan under minst fyra timmar per dygn.

Mot bakgrund av de skäl som anförs ovan anser jag att i de fall häktning av barn är nödvändigt är det angeläget att tiden som den misstänkte är frihetsberövad är så kort som möjligt. Jag delar Barnombudsmannens bedömning att tiden som barn kan vara häktade bör begränsas ytterligare. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att den längsta sammanhängande tiden för häktning av barn under 18 år ska vara 30 dagar.

2.

Särskilda ungdomshem, punkt 2 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:436 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 12.

Ställningstagande

I utredningen Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52), som låg till grund för den senaste lagändringen (prop. 2019/20:129), föreslås att häktade som vid tiden för verkställigheten av häktningsbeslutet inte har fyllt 18 år ska placeras på särskilda ungdomshem. I de fall där det finns mycket starka skäl mot förvaring på särskilda ungdomshem får dock åklagaren besluta att barnet i stället ska förvaras i häkte. Utredningens förslag om att häktade under 18 år ska ha rätt till minst fyra timmars vistelse tillsammans med någon annan varje dag har genomförts. Utredningen underströk dock att det är en absolut miniminivå. Vidare framhöll utredningen att det är viktigt att fyratimmarsregeln inte blir normerande i begränsande riktning för de barn som placeras på särskilda ungdomshem. Utredningen hänvisade till forskning som visar att isolering redan efter några dagar är skadlig för en människa och att den orsakar framför allt psykiska men ibland även fysiska skador. Särskilt skadligt är isolering för personer under 18 år.

Enligt min mening är det beklagligt att den dåvarande regeringen inte valde att gå vidare med utredningens förslag om särskilda ungdomshem. Visserligen innebär den genomförda lagändringen att en misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska få rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. Jag anser dock att lagändringen är otillräcklig och inte löser grundproblemet med att barn isoleras i häkten. Enligt min mening ska barn under 18 år inte isoleras på det sätt som förekommer i dag. Utredningens förslag om att häktning av barn ska verkställas på särskilda ungdomshem tillstyrks även av Barnombudsmannen. Regeringen bör därför återkomma med förslag som innebär att barn under 18 år ska placeras på särskilda ungdomshem i stället för i häkten.

3.

Placering av barn i polisarrester, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:436 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 13.

Ställningstagande

Den senaste lagändringen innebär att den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen ska få hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Barnombudsmannen anser dock att placering av barn i polisarrest aldrig bör vara tillåten. Normalt bör i stället den som är under 18 år och anhålls placeras under bevakning i ett förhörsrum eller liknande utrymme. Om detta inte är möjligt bör han eller hon placeras i häkte (dvs. särskilt ungdomshem) i stället för i en arrest. Jag delar Barnombudsmannens uppfattning och anser således att det bör slås fast att barn under 18 år aldrig ska placeras i polisarrest. Regeringen bör återkomma med förslag till lagändring i enlighet med det anförda.

4.

Lättade sekretessregler, punkt 4 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Anna Wallentheim (S), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet