Betänkande · 2023/24
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Justitieutskottet · 1 votering 15 november 2023
Betänkande JuU2 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 8 november 2023 (8 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”JuU2” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om frysning av tillgångar, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:137 punkterna 1-3.
Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Förslagen syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Riksdagen avslår motionsyrkandet om att det bör krävas misstanke på sannolika skäl för att ett beslut om frysning ska få meddelas.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en ny lag om frysning av tillgångar för att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och väl avvägt och utskottet anser att riksdagen bör anta det.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att beviskravet för att frysa tillgångar bör vara skälig misstanke. Utskottet delar således regeringens uppfattning att den föreslagna bevisnivån i allt väsentligt motsvarar kravet som följer av FATF:s rekommendation samt att det är naturligt att anknyta till detta lägre beviskrav som gäller vid tvångsåtgärder som kvarstad eller beslag. Av detta följer att det enligt utskottet inte finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:89 (V).
Reservation
Beviskrav vid frysning av tillgångar, punkt 2 (V)
av Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2023/24:89 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ställningstagande
Syftet med regeringens proposition är att stärka rättssäkerheten på sanktionsområdet kopplat till terroristbrottslighet, vilket jag i sig anser är positivt. Regeringens förslag innebär dock att ett beslut om frysning av tillgångar ska få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen. Ett beslut om frysning ska även få meddelas för den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning eller dom skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen.
Tillämpningsområdet för bestämmelsen är mycket brett och får till följd att den krets av personer, organisationer och grupper som kan komma att omfattas av ett beslut om frysning är mycket stor. Flera remissinstanser har framfört kritik om att beviskravet är för lågt ställt. Ett högre beviskrav skulle minska risken för att sanktioner riktas mot oskyldiga personer och även att vissa etniska grupper misstänkliggörs i högre grad än andra.
Jag instämmer i remissinstansernas kritik och anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i lagen om frysning av tillgångar som innebär att det krävs misstanke på sannolika skäl för att ett beslut om frysning ska få meddelas.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Beviskrav vid frysning av tillgångar Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2023/24:89 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Förslagen syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Riksdagen avslår motionsyrkandet om att det bör krävas misstanke på sannolika skäl för att ett beslut om frysning ska få meddelas.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en ny lag om frysning av tillgångar för att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och väl avvägt och utskottet anser att riksdagen bör anta det.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att beviskravet för att frysa tillgångar bör vara skälig misstanke. Utskottet delar således regeringens uppfattning att den föreslagna bevisnivån i allt väsentligt motsvarar kravet som följer av FATF:s rekommendation samt att det är naturligt att anknyta till detta lägre beviskrav som gäller vid tvångsåtgärder som kvarstad eller beslag. Av detta följer att det enligt utskottet inte finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:89 (V).
Reservation
Beviskrav vid frysning av tillgångar, punkt 2 (V)
av Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2023/24:89 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ställningstagande
Syftet med regeringens proposition är att stärka rättssäkerheten på sanktionsområdet kopplat till terroristbrottslighet, vilket jag i sig anser är positivt. Regeringens förslag innebär dock att ett beslut om frysning av tillgångar ska få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen. Ett beslut om frysning ska även få meddelas för den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning eller dom skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen.
Tillämpningsområdet för bestämmelsen är mycket brett och får till följd att den krets av personer, organisationer och grupper som kan komma att omfattas av ett beslut om frysning är mycket stor. Flera remissinstanser har framfört kritik om att beviskravet är för lågt ställt. Ett högre beviskrav skulle minska risken för att sanktioner riktas mot oskyldiga personer och även att vissa etniska grupper misstänkliggörs i högre grad än andra.
Jag instämmer i remissinstansernas kritik och anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i lagen om frysning av tillgångar som innebär att det krävs misstanke på sannolika skäl för att ett beslut om frysning ska få meddelas.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 94 | 0 | 0 | 13 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 60 | 0 | 0 | 8 | |
| Centerpartiet | 20 | 0 | 0 | 4 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 20 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 14 | 0 | 0 | 5 | |
| Miljöpartiet | 13 | 0 | 0 | 5 | |
| Liberalerna | 12 | 0 | 0 | 4 | |
| Partilösa | 1 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.