Processrättsliga frågor

Som framgår ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete som syftar till att utöka möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Inom Regeringskansliet har det t.ex. tillsatts en utredning som ska analysera om det finns förutsättningar att låta myndigheterna i större utsträckning använda teknik som innebär kamerabevakning med automatisk ansiktsigenkänning. Utredningen ska även analysera och lämna förslag på hur Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i fler fall ska kunna ta del av kamerabevakningsmaterial från någon annans bevakning, t.ex. material från kamerasystem kopplade till statlig transportinfrastruktur. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden om ökade möjligheter till kamerabevakning som föreslås i motion 2023/24:2640 (S) yrkandena 35 och 36. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:440 (V) yrkande 8 om att återinföra ett krav på tillstånd för att polisen ska få använda drönare vid allmänna sammankomster och avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet, som noterar att regeringen har utsett en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för bl.a. kommunerna, är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av förslagen i motion 2023/24:2709 (MP) yrkandena 1 och 2 om kommunala trafiksäkerhetskameror. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Som framgår ovan pågår för närvarande ett omfattande arbete som syftar till att utöka möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Inom Regeringskansliet har det t.ex. tillsatts en utredning som ska analysera om det finns förutsättningar att låta myndigheterna i större utsträckning använda teknik som innebär kamerabevakning med automatisk ansiktsigenkänning. Utredningen ska även analysera och lämna förslag på hur Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i fler fall ska kunna ta del av kamerabevakningsmaterial från någon annans bevakning, t.ex. material från kamerasystem kopplade till statlig transportinfrastruktur. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden om ökade möjligheter till kamerabevakning som föreslås i motion 2023/24:2640 (S) yrkandena 35 och 36. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:440 (V) yrkande 8 om att återinföra ett krav på tillstånd för att polisen ska få använda drönare vid allmänna sammankomster och avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet, som noterar att regeringen har utsett en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för bl.a. kommunerna, är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av förslagen i motion 2023/24:2709 (MP) yrkandena 1 och 2 om kommunala trafiksäkerhetskameror. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare uttryckt är det för en effektiv brottsbekämpning i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till hemliga tvångsmedel. Användningen av hemliga tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. Det måste därför alltid göras en noggrann avvägning mellan intrånget i den enskildes integritet och det intresse som lagstiftningen har till syfte att värna.

Som framkommer ovan pågår ett omfattande arbete på tvångsmedelsområdet. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott och en proposition om bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden till riksdagen. Vidare bereds förslagen i betänkandet Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning (SOU 2023:78).

Utskottet utgår från att regeringen i varje lagstiftningsärende på tvångsmedelsområdet säkerställer att den lagstiftning som föreslås uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och att regeringen gör en noggrann avvägning mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov av nya verktyg och tvångsmedelslagstiftningens påverkan på grundläggande fri- och rättigheter. Att lagstiftningen i flera fall är tidsbegränsad innebär också att det finns möjlighet att utvärdera den och överväga förändringar innan man tar ställning till om reglerna ska permanentas. I propositionen om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott har behovet av att göra en samlad utvärdering av regelverket också uppmärksammats av regeringen.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 30, 151 och 152. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hemliga tvångsmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 12. Läs betänkandet

Nya bestämmelser som syftar till en effektivare hantering av häktningar och minskad isolering trädde i kraft den 1 juli 2021. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att nu ta något initiativ till en ny översyn av reglerna om häktningstider, restriktioner eller rätten att vistas tillsammans med en annan person. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:436 (V) yrkandena 9 och 10.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 121 om att införa nya alternativ till häktning. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är vidare inte berett att ta något initiativ till en översyn av möjligheten att belägga häktningsbeslut med sekretess. Därmed avstyrker utskottet även motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 35.

Ur avsnittet "Häktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare uttryckt är det för en effektiv brottsbekämpning i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till hemliga tvångsmedel. Användningen av hemliga tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. Det måste därför alltid göras en noggrann avvägning mellan intrånget i den enskildes integritet och det intresse som lagstiftningen har till syfte att värna.

Som framkommer ovan pågår ett omfattande arbete på tvångsmedelsområdet. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott och en proposition om bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden till riksdagen. Vidare bereds förslagen i betänkandet Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning (SOU 2023:78).

Utskottet utgår från att regeringen i varje lagstiftningsärende på tvångsmedelsområdet säkerställer att den lagstiftning som föreslås uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och att regeringen gör en noggrann avvägning mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov av nya verktyg och tvångsmedelslagstiftningens påverkan på grundläggande fri- och rättigheter. Att lagstiftningen i flera fall är tidsbegränsad innebär också att det finns möjlighet att utvärdera den och överväga förändringar innan man tar ställning till om reglerna ska permanentas. I propositionen om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott har behovet av att göra en samlad utvärdering av regelverket också uppmärksammats av regeringen.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 30, 151 och 152. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hemliga tvångsmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7 och 12. Läs betänkandet

Den 1 juli 2019 genomfördes vissa lagändringar om stärkt ordning och säkerhet i domstol som syftar till att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för alla som vistas i deras lokaler. Lagändringarna innebar bl.a. utökade möjligheter att utvisa parter och åhörare från rättssalarna och att elektronisk utrustning som åhörare har med sig som huvudregel ska vara avstängd och undanstoppad. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom det som anförs i motionerna 2023/24:1141 (M) yrkande 1 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 36 om störande av ordningen i rättssalar. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att införa en särskild dräkt för domare. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2023/24:93 (KD).

Utskottet vidhåller även sin tidigare uppfattning om beviskravet i brottmål och är således inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:739 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Domstolsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Den 1 juli 2019 genomfördes vissa lagändringar om stärkt ordning och säkerhet i domstol som syftar till att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för alla som vistas i deras lokaler. Lagändringarna innebar bl.a. utökade möjligheter att utvisa parter och åhörare från rättssalarna och att elektronisk utrustning som åhörare har med sig som huvudregel ska vara avstängd och undanstoppad. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom det som anförs i motionerna 2023/24:1141 (M) yrkande 1 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 36 om störande av ordningen i rättssalar. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att införa en särskild dräkt för domare. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2023/24:93 (KD).

Utskottet vidhåller även sin tidigare uppfattning om beviskravet i brottmål och är således inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2023/24:739 (M). Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Domstolsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden om tillsynen över advokatväsendet som efterfrågas i motionerna 2023/24:92 (KD) och 2023/24:1145 (M). Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är vidare inte berett att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser som reglerar hur offentliga försvarare utses och avstyrker därför även motion 2023/24:698 (M).

Utskottet, som noterar att frågan om inkomstgränsen för rättshjälp nyligen har uppmärksammats av regeringen, finner inte heller skäl att ta något initiativ till en sådan översyn av reglerna om rättshjälp som föreslås i motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 144 och 155. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Rättsliga biträden, rättshjälp m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden om tillsynen över advokatväsendet som efterfrågas i motionerna 2023/24:92 (KD) och 2023/24:1145 (M). Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är vidare inte berett att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser som reglerar hur offentliga försvarare utses och avstyrker därför även motion 2023/24:698 (M).

Utskottet, som noterar att frågan om inkomstgränsen för rättshjälp nyligen har uppmärksammats av regeringen, finner inte heller skäl att ta något initiativ till en sådan översyn av reglerna om rättshjälp som föreslås i motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 144 och 155. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Rättsliga biträden, rättshjälp m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare uttryckt är det för en effektiv brottsbekämpning i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till hemliga tvångsmedel. Användningen av hemliga tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. Det måste därför alltid göras en noggrann avvägning mellan intrånget i den enskildes integritet och det intresse som lagstiftningen har till syfte att värna.

Som framkommer ovan pågår ett omfattande arbete på tvångsmedelsområdet. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott och en proposition om bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden till riksdagen. Vidare bereds förslagen i betänkandet Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning (SOU 2023:78).

Utskottet utgår från att regeringen i varje lagstiftningsärende på tvångsmedelsområdet säkerställer att den lagstiftning som föreslås uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och att regeringen gör en noggrann avvägning mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov av nya verktyg och tvångsmedelslagstiftningens påverkan på grundläggande fri- och rättigheter. Att lagstiftningen i flera fall är tidsbegränsad innebär också att det finns möjlighet att utvärdera den och överväga förändringar innan man tar ställning till om reglerna ska permanentas. I propositionen om preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott har behovet av att göra en samlad utvärdering av regelverket också uppmärksammats av regeringen.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motion 2023/24:2669 (MP) yrkandena 30, 151 och 152. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hemliga tvångsmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6 och 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU8 och 2022/23:JuU12. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Ökade möjligheter till kamerabevakning, punkt 1 (S)

av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande

Polisen och åklagarna har under de gångna åren fått fler och skarpare verktyg för att bättre kunna bekämpa gängkriminaliteten. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott och för att slå ut öppna drogscener i samhället. Mot den bakgrunden är det bl.a. viktigt att utreda om det finns några hinder för att kunna använda kamerabevakning och ansiktsigenkänning på ett tillräckligt effektivt sätt. Polisen bör också få större tillgång till trafikkameror och kameror som används för trängselskatt och liknande, även i realtid. Vi ser därför positivt på att utredningen om att förbättra polisens möjlighet till kamerabevakning snart ska presentera sina förslag. Vi menar att det är viktigt att regeringen därefter ser till att frågan bereds vidare inom Regeringskansliet på ett effektivt sätt.

2.

Polisens användning av drönare, punkt 2 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser att drönarbevakning i brottsförebyggande syfte är problematiskt vid allmänna sammankomster där människor använder sig av sina grundlagsskyddade rättigheter som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. Den fria åsiktsbildningen kräver att enskilda kan demonstrera, agera och fritt utbyta tankar, idéer och åsikter. Enligt regeringsformen får ingen svensk medborgare utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Men enbart människors upplevelse av att det finns en risk för att de är övervakade eller registrerade kan inverka negativt på den fria åsiktsbildningen. Jag vill därför att ett krav på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten ska återinföras i fråga om polisens användning av drönare vid allmänna sammankomster där människor utnyttjar sina grundlagsskyddade rättigheter. Drönare bör inte användas slentrianmässigt vid sådana sammankomster utan enbart om någon form av ordningsstörning eller brott faktiskt begås eller om det finns ett reellt hot. Även när ett ingripande är nödvändigt måste övervakningen begränsas till den eller de som begår brotten och inte täcka övriga, fredliga, demonstranter. Vidare bör besluten om drönaranvändning vara tydligt tidsmässigt och platsmässigt avgränsade. Det bör inte vara möjligt att drönarbevaka ett så stort område som en hel stadsdel under en hel dag, särskilt inte i samband med en allmän sammankomst.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett krav på tillstånd återinförs för polisens användning av drönare vid allmänna sammankomster.

3.

Trafiksäkerhetskameror, punkt 3 (MP)

av Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2709 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Staten i form av Trafikverket har befogenhet att sätta upp automatiska fartkameror och kan på så vis övervaka de statliga vägarna utan att fysiska poliser är på plats. Kommunerna har inte denna rätt. Formellt kan kommunerna köpa in kameror och sätta upp dem, men de kan inte få bilderna granskade och fortkörarna lagförda. Det saknas en överföring mellan kommunerna och polisen. Trafikverket, som i princip har monopol på fartkameror, är mycket restriktivt med spridandet av kameror på andra vägar än sina egna och har som grundregel att avvisa kameror på tätortsgator. Kommunerna bör därför ges en egen rätt att sätta upp fartkameror och få bilderna granskade av polisen. Om det behövs ett ekonomiskt tillskott till polisen för detta ska kommunerna ges möjlighet att medfinansiera polisens hantering av fortkörningsbilder.

4.

Hemliga tvångsmedel, punkt 4 (MP)

av Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 30, 151 och 152.

Ställningstagande

Bättre möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även i preventivt syfte, är starkt efterfrågat av de brottsbekämpande myndigheterna och bedöms som avgörande för att bekämpa de kriminella nätverken. En ökad förmåga att förhindra och utreda allvarliga våldsbrott och lagföra gärningspersoner är viktigt både för den allmänna tryggheten i samhället och för att ge brottsoffer upprättelse. Det är samtidigt av största vikt att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten.

Den 1 oktober 2023 trädde lagändringar i kraft som gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att mer effektivt bekämpa brott med hjälp av preventiva tvångsmedel. Användningen av hemliga tvångsmedel måste alltid stå i rimlig proportion till ingreppet i den personliga integriteten. Jag vill därför understryka vikten av att regeringen genom regelbunden utvärdering säkerställer att lagen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt. Det är också viktigt att regeringen säkerställer att all ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel möter högt ställda krav på rättssäkerhet.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet