Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera

Som regeringen anför har hotet från våldsbejakande extremism och terrorism blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare författningshot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner. Våldsbejakande extremism och terrorism måste bekämpas med samhällets samlade kraft. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu lägger fram en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att möta den ökade hotbilden. Detta skapar enligt utskottet förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området.

Utskottet anser inte att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till en sådan överenskommelse som begärs i motion 2023/24:2818 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 2023/24:2818 (MP) yrkandena 2–4 efterfrågas fler konkreta insatser på olika områden. Utskottet noterar att strategins syfte är att utgöra ett stöd för det långsiktiga arbetet. I skrivelsen beskriver regeringen det arbete som pågår inom de fyra strategiska områdena och anger målsättningar och inriktningen för det fortsatta arbetet. Regeringen anger vidare att den avser att löpande följa arbetet inom varje strategiskt område och återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av hur myndigheternas olika verksamheter och uppdrag bidrar till målsättningarna i strategin. Utskottet ser fram emot att ta del av regeringens kommande redovisning av de åtgärder som vidtas och bedömer att det i nuläget inte finns skäl att föregripa detta arbete. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Blocköverskridande överenskommelse om våldsbejakande extremism och terrorism, punkt 1 (MP)

av Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2818 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag välkomnar att regeringen har tagit fram en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Situationen kräver en helhetssyn och att hela samhället deltar i arbetet. Jag beklagar dock att strategin inte har föregåtts av en blocköverskridande överenskommelse, lik den som slöts 2017. En sådan överenskommelse hade borgat för ett betydligt mer långsiktigt arbete med bred förankring i Sveriges riksdag. För att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism ska ge effekt över tid bör också den politiska inriktningen ligga fast. Därför anser jag att regeringen bör ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse om arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism.

2.

Fler konkreta insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism, punkt 2 (S, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Rasmus Ling (MP) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2818 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

I skrivelsen anger regeringen att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta utveckla sitt samarbete med andra myndigheter och relevanta privata aktörer för att intensifiera arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism. Vidare anges att de brottsbekämpande myndigheterna bör fortsätta utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet om hatbrott och demokratihotande brottslighet i syfte att förhindra finansiering av sådan brottslighet och förbättra förmågan att identifiera ideologiska komponenter i olika typer av brott. Att utveckla såväl samarbetet mellan aktörer som kunskaps- och erfarenhetsutbytet är mycket viktigt, men regeringen ger ingen konkret vägledning till myndigheterna kring hur arbetet ska utvecklas. Den nationella strategin bör därför kompletteras med fler konkreta åtgärder mot finansiering av terrorism.

Vi saknar också ett mer utförligt resonemang om de strukturella grundorsakerna till våldsbejakande extremism och terrorism samt förslag på åtgärder för att bekämpa dessa. Det kan exempelvis handla om insatser för att minska segregation och utanförskap och för ökad social rättvisa. Om inte grundorsakerna bekämpas kommer extremistmiljöerna att ha fortsatt tillgång till en rekryteringsbas. Strategin bör också lägga större vikt vid tidiga insatser för att fånga upp barn och unga i riskzonen för att exempelvis radikaliseras eller rekryteras, såväl i skolan, socialtjänsten och vården som i den digitala miljön. Det krävs också mer stöd till föräldrar. Strategin bör därför kompletteras med fler konkreta insatser på det här området. Det är också av stor vikt att staten säkerställer stöd till civilsamhällesorganisationer som bedriver ett ovärderligt arbete mot radikalisering och extremism.

I skrivelsen belyser regeringen vidare vikten av att förebygga radikalisering i fängelsemiljöer för att minska tillväxten av våldsbejakande extremism och terrorism och förebygga terroristbrottslighet. Inriktningen för det fortsatta arbetet handlar om Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och åtgärder för att underlätta avhopparverksamhet. Detta är ett viktigt arbete. Det saknas dock konkreta förebyggande åtgärder för att förhindra att personer radikaliseras och rekryteras under deras tid på anstalter eller ungdomshem. Strategin bör därför även kompletteras med fler konkreta insatser för att förebygga radikalisering och rekrytering inom Kriminalvården och på ungdomshemmen.

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 3 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

Jag anser, i likhet med regeringen, att våldsbejakande extremism och terroristbrottslighet är av mycket allvarlig och systemhotande natur. Det är två av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter, vår trygghet och säkerhet och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför, och ska vara, straffbart att planera och utföra terrordåd. Det är av största vikt att det på alla nivåer i samhället finns ett förebyggande arbete. Jag ser därför positivt på att regeringen presenterat en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Jag kan dock konstatera att min och regeringens syn skiljer sig åt när det gäller t.ex. ökad användning av hemliga tvångsmedel, fler möjligheter för myndigheter att dela information och ytterligare åtgärder för att förhindra spridning av terrorisminnehåll på digitala plattformar. Både den föregående och den nuvarande regeringen har i en hög takt lagt fram olika lagstiftningsförslag på området som majoriteten i riksdagen sedan röstat igenom. Vänsterpartiet har i flera sammanhang återkommande problematiserat och kritiserat de lagstiftningsåtgärder som vidtagits, främst för bristande rättssäkerhet, proportionalitet, effektivitet och nödvändighet. Denna kritik har delats av flera tunga remissinstanser (se t.ex. mot. 2022/23:2403, mot. 2021/22:4277, mot. 2021/22:4445, mot. 2019/20:3427, mot. 2017/18:4083 och mot. 2015/16:3301).

Ur avsnittet "Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Som regeringen anför har hotet från våldsbejakande extremism och terrorism blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare författningshot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner. Våldsbejakande extremism och terrorism måste bekämpas med samhällets samlade kraft. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu lägger fram en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att möta den ökade hotbilden. Detta skapar enligt utskottet förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området.

Utskottet anser inte att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till en sådan överenskommelse som begärs i motion 2023/24:2818 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 2023/24:2818 (MP) yrkandena 2–4 efterfrågas fler konkreta insatser på olika områden. Utskottet noterar att strategins syfte är att utgöra ett stöd för det långsiktiga arbetet. I skrivelsen beskriver regeringen det arbete som pågår inom de fyra strategiska områdena och anger målsättningar och inriktningen för det fortsatta arbetet. Regeringen anger vidare att den avser att löpande följa arbetet inom varje strategiskt område och återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av hur myndigheternas olika verksamheter och uppdrag bidrar till målsättningarna i strategin. Utskottet ser fram emot att ta del av regeringens kommande redovisning av de åtgärder som vidtas och bedömer att det i nuläget inte finns skäl att föregripa detta arbete. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Blocköverskridande överenskommelse om våldsbejakande extremism och terrorism, punkt 1 (MP)

av Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2818 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag välkomnar att regeringen har tagit fram en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Situationen kräver en helhetssyn och att hela samhället deltar i arbetet. Jag beklagar dock att strategin inte har föregåtts av en blocköverskridande överenskommelse, lik den som slöts 2017. En sådan överenskommelse hade borgat för ett betydligt mer långsiktigt arbete med bred förankring i Sveriges riksdag. För att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism ska ge effekt över tid bör också den politiska inriktningen ligga fast. Därför anser jag att regeringen bör ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse om arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism.

2.

Fler konkreta insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism, punkt 2 (S, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Rasmus Ling (MP) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2818 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

I skrivelsen anger regeringen att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta utveckla sitt samarbete med andra myndigheter och relevanta privata aktörer för att intensifiera arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism. Vidare anges att de brottsbekämpande myndigheterna bör fortsätta utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet om hatbrott och demokratihotande brottslighet i syfte att förhindra finansiering av sådan brottslighet och förbättra förmågan att identifiera ideologiska komponenter i olika typer av brott. Att utveckla såväl samarbetet mellan aktörer som kunskaps- och erfarenhetsutbytet är mycket viktigt, men regeringen ger ingen konkret vägledning till myndigheterna kring hur arbetet ska utvecklas. Den nationella strategin bör därför kompletteras med fler konkreta åtgärder mot finansiering av terrorism.

Vi saknar också ett mer utförligt resonemang om de strukturella grundorsakerna till våldsbejakande extremism och terrorism samt förslag på åtgärder för att bekämpa dessa. Det kan exempelvis handla om insatser för att minska segregation och utanförskap och för ökad social rättvisa. Om inte grundorsakerna bekämpas kommer extremistmiljöerna att ha fortsatt tillgång till en rekryteringsbas. Strategin bör också lägga större vikt vid tidiga insatser för att fånga upp barn och unga i riskzonen för att exempelvis radikaliseras eller rekryteras, såväl i skolan, socialtjänsten och vården som i den digitala miljön. Det krävs också mer stöd till föräldrar. Strategin bör därför kompletteras med fler konkreta insatser på det här området. Det är också av stor vikt att staten säkerställer stöd till civilsamhällesorganisationer som bedriver ett ovärderligt arbete mot radikalisering och extremism.

I skrivelsen belyser regeringen vidare vikten av att förebygga radikalisering i fängelsemiljöer för att minska tillväxten av våldsbejakande extremism och terrorism och förebygga terroristbrottslighet. Inriktningen för det fortsatta arbetet handlar om Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och åtgärder för att underlätta avhopparverksamhet. Detta är ett viktigt arbete. Det saknas dock konkreta förebyggande åtgärder för att förhindra att personer radikaliseras och rekryteras under deras tid på anstalter eller ungdomshem. Strategin bör därför även kompletteras med fler konkreta insatser för att förebygga radikalisering och rekrytering inom Kriminalvården och på ungdomshemmen.

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 3 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

Jag anser, i likhet med regeringen, att våldsbejakande extremism och terroristbrottslighet är av mycket allvarlig och systemhotande natur. Det är två av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter, vår trygghet och säkerhet och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför, och ska vara, straffbart att planera och utföra terrordåd. Det är av största vikt att det på alla nivåer i samhället finns ett förebyggande arbete. Jag ser därför positivt på att regeringen presenterat en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Jag kan dock konstatera att min och regeringens syn skiljer sig åt när det gäller t.ex. ökad användning av hemliga tvångsmedel, fler möjligheter för myndigheter att dela information och ytterligare åtgärder för att förhindra spridning av terrorisminnehåll på digitala plattformar. Både den föregående och den nuvarande regeringen har i en hög takt lagt fram olika lagstiftningsförslag på området som majoriteten i riksdagen sedan röstat igenom. Vänsterpartiet har i flera sammanhang återkommande problematiserat och kritiserat de lagstiftningsåtgärder som vidtagits, främst för bristande rättssäkerhet, proportionalitet, effektivitet och nödvändighet. Denna kritik har delats av flera tunga remissinstanser (se t.ex. mot. 2022/23:2403, mot. 2021/22:4277, mot. 2021/22:4445, mot. 2019/20:3427, mot. 2017/18:4083 och mot. 2015/16:3301).

Ur avsnittet "Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet