Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott

För en effektiv brottsbekämpning är det i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till tvångsmedel. Användningen av tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. För preventiva tvångsmedel är en särskild riskfaktor att det saknas en konkret brottsmisstanke, vilket kan medföra att tvångsmedlet i fler fall kommer att användas mot en person som senare visar sig inte vara delaktig i någon brottslig verksamhet. Utökade möjligheter att använda sådana tvångsmedel måste därför föregås av noggranna överväganden där brottsbekämpningens effektivitet vägs mot den personliga integriteten.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de senaste årens brotts-, teknik- och samhällsutveckling innebär att de brottsbekämpande myndigheterna behöver arbeta på ett delvis annat sätt än tidigare. Även om flera lagstiftningsåtgärder redan har vidtagits på området för hemliga tvångsmedel finns ett påtagligt behov av ytterligare åtgärder för att stärka myndigheternas förutsättningar att på ett effektivt sätt förebygga, förhindra och upptäcka allvarlig brottslighet. Som framgår ovan har utskottet också efterfrågat lagändringar som innebär utökade möjligheter att använda tvångsmedel i brottsförebyggande syfte.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel utökas. Förslagen innebär sammantaget en ökad risk för intrång i den personliga integriteten men bidrar samtidigt till att förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att förslagen, även i ljuset av de lagändringar som nyligen har genomförts, sammantaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att lagändringarna bör träda i kraft den 1 september 2024.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen har fått en väl avvägd utformning och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och avslå motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 1, 2023/24:2876 (MP) yrkandena 2, 3 och 7 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 5. Utskottet föreslår även en mindre, redaktionell justering av lagtexten.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att begränsa brottskatalogen och kvalifikationskraven i inhämtningslagen som efterfrågas i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen bör fattas av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2876 (MP) yrkande 6 och 2023/24:2879 (C) yrkande 3.

Även när det gäller användning av överskottsinformation anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2876 (MP) yrkandena 4 och 5 om en tydligare och mer enhetlig reglering.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av ökade resurser för tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel har uppmärksammats i budgetpropositionen för 2024. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Av integritetsskäl är merparten av de förslag som regeringen lämnar tidsbegränsade. Eftersom giltighetstiden föreslås motsvara den som gäller för det utvidgade tillämpningsområdet i preventivlagen som trädde i kraft den 1 oktober 2023 blir det, som regeringen påpekar, möjligt att utvärdera förslagen och dess effektivitet i ett sammanhang. Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte finns skäl att redan nu bestämma det närmare innehållet i och formerna för en sådan utvärdering. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 2, 2023/24:2871 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2876 (MP) yrkande 1 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 1.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2865 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som lett till att vi allt snabbare närmar oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande åtgärder. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och demokratin på lång sikt är oroande.

När det gäller förslaget om att utöka tillämpningsområdet för inhämtningslagen anser flera remissinstanser att den höga lagstiftningstakten på området för hemliga tvångsmedel gör det svårt att bedöma behovet och nyttan av att kunna använda lagen i fler fall. Några remissinstanser har även synpunkter på bl.a. regleringen av överskottsinformation och beslutsordningen i inhämtningslagen. Lagrådet skriver t.ex. i sitt yttrande att beslut enligt inhämtningslagen bör fattas av allmän domstol, eftersom inhämtningen kommer att kunna ske i realtid med egen teknik, vilket gör att nivån på potentiella integritetsintrång blir mer ingripande. Jag instämmer i remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Även om regeringens förslag handlar om grova brott som självfallet ska förebyggas och beivras så bör en samlad översyn av såväl tvångsmedelslagstiftningen som tillämpningen av den göras innan nya förslag läggs fram i riksdagen.

Ur avsnittet "Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

För en effektiv brottsbekämpning är det i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till tvångsmedel. Användningen av tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. För preventiva tvångsmedel är en särskild riskfaktor att det saknas en konkret brottsmisstanke, vilket kan medföra att tvångsmedlet i fler fall kommer att användas mot en person som senare visar sig inte vara delaktig i någon brottslig verksamhet. Utökade möjligheter att använda sådana tvångsmedel måste därför föregås av noggranna överväganden där brottsbekämpningens effektivitet vägs mot den personliga integriteten.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de senaste årens brotts-, teknik- och samhällsutveckling innebär att de brottsbekämpande myndigheterna behöver arbeta på ett delvis annat sätt än tidigare. Även om flera lagstiftningsåtgärder redan har vidtagits på området för hemliga tvångsmedel finns ett påtagligt behov av ytterligare åtgärder för att stärka myndigheternas förutsättningar att på ett effektivt sätt förebygga, förhindra och upptäcka allvarlig brottslighet. Som framgår ovan har utskottet också efterfrågat lagändringar som innebär utökade möjligheter att använda tvångsmedel i brottsförebyggande syfte.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel utökas. Förslagen innebär sammantaget en ökad risk för intrång i den personliga integriteten men bidrar samtidigt till att förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att förslagen, även i ljuset av de lagändringar som nyligen har genomförts, sammantaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att lagändringarna bör träda i kraft den 1 september 2024.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen har fått en väl avvägd utformning och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och avslå motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 1, 2023/24:2876 (MP) yrkandena 2, 3 och 7 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 5. Utskottet föreslår även en mindre, redaktionell justering av lagtexten.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att begränsa brottskatalogen och kvalifikationskraven i inhämtningslagen som efterfrågas i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen bör fattas av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2876 (MP) yrkande 6 och 2023/24:2879 (C) yrkande 3.

Även när det gäller användning av överskottsinformation anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2876 (MP) yrkandena 4 och 5 om en tydligare och mer enhetlig reglering.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av ökade resurser för tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel har uppmärksammats i budgetpropositionen för 2024. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Av integritetsskäl är merparten av de förslag som regeringen lämnar tidsbegränsade. Eftersom giltighetstiden föreslås motsvara den som gäller för det utvidgade tillämpningsområdet i preventivlagen som trädde i kraft den 1 oktober 2023 blir det, som regeringen påpekar, möjligt att utvärdera förslagen och dess effektivitet i ett sammanhang. Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte finns skäl att redan nu bestämma det närmare innehållet i och formerna för en sådan utvärdering. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 2, 2023/24:2871 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2876 (MP) yrkande 1 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 1.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2865 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som lett till att vi allt snabbare närmar oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande åtgärder. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och demokratin på lång sikt är oroande.

När det gäller förslaget om att utöka tillämpningsområdet för inhämtningslagen anser flera remissinstanser att den höga lagstiftningstakten på området för hemliga tvångsmedel gör det svårt att bedöma behovet och nyttan av att kunna använda lagen i fler fall. Några remissinstanser har även synpunkter på bl.a. regleringen av överskottsinformation och beslutsordningen i inhämtningslagen. Lagrådet skriver t.ex. i sitt yttrande att beslut enligt inhämtningslagen bör fattas av allmän domstol, eftersom inhämtningen kommer att kunna ske i realtid med egen teknik, vilket gör att nivån på potentiella integritetsintrång blir mer ingripande. Jag instämmer i remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Även om regeringens förslag handlar om grova brott som självfallet ska förebyggas och beivras så bör en samlad översyn av såväl tvångsmedelslagstiftningen som tillämpningen av den göras innan nya förslag läggs fram i riksdagen.

Ur avsnittet "Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

För en effektiv brottsbekämpning är det i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till tvångsmedel. Användningen av tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. För preventiva tvångsmedel är en särskild riskfaktor att det saknas en konkret brottsmisstanke, vilket kan medföra att tvångsmedlet i fler fall kommer att användas mot en person som senare visar sig inte vara delaktig i någon brottslig verksamhet. Utökade möjligheter att använda sådana tvångsmedel måste därför föregås av noggranna överväganden där brottsbekämpningens effektivitet vägs mot den personliga integriteten.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de senaste årens brotts-, teknik- och samhällsutveckling innebär att de brottsbekämpande myndigheterna behöver arbeta på ett delvis annat sätt än tidigare. Även om flera lagstiftningsåtgärder redan har vidtagits på området för hemliga tvångsmedel finns ett påtagligt behov av ytterligare åtgärder för att stärka myndigheternas förutsättningar att på ett effektivt sätt förebygga, förhindra och upptäcka allvarlig brottslighet. Som framgår ovan har utskottet också efterfrågat lagändringar som innebär utökade möjligheter att använda tvångsmedel i brottsförebyggande syfte.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel utökas. Förslagen innebär sammantaget en ökad risk för intrång i den personliga integriteten men bidrar samtidigt till att förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att förslagen, även i ljuset av de lagändringar som nyligen har genomförts, sammantaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att lagändringarna bör träda i kraft den 1 september 2024.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen har fått en väl avvägd utformning och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och avslå motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 1, 2023/24:2876 (MP) yrkandena 2, 3 och 7 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 5. Utskottet föreslår även en mindre, redaktionell justering av lagtexten.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att begränsa brottskatalogen och kvalifikationskraven i inhämtningslagen som efterfrågas i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen bör fattas av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2876 (MP) yrkande 6 och 2023/24:2879 (C) yrkande 3.

Även när det gäller användning av överskottsinformation anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2876 (MP) yrkandena 4 och 5 om en tydligare och mer enhetlig reglering.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av ökade resurser för tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel har uppmärksammats i budgetpropositionen för 2024. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Av integritetsskäl är merparten av de förslag som regeringen lämnar tidsbegränsade. Eftersom giltighetstiden föreslås motsvara den som gäller för det utvidgade tillämpningsområdet i preventivlagen som trädde i kraft den 1 oktober 2023 blir det, som regeringen påpekar, möjligt att utvärdera förslagen och dess effektivitet i ett sammanhang. Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte finns skäl att redan nu bestämma det närmare innehållet i och formerna för en sådan utvärdering. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 2, 2023/24:2871 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2876 (MP) yrkande 1 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 1.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2865 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som lett till att vi allt snabbare närmar oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande åtgärder. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och demokratin på lång sikt är oroande.

När det gäller förslaget om att utöka tillämpningsområdet för inhämtningslagen anser flera remissinstanser att den höga lagstiftningstakten på området för hemliga tvångsmedel gör det svårt att bedöma behovet och nyttan av att kunna använda lagen i fler fall. Några remissinstanser har även synpunkter på bl.a. regleringen av överskottsinformation och beslutsordningen i inhämtningslagen. Lagrådet skriver t.ex. i sitt yttrande att beslut enligt inhämtningslagen bör fattas av allmän domstol, eftersom inhämtningen kommer att kunna ske i realtid med egen teknik, vilket gör att nivån på potentiella integritetsintrång blir mer ingripande. Jag instämmer i remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Även om regeringens förslag handlar om grova brott som självfallet ska förebyggas och beivras så bör en samlad översyn av såväl tvångsmedelslagstiftningen som tillämpningen av den göras innan nya förslag läggs fram i riksdagen.

Ur avsnittet "Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

För en effektiv brottsbekämpning är det i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till tvångsmedel. Användningen av tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. För preventiva tvångsmedel är en särskild riskfaktor att det saknas en konkret brottsmisstanke, vilket kan medföra att tvångsmedlet i fler fall kommer att användas mot en person som senare visar sig inte vara delaktig i någon brottslig verksamhet. Utökade möjligheter att använda sådana tvångsmedel måste därför föregås av noggranna överväganden där brottsbekämpningens effektivitet vägs mot den personliga integriteten.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de senaste årens brotts-, teknik- och samhällsutveckling innebär att de brottsbekämpande myndigheterna behöver arbeta på ett delvis annat sätt än tidigare. Även om flera lagstiftningsåtgärder redan har vidtagits på området för hemliga tvångsmedel finns ett påtagligt behov av ytterligare åtgärder för att stärka myndigheternas förutsättningar att på ett effektivt sätt förebygga, förhindra och upptäcka allvarlig brottslighet. Som framgår ovan har utskottet också efterfrågat lagändringar som innebär utökade möjligheter att använda tvångsmedel i brottsförebyggande syfte.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som innebär att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel utökas. Förslagen innebär sammantaget en ökad risk för intrång i den personliga integriteten men bidrar samtidigt till att förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att förslagen, även i ljuset av de lagändringar som nyligen har genomförts, sammantaget innebär en rimlig avvägning mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att lagändringarna bör träda i kraft den 1 september 2024.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen har fått en väl avvägd utformning och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och avslå motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 1, 2023/24:2876 (MP) yrkandena 2, 3 och 7 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 5. Utskottet föreslår även en mindre, redaktionell justering av lagtexten.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att begränsa brottskatalogen och kvalifikationskraven i inhämtningslagen som efterfrågas i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen bör fattas av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2876 (MP) yrkande 6 och 2023/24:2879 (C) yrkande 3.

Även när det gäller användning av överskottsinformation anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2876 (MP) yrkandena 4 och 5 om en tydligare och mer enhetlig reglering.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av ökade resurser för tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel har uppmärksammats i budgetpropositionen för 2024. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2023/24:2879 (C) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Av integritetsskäl är merparten av de förslag som regeringen lämnar tidsbegränsade. Eftersom giltighetstiden föreslås motsvara den som gäller för det utvidgade tillämpningsområdet i preventivlagen som trädde i kraft den 1 oktober 2023 blir det, som regeringen påpekar, möjligt att utvärdera förslagen och dess effektivitet i ett sammanhang. Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte finns skäl att redan nu bestämma det närmare innehållet i och formerna för en sådan utvärdering. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2865 (V) yrkande 2, 2023/24:2871 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2876 (MP) yrkande 1 samt 2023/24:2879 (C) yrkande 1.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2865 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som lett till att vi allt snabbare närmar oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande åtgärder. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och demokratin på lång sikt är oroande.

När det gäller förslaget om att utöka tillämpningsområdet för inhämtningslagen anser flera remissinstanser att den höga lagstiftningstakten på området för hemliga tvångsmedel gör det svårt att bedöma behovet och nyttan av att kunna använda lagen i fler fall. Några remissinstanser har även synpunkter på bl.a. regleringen av överskottsinformation och beslutsordningen i inhämtningslagen. Lagrådet skriver t.ex. i sitt yttrande att beslut enligt inhämtningslagen bör fattas av allmän domstol, eftersom inhämtningen kommer att kunna ske i realtid med egen teknik, vilket gör att nivån på potentiella integritetsintrång blir mer ingripande. Jag instämmer i remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Även om regeringens förslag handlar om grova brott som självfallet ska förebyggas och beivras så bör en samlad översyn av såväl tvångsmedelslagstiftningen som tillämpningen av den göras innan nya förslag läggs fram i riksdagen.

Ur avsnittet "Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet