Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

Misstänkta och dömda personer ska inte kunna hålla sig undan från utredning, lagföring och straff. Detta gäller särskilt personer som är våldsbenägna eller riskerar att fortsätta att begå brott. Personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet eller som har dömts till en frihetsberövande påföljd är i många fall högt motiverade att hålla sig gömda. Det har också blivit lättare för kriminella att passera gränser till andra länder utan att lämna spår efter sig. Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det inte alltid är tillräckligt att använda sig av traditionella utredningsåtgärder i arbetet med att hitta eftersökta personer. Med tillgång till hemliga tvångsmedel skulle de brottsbekämpande myndigheterna på ett snabbare och mer effektivt sätt kunna hitta personer som håller sig undan utredning, lagföring eller verkställighet av ett straff. Detsamma gäller när det handlar om att lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk.

Utskottet ser positivt på att regeringen har överlämnat ett lagförslag som innebär att det ska vara möjligt att använda hemliga tvångsmedel i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. När det gäller möjligheten att använda hemliga tvångsmedel riktad mot kommunikationsutrustning eller informationssystem som innehas av andra personer än den eftersökte kan utskottet konstatera att, även om detta innebär ett integritetsintrång, kravet på att det ska finnas synnerlig anledning är ett högt ställt krav. Dessutom syftar tvångsmedelsanvändningen till att hitta den eftersökta personen. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett visst utökat integritetsintrång även för tredje man får anses vara acceptabelt.

När det gäller reglerna om överskottsinformation innebär förslaget om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation att regleringen utformas på samma sätt som motsvarande regler i rättegångsbalken som trädde i kraft den 1 oktober 2023. Utskottet anser att regleringen är tydlig och väl avvägd och att förslaget har fått en ändamålsenlig utformning.

Utskottet välkomnar även att regeringens lagförslag innebär att det införs utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i syfte att lokalisera utlänningar som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att behovet av effektivare verktyg är stort eftersom åtgärderna syftar till att hitta personer som utgör ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet och att förebygga allvarlig brottslighet.

Utskottet anser att regeringens lagförslag i sin helhet är väl avvägda och ändamålsenligt utformade och att de bör antas av riksdagen. Därmed ställer sig utskottet bakom propositionen och avstyrker motion 2023/24:2844 (V) yrkandena 1, 2 och 3.

Reservationer

1.

Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar

a) 3, 4 och 10 §§ regeringens förslag till lag om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

b) 27 kap. 19 c § regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

c) 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder i de delar det avser 10 § med den ändringen att paragrafen ska upphöra att gälla och rubriken närmast före 10 § ska utgå samt att ingressen ska ha den lydelse som följer av detta.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2844 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 3 samt

bifaller delvis proposition 2023/24:108 punkterna 1, 2, 4 och 7, alla i denna del.

Ställningstagande

Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i fri- och rättigheter som är grundläggande för demokratin i vårt samhälle. Därför måste lagstiftningen och de medel som lagstiftningen tillhandahåller omgärdas av de strängaste restriktioner.

Jag anser att det är rimligt att använda hemliga tvångsmedel för att hitta en eftersökt person som gömmer sig i syfte att undvika utredning, lagföring och verkställighet av straff i synnerhet om det handlar om en eftersökt person som begått allvarliga brott såsom vålds- eller sexualbrott. Jag står därför bakom regeringens förslag i den delen. Samtidigt innebär regeringens förslag att hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning förutom mot den eftersökte också ska få användas mot personer som det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte har kontaktat eller kommer att kontakta. I denna del instämmer jag i den bedömning som Advokatsamfundet fört fram, nämligen att användningen av hemliga tvångsmedel mot en person som har kontaktat eller kan antas komma att kontakta en dömd person som eftersöks inte borde tillåtas eftersom den personen inte har dömts till någon påföljd. Att det ska krävas ”synnerlig anledning” förändrar inte min ståndpunkt att regeringens förslag är alltför långtgående.

Regeringens förslag innebär också att åklagaren, utan några begränsningar, ska få besluta att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt den nya lagen får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för åtgärden. Uppgifter från hemlig dataavläsning ska dock bara få användas för att inleda en förundersökning eller förhindra brott och i övrigt endast efter särskilt tillstånd. I betänkandet SOU 2022:50 föreslogs att överskottsinformation från användning av hemlig övervakning av elektronisk information enligt den nya lagen skulle få användas för att förhindra brott eller inleda en förundersökning och i övrigt endast efter särskilt tillstånd. Uppgifter som handlar om något annat än det som legat till grund för åtgärden och som framkommer vid användningen av hemliga tvångsmedel, s.k. överskottsinformation, måste enligt min mening omgärdas av tydliga och rättssäkra regler. Förslaget om att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation ska få användas helt utan begränsningar anser jag är alltför långtgående.

Ur avsnittet "Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Misstänkta och dömda personer ska inte kunna hålla sig undan från utredning, lagföring och straff. Detta gäller särskilt personer som är våldsbenägna eller riskerar att fortsätta att begå brott. Personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet eller som har dömts till en frihetsberövande påföljd är i många fall högt motiverade att hålla sig gömda. Det har också blivit lättare för kriminella att passera gränser till andra länder utan att lämna spår efter sig. Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det inte alltid är tillräckligt att använda sig av traditionella utredningsåtgärder i arbetet med att hitta eftersökta personer. Med tillgång till hemliga tvångsmedel skulle de brottsbekämpande myndigheterna på ett snabbare och mer effektivt sätt kunna hitta personer som håller sig undan utredning, lagföring eller verkställighet av ett straff. Detsamma gäller när det handlar om att lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk.

Utskottet ser positivt på att regeringen har överlämnat ett lagförslag som innebär att det ska vara möjligt att använda hemliga tvångsmedel i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. När det gäller möjligheten att använda hemliga tvångsmedel riktad mot kommunikationsutrustning eller informationssystem som innehas av andra personer än den eftersökte kan utskottet konstatera att, även om detta innebär ett integritetsintrång, kravet på att det ska finnas synnerlig anledning är ett högt ställt krav. Dessutom syftar tvångsmedelsanvändningen till att hitta den eftersökta personen. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett visst utökat integritetsintrång även för tredje man får anses vara acceptabelt.

När det gäller reglerna om överskottsinformation innebär förslaget om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation att regleringen utformas på samma sätt som motsvarande regler i rättegångsbalken som trädde i kraft den 1 oktober 2023. Utskottet anser att regleringen är tydlig och väl avvägd och att förslaget har fått en ändamålsenlig utformning.

Utskottet välkomnar även att regeringens lagförslag innebär att det införs utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i syfte att lokalisera utlänningar som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att behovet av effektivare verktyg är stort eftersom åtgärderna syftar till att hitta personer som utgör ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet och att förebygga allvarlig brottslighet.

Utskottet anser att regeringens lagförslag i sin helhet är väl avvägda och ändamålsenligt utformade och att de bör antas av riksdagen. Därmed ställer sig utskottet bakom propositionen och avstyrker motion 2023/24:2844 (V) yrkandena 1, 2 och 3.

Reservationer

1.

Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar

a) 3, 4 och 10 §§ regeringens förslag till lag om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

b) 27 kap. 19 c § regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

c) 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,

d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder i de delar det avser 10 § med den ändringen att paragrafen ska upphöra att gälla och rubriken närmast före 10 § ska utgå samt att ingressen ska ha den lydelse som följer av detta.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2844 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 3 samt

bifaller delvis proposition 2023/24:108 punkterna 1, 2, 4 och 7, alla i denna del.

Ställningstagande

Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i fri- och rättigheter som är grundläggande för demokratin i vårt samhälle. Därför måste lagstiftningen och de medel som lagstiftningen tillhandahåller omgärdas av de strängaste restriktioner.

Jag anser att det är rimligt att använda hemliga tvångsmedel för att hitta en eftersökt person som gömmer sig i syfte att undvika utredning, lagföring och verkställighet av straff i synnerhet om det handlar om en eftersökt person som begått allvarliga brott såsom vålds- eller sexualbrott. Jag står därför bakom regeringens förslag i den delen. Samtidigt innebär regeringens förslag att hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning förutom mot den eftersökte också ska få användas mot personer som det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte har kontaktat eller kommer att kontakta. I denna del instämmer jag i den bedömning som Advokatsamfundet fört fram, nämligen att användningen av hemliga tvångsmedel mot en person som har kontaktat eller kan antas komma att kontakta en dömd person som eftersöks inte borde tillåtas eftersom den personen inte har dömts till någon påföljd. Att det ska krävas ”synnerlig anledning” förändrar inte min ståndpunkt att regeringens förslag är alltför långtgående.

Regeringens förslag innebär också att åklagaren, utan några begränsningar, ska få besluta att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt den nya lagen får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för åtgärden. Uppgifter från hemlig dataavläsning ska dock bara få användas för att inleda en förundersökning eller förhindra brott och i övrigt endast efter särskilt tillstånd. I betänkandet SOU 2022:50 föreslogs att överskottsinformation från användning av hemlig övervakning av elektronisk information enligt den nya lagen skulle få användas för att förhindra brott eller inleda en förundersökning och i övrigt endast efter särskilt tillstånd. Uppgifter som handlar om något annat än det som legat till grund för åtgärden och som framkommer vid användningen av hemliga tvångsmedel, s.k. överskottsinformation, måste enligt min mening omgärdas av tydliga och rättssäkra regler. Förslaget om att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation ska få användas helt utan begränsningar anser jag är alltför långtgående.

Ur avsnittet "Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet