Stärkt skydd för vissa polisanställda

Som redogörs för i propositionen har hoten och andra typer av angrepp mot polisanställda successivt ökat och blivit allvarligare, och även de anställdas anhöriga riskerar att drabbas. Detta är en följd av det växande våldskapital som de kriminella nätverken besitter och som de urskillningslöst är beredda att använda. Som regeringen anför är syftet ofta att skrämmas och försöka hindra polisanställda i deras tjänsteutövning och på så sätt få de polisanställda att självmant avstå från ingripanden av olika slag på grund av oro för repressalier. Det är en oacceptabel utveckling. Utöver att det drabbar de polisanställda riskerar det i förlängningen att även påverka Polismyndighetens arbete mot organiserad kriminalitet.

Det är givetvis av stor vikt att en misstänkt ska kunna försvara sig, men utskottet delar regeringens bedömning att det nuvarande lagförslaget typiskt sett inte bör påverka denna rätt. Systemet med att i vissa fall kunna ersätta namn med en annan beteckning ska dessutom endast kunna avse vissa anställda och i noga angivna fall där risken för den anställde och därmed för den brottsbekämpande verksamheten är påtaglig. Vidare ska lagen tidsbegränsas för att dess effekter ska kunna utvärderas. Polismyndigheten åläggs också en skyldighet att dokumentera de situationer där möjligheten används, vilket säkerställer att användningen i det enskilda fallet kommer kunna granskas och utvärderas.

När det gäller Lagrådets invändning att samtliga förslag som rör inskränkningar i skyldigheten att i beslut ange namn borde behandlas samlat och gemensamt ställer sig utskottet bakom regeringens bedömning att behovet av att omedelbart få ett stärkt skydd för polisanställda på plats motiverar att det nu aktuella förslaget behandlas särskilt. Utskottet finner inte heller att den kortare remisstiden innebär att beredningskravet enligt regeringsformen inte skulle vara uppfyllt.

Utskottet noterar att det nu aktuella lagförslaget är i enlighet med vad Polismyndigheten har efterfrågat och anser sammantaget att förslaget är ändamålsenligt utformat och att propositionen bör bifallas. Därmed avstyrks motion 2023/24:2848 (V).

När det gäller motion 2023/24:2850 (S) om att utvärdera de nya reglerna konstaterar utskottet att regeringen tydligt aviserar sin avsikt att göra just detta. Utskottet ser därför inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen, som därmed avstyrks.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2848 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och

avslår proposition 2023/24:102 punkterna 1–4.

Ställningstagande

Jag anser att skyddet för offentliganställda, bl.a. poliser, måste stärkas. Offentliganställda är i hög grad utsatta för våld, hot och trakasserier. Jag delar regeringens bedömning att våld, hot och trakasserier mot offentliganställda innebär betydande konsekvenser för den enskilde och att det även är ett angrepp på det demokratiska systemet. Samtidigt måste kraven på rättssäkerhet, insyn och möjligheter till ansvarsutkrävande upprätthållas. Det är särskilt viktigt eftersom den offentliga maktutövningen ofta innebär ingripande åtgärder för enskilda.

Lagrådet har i sitt yttrande avstyrkt att förslagen genomförs i den ordning som nu föreslås av regeringen. Lagrådet förordar att förslagen i stället samordnas med förslagen i SOU 2024:1 och att de behandlas gemensamt i en kommande lagrådsremiss. I det betänkandet lämnas förslag om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän, minskad exponering av offentliganställdas namn och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda samt för studenter på polisutbildningen. Jag kan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen sammanfaller med förslagen i SOU 2024:1 och delar Lagrådets uppfattning att det vore rimligt att behandla förslagen i samma lagstiftningsärende. Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition.

2.

Utvärdering, punkt 2 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2850 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).

Ställningstagande

Kravet på dokumentation i myndighetsutövning syftar bl.a. till att säkerställa en god förvaltning och trygga den enskildes rättssäkerhet. Det är dessutom en förutsättning för att offentlighetsprincipen ska få ett verkligt genomslag och för att medier ska kunna granska myndigheternas arbete. En part i ett ärende har vidare ett berättigat intresse att få veta vem som har beslutat i ärendet, inte minst för att kunna bedöma en eventuell jävssituation. Samtidigt har polisens anställda ett berättigat behov av skydd mot hot och våld mot dem och deras familjer.

När det gäller förslagets utformning kan vi kan konstatera att Lagrådet kritiserar den bristande beredningen av propositionen av två anledningar. Dels kritiserar de att remisstiden, som är en viktig del i beredningsprocessen, var orimligt kort och dessutom pågick under julledigheten. Dels anför de att skyddet för polisanställda från början var en del av ett större ärende som behandlar skydd även för andra utsatta yrkesgrupper samt att dessa förslag borde behandlas samlat och gemensamt. Lagrådet hänvisar i denna del till Justitiekanslerns remissvar, där det anges att det ur beredningssynpunkt är både förvirrande och betänkligt att ett så långtgående förslag som det nu aktuella läggs fram samtidigt som det andra ärendet remissbehandlas. Lagrådet avstår mot den bakgrunden från att lämna synpunkter på utformningen av lagförslagen. När regeringen trots det väljer att gå vidare med det nu aktuella förslaget anser vi att det är viktigt att de nya reglerna utvärderas kontinuerligt efter införandet.

Ur avsnittet "Stärkt skydd för vissa polisanställda" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Som redogörs för i propositionen har hoten och andra typer av angrepp mot polisanställda successivt ökat och blivit allvarligare, och även de anställdas anhöriga riskerar att drabbas. Detta är en följd av det växande våldskapital som de kriminella nätverken besitter och som de urskillningslöst är beredda att använda. Som regeringen anför är syftet ofta att skrämmas och försöka hindra polisanställda i deras tjänsteutövning och på så sätt få de polisanställda att självmant avstå från ingripanden av olika slag på grund av oro för repressalier. Det är en oacceptabel utveckling. Utöver att det drabbar de polisanställda riskerar det i förlängningen att även påverka Polismyndighetens arbete mot organiserad kriminalitet.

Det är givetvis av stor vikt att en misstänkt ska kunna försvara sig, men utskottet delar regeringens bedömning att det nuvarande lagförslaget typiskt sett inte bör påverka denna rätt. Systemet med att i vissa fall kunna ersätta namn med en annan beteckning ska dessutom endast kunna avse vissa anställda och i noga angivna fall där risken för den anställde och därmed för den brottsbekämpande verksamheten är påtaglig. Vidare ska lagen tidsbegränsas för att dess effekter ska kunna utvärderas. Polismyndigheten åläggs också en skyldighet att dokumentera de situationer där möjligheten används, vilket säkerställer att användningen i det enskilda fallet kommer kunna granskas och utvärderas.

När det gäller Lagrådets invändning att samtliga förslag som rör inskränkningar i skyldigheten att i beslut ange namn borde behandlas samlat och gemensamt ställer sig utskottet bakom regeringens bedömning att behovet av att omedelbart få ett stärkt skydd för polisanställda på plats motiverar att det nu aktuella förslaget behandlas särskilt. Utskottet finner inte heller att den kortare remisstiden innebär att beredningskravet enligt regeringsformen inte skulle vara uppfyllt.

Utskottet noterar att det nu aktuella lagförslaget är i enlighet med vad Polismyndigheten har efterfrågat och anser sammantaget att förslaget är ändamålsenligt utformat och att propositionen bör bifallas. Därmed avstyrks motion 2023/24:2848 (V).

När det gäller motion 2023/24:2850 (S) om att utvärdera de nya reglerna konstaterar utskottet att regeringen tydligt aviserar sin avsikt att göra just detta. Utskottet ser därför inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen, som därmed avstyrks.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2848 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och

avslår proposition 2023/24:102 punkterna 1–4.

Ställningstagande

Jag anser att skyddet för offentliganställda, bl.a. poliser, måste stärkas. Offentliganställda är i hög grad utsatta för våld, hot och trakasserier. Jag delar regeringens bedömning att våld, hot och trakasserier mot offentliganställda innebär betydande konsekvenser för den enskilde och att det även är ett angrepp på det demokratiska systemet. Samtidigt måste kraven på rättssäkerhet, insyn och möjligheter till ansvarsutkrävande upprätthållas. Det är särskilt viktigt eftersom den offentliga maktutövningen ofta innebär ingripande åtgärder för enskilda.

Lagrådet har i sitt yttrande avstyrkt att förslagen genomförs i den ordning som nu föreslås av regeringen. Lagrådet förordar att förslagen i stället samordnas med förslagen i SOU 2024:1 och att de behandlas gemensamt i en kommande lagrådsremiss. I det betänkandet lämnas förslag om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän, minskad exponering av offentliganställdas namn och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda samt för studenter på polisutbildningen. Jag kan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen sammanfaller med förslagen i SOU 2024:1 och delar Lagrådets uppfattning att det vore rimligt att behandla förslagen i samma lagstiftningsärende. Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition.

2.

Utvärdering, punkt 2 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2850 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).

Ställningstagande

Kravet på dokumentation i myndighetsutövning syftar bl.a. till att säkerställa en god förvaltning och trygga den enskildes rättssäkerhet. Det är dessutom en förutsättning för att offentlighetsprincipen ska få ett verkligt genomslag och för att medier ska kunna granska myndigheternas arbete. En part i ett ärende har vidare ett berättigat intresse att få veta vem som har beslutat i ärendet, inte minst för att kunna bedöma en eventuell jävssituation. Samtidigt har polisens anställda ett berättigat behov av skydd mot hot och våld mot dem och deras familjer.

När det gäller förslagets utformning kan vi kan konstatera att Lagrådet kritiserar den bristande beredningen av propositionen av två anledningar. Dels kritiserar de att remisstiden, som är en viktig del i beredningsprocessen, var orimligt kort och dessutom pågick under julledigheten. Dels anför de att skyddet för polisanställda från början var en del av ett större ärende som behandlar skydd även för andra utsatta yrkesgrupper samt att dessa förslag borde behandlas samlat och gemensamt. Lagrådet hänvisar i denna del till Justitiekanslerns remissvar, där det anges att det ur beredningssynpunkt är både förvirrande och betänkligt att ett så långtgående förslag som det nu aktuella läggs fram samtidigt som det andra ärendet remissbehandlas. Lagrådet avstår mot den bakgrunden från att lämna synpunkter på utformningen av lagförslagen. När regeringen trots det väljer att gå vidare med det nu aktuella förslaget anser vi att det är viktigt att de nya reglerna utvärderas kontinuerligt efter införandet.

Ur avsnittet "Stärkt skydd för vissa polisanställda" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet