Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 14. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det är allvarligt nog med det ökade antalet skjutningar och sprängningar som riskerar att drabba ett stort antal människor, inte minst anhöriga och andra utomstående personer. Men därtill har denna typ av brottslighet en inverkan på andra delar av samhället i form av bl.a. infiltration av företag, föreningar och organisationer. Som regeringen anför i skrivelsen finns det aktörer inom kriminella nätverk som använder möjliggörare på insidan av en verksamhet för att underlätta brottslighet, genomföra brott, undgå upptäckt m.m. Ytterligare ett fenomen som det har rapporterats om på sistone är att gängkriminella utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt och säljer dem till andra som betalning för skulder eller inom narkotikahandeln. Även sättet som allt yngre barn utnyttjas på av gängen är ett symtom på hur de gängkriminella blivit alltmer offensiva. Det är därför tydligt att samhällets motståndskraft mot organiserad kriminalitet måste förstärkas i grunden och att kampen mot gängen, det eskalerande våldet och brotten måste stärkas och tryggheten återupprättas. Utskottet finner i likhet med regeringen att den nationella strategin ger en tydligare inriktning för arbetet mot organiserad brottslighet och kan reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Utskottet välkomnar sammanfattningsvis regeringens skrivelse.

När det gäller motioner om innehållet och vilka områden som bör prioriteras i strategin noterar utskottet att strategin enligt regeringen inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet eller behoven av reformer. Det kan vidare konstateras att regeringen lämnade över en skrivelse om en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet till riksdagen den 14 mars i år, men även i den nu behandlade strategin redogörs det för en rad åtgärder som vidtas för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ om att inkludera människohandel för sexuella ändamål eller en åtgärdsplan för att stoppa bedrägerier mot äldre, och utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena om förebyggande insatser. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2821 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vidare konstaterar utskottet att det pågår utrednings- och lagstiftningsarbete om användning av hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år, om underlättad kamerabevakning för bl.a. kommuner och regioner, om ökad tillgång till befintliga kamerasystem kopplade till den statliga transportinfrastrukturen samt om en översyn av sekretessbestämmelser. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:2640 (S) yrkande 37, 2023/24:2669 (MP) yrkande 29 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 3–5 och 16–18.

Vidare anger regeringen i skrivelsen att det vidtas åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras hemländer. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att detta arbete sker på ett rättssäkert sätt och avstyrker därmed motion 2023/24:2820 yrkandena 10 och 11.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2820 (MP) yrkande 6 om utvisning av gängkriminella. Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår det att regeringen följer teknikutvecklingen kopplad till AI för att få förståelse för vilka sårbarheter som kan utnyttjas för brottslighet i framtiden, att frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands ännu inte har lett till något formellt utredningsarbete och att regeringen ska återkomma i frågan om att låta en myndighet utreda frågor om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 169, 2023/24:2820 (MP) yrkandena 7, 12–14 och 19–21 samt 2023/24:2821 (C) yrkande 3, som handlar om dessa frågor, är för tidigt väckta och bör avslås. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 55 och 2023/24:2820 (MP) yrkande 15 om förutsättningarna för kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och avstyrker därför dessa.

När det gäller utökad användning av s.k. fotboja och alternativa påföljder framgår det av skrivelsen att det vidtas en rad åtgärder för att reformera Kriminalvården och hantera den ökade belastningen, bl.a. genom en fortsatt utbyggnad av och ökade medel till myndigheten. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:436 (V) yrkande 2, 2023/24:2484 (C) yrkande 18, 2023/24:2669 (MP) yrkandena 117 och 120 samt 2023/24:2820 (MP) yrkandena 8 och 9. Dessa motioner avstyrks.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Komplettering av strategin, punkt 1 (S, C)

av Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S), Lars Isacsson (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är bra med ett samlat grepp och en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Regeringens strategi innehåller flera nödvändiga och viktiga åtgärder som vi ställer oss bakom. Det kan dock noteras att regeringen skriver att strategin inte gör anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer. Vi konstaterar att några områden för grov organiserad brottslighet som inte är nya och som drabbar de allra mest sårbara inte nämns alls. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att det förutom att det har ett högt personligt pris även ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och möjliggör andra brott. Vapen och narkotika omfattas av strategin, men vi anser att människohandel för just sexuella ändamål är ett lika prioriterat område och att strategin bör kompletteras med regeringens planerade åtgärder för att bekämpa detsamma.

Ur avsnittet "Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Läs betänkandet