Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av strängare straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiv vara samt att skärpningen bör ske genom skärpta straffskalor. De föreslagna straffskalorna framstår enligt utskottet som väl avvägda. Propositionen bör därför bifallas.

Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 41 om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det anförda innebär också att det enligt utskottet inte finns anledning för riksdagen att nu ta något initiativ till ytterligare straffskärpningar. Därmed avstyrker utskottet även motion 2023/24:2776 (C).

I motion 2023/24:2771 (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska ta fram en plan för hur Kriminalvården ska klara av sitt uppdrag. Utskottet noterar att det ansträngda läget inom Kriminalvården har uppmärksammats i propositionen och att regeringen har föreslagit ökade resurser till Kriminalvården i budgetpropositionen för 2024. Som framgår ovan har regeringen också gett Kriminalvården i uppdrag att senast den 15 december 2023 redovisa en kapacitetsrapport för åren 2024–2033. Utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer den fortsatta utvecklingen och ser därför inte något skäl för ett sådant tillkännagivande som motionärerna föreslår. Motionen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Ytterligare straffskärpningar, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2776 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).

Ställningstagande

Näst intill varje dag skjuter gängkriminella någon i Sverige eller spränger byggnader, bilar eller människor. Det är ett kritiskt, ofta dödligt, hot mot individen och ett lika allvarligt hot mot samhället i stort. Jag vill kraftigt höja straffen för vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och välkomnar därför regeringens förslag. Regeringen går dock inte tillräckligt långt. Jag vill höja minimistraffet för grovt vapenbrott, grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, grov vapensmuggling och grov smuggling av explosiv vara ytterligare, till minst fem år i stället för fyra år som regeringen föreslår. Det skulle göra lagstiftningen till Europas strängaste vad gäller illegala skjutvapen och explosiva varor.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser det anförda.

2.

En plan för Kriminalvården, punkt 3 (S, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2771 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).

Ställningstagande

Av Kriminalvårdens remissvar framgår att myndigheten kommer att ha svårt att hinna tillskapa tillräckligt många anstaltsplatser och personalförsörja dessa för att kunna möta behovet till det ikraftträdande som föreslås i promemorian. Regeringen har dessutom valt att tidigarelägga ikraftträdandet med flera månader jämfört med promemorians förslag. Läget inom Kriminalvården blir alltmer allvarligt och såväl säkerheten som det viktiga återfallsförebyggande arbetet riskerar att försämras. Regeringen måste därför omedelbart ta fram en plan för hur myndigheten ska klara av sitt uppdrag.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

Regeringen föreslår kraftiga straffskärpningar för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Jag är inte för generella straffskärpningar. Dock kan jag se att det finns områden där straffen kan behöva skärpas. Men förslag som innebär nykriminalisering eller straffskärpningar ska i sådana fall alltid vara väl underbyggda och ha analyserats utifrån nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Dessvärre brister regeringens förslag ofta i dessa delar. Straffrättssystemet måste också hänga ihop. Det är därför inte en framgångsrik metod att höja straffen för olika brott i en serie snabba lagstiftningsärenden. I flera fall har både den förra och den nuvarande regeringen presenterat förslag till straffskärpningar som också antagits av riksdagens majoritet utan att tidigare höjningar av straffen ens hunnit utvärderas. Straffrättssystemet blir på så vis oöverskådligt och onödigt komplicerat, vilket medför att risken för oönskade effekter ökar. Detta har tidigare kritiserats, inte minst av Lagrådet.

Straffrättens främsta syfte kan enligt min mening aldrig vara att fungera som ett signalsystem för regeringens påstådda handlingskraft mot kriminalitet. Det är en förhållandevis liten grupp unga män som begår den största delen av de grövsta brotten. Det är inte särskilt sannolikt att hårdare tag med längre straff kommer att avhålla denna grupp redan kriminellt aktiva män eller andra unga män som befinner sig i riskzonen för liknande kriminalitet från att begå brott. Mitt resonemang bekräftas och styrks av forskning som visar att längre straff inte är effektiva i den meningen att de avhåller människor från att begå brott. Det är förvisso så att en person som sitter i fängelse åtminstone delvis är förhindrad från att begå nya brott. Men för att få effekt på brottsnivån i samhället krävs att människor sitter inspärrade väldigt länge. Jag vänder mig bestämt emot en utveckling där människor ska sitta inlåsta på lång eller obestämd tid utan möjlighet till rehabilitering och återanpassning till samhället. Svensk kriminalvård har varit en förebild för andra länder som insett att rehabilitering är mer framgångsrikt än bestraffning. Jag kommer att fortsätta arbeta för att de rehabiliterande inslagen i Kriminalvården ska utvecklas i stället för att, som med regeringens politik, avvecklas.

Ur avsnittet "Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av strängare straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiv vara samt att skärpningen bör ske genom skärpta straffskalor. De föreslagna straffskalorna framstår enligt utskottet som väl avvägda. Propositionen bör därför bifallas.

Förslaget i motion 2023/24:2640 (S) yrkande 41 om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott får anses tillgodosett genom regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Det anförda innebär också att det enligt utskottet inte finns anledning för riksdagen att nu ta något initiativ till ytterligare straffskärpningar. Därmed avstyrker utskottet även motion 2023/24:2776 (C).

I motion 2023/24:2771 (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska ta fram en plan för hur Kriminalvården ska klara av sitt uppdrag. Utskottet noterar att det ansträngda läget inom Kriminalvården har uppmärksammats i propositionen och att regeringen har föreslagit ökade resurser till Kriminalvården i budgetpropositionen för 2024. Som framgår ovan har regeringen också gett Kriminalvården i uppdrag att senast den 15 december 2023 redovisa en kapacitetsrapport för åren 2024–2033. Utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer den fortsatta utvecklingen och ser därför inte något skäl för ett sådant tillkännagivande som motionärerna föreslår. Motionen avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Ytterligare straffskärpningar, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2776 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).

Ställningstagande

Näst intill varje dag skjuter gängkriminella någon i Sverige eller spränger byggnader, bilar eller människor. Det är ett kritiskt, ofta dödligt, hot mot individen och ett lika allvarligt hot mot samhället i stort. Jag vill kraftigt höja straffen för vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och välkomnar därför regeringens förslag. Regeringen går dock inte tillräckligt långt. Jag vill höja minimistraffet för grovt vapenbrott, grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, grov vapensmuggling och grov smuggling av explosiv vara ytterligare, till minst fem år i stället för fyra år som regeringen föreslår. Det skulle göra lagstiftningen till Europas strängaste vad gäller illegala skjutvapen och explosiva varor.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser det anförda.

2.

En plan för Kriminalvården, punkt 3 (S, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2771 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).

Ställningstagande

Av Kriminalvårdens remissvar framgår att myndigheten kommer att ha svårt att hinna tillskapa tillräckligt många anstaltsplatser och personalförsörja dessa för att kunna möta behovet till det ikraftträdande som föreslås i promemorian. Regeringen har dessutom valt att tidigarelägga ikraftträdandet med flera månader jämfört med promemorians förslag. Läget inom Kriminalvården blir alltmer allvarligt och såväl säkerheten som det viktiga återfallsförebyggande arbetet riskerar att försämras. Regeringen måste därför omedelbart ta fram en plan för hur myndigheten ska klara av sitt uppdrag.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

Regeringen föreslår kraftiga straffskärpningar för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Jag är inte för generella straffskärpningar. Dock kan jag se att det finns områden där straffen kan behöva skärpas. Men förslag som innebär nykriminalisering eller straffskärpningar ska i sådana fall alltid vara väl underbyggda och ha analyserats utifrån nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Dessvärre brister regeringens förslag ofta i dessa delar. Straffrättssystemet måste också hänga ihop. Det är därför inte en framgångsrik metod att höja straffen för olika brott i en serie snabba lagstiftningsärenden. I flera fall har både den förra och den nuvarande regeringen presenterat förslag till straffskärpningar som också antagits av riksdagens majoritet utan att tidigare höjningar av straffen ens hunnit utvärderas. Straffrättssystemet blir på så vis oöverskådligt och onödigt komplicerat, vilket medför att risken för oönskade effekter ökar. Detta har tidigare kritiserats, inte minst av Lagrådet.

Straffrättens främsta syfte kan enligt min mening aldrig vara att fungera som ett signalsystem för regeringens påstådda handlingskraft mot kriminalitet. Det är en förhållandevis liten grupp unga män som begår den största delen av de grövsta brotten. Det är inte särskilt sannolikt att hårdare tag med längre straff kommer att avhålla denna grupp redan kriminellt aktiva män eller andra unga män som befinner sig i riskzonen för liknande kriminalitet från att begå brott. Mitt resonemang bekräftas och styrks av forskning som visar att längre straff inte är effektiva i den meningen att de avhåller människor från att begå brott. Det är förvisso så att en person som sitter i fängelse åtminstone delvis är förhindrad från att begå nya brott. Men för att få effekt på brottsnivån i samhället krävs att människor sitter inspärrade väldigt länge. Jag vänder mig bestämt emot en utveckling där människor ska sitta inlåsta på lång eller obestämd tid utan möjlighet till rehabilitering och återanpassning till samhället. Svensk kriminalvård har varit en förebild för andra länder som insett att rehabilitering är mer framgångsrikt än bestraffning. Jag kommer att fortsätta arbeta för att de rehabiliterande inslagen i Kriminalvården ska utvecklas i stället för att, som med regeringens politik, avvecklas.

Ur avsnittet "Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet