Betänkande · 2023/24

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet

Sammanfattning Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Justitieutskottet · 1 votering 22 november 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Genomförande av rekommendationer Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:217 av Rasmus Ling (MP) och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 23.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottets motivering

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och konstaterar i likhet med regeringen att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet i fråga om ledningsformen särskilda händelser.

Utskottet delar regeringens bedömning att de iakttagelser som Riksrevisionen gör om behov av bl.a. fullgod dokumentation och uppföljning är allmängiltiga och relevanta. Som regeringen påpekar måste det finnas möjlighet att följa upp, utvärdera och dra lärdom av genomförda särskilda händelser, vilket förutsätter att det finns dokumentation. Uppföljning och utvärdering är också viktigt för att verksamheten ska kunna utvecklas.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att rekommenda-tionerna till Polismyndigheten till största delen rör sådant som ligger inom ramen för myndigheten att bedöma och hantera. Polismyndighetens utveckling av ledningsformen särskild händelse har följts upp genom ett regeringsuppdrag. Som framgår ovan har Polismyndigheten även vidtagit flera åtgärder. Det handlar bl.a. om utvecklingen av befintliga it-system som kommer att stödja möjligheten att kontinuerligt följa upp den omfattning och resurstid och de kostnader som läggs på särskilda händelser. Utskottet ser positivt på de åtgärder som har vidtagits och det utvecklingsarbete som pågår. Av skrivelsen framgår att regeringen har för avsikt att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i de löpande dialogerna med myndigheten. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer som efterfrågas i motionerna 2023/24:217 (MP) och 2023/24:2669 (MP) yrkande 23. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservation

Genomförande av rekommendationer, punkt 1 (S, V, MP)

av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Rasmus Ling (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:217 av Rasmus Ling (MP) och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 23.

Ställningstagande

Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten inte kan redogöra för vare sig det totala antalet särskilda händelser eller antalet särskilda händelser med inriktning mot grov brottslighet, eller den totala merkostnaden för dessa. För hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet är de eventuella merkostnaderna inte möjliga att spåra. Granskningen visar vidare att det saknas information om hur länge de särskilda händelserna pågick, hur många årsarbetskrafter som involverades och från vilka delar av myndigheten resurser skickades. Vidare är det inte möjligt att avgöra vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som genomfördes. Riksrevisionen bedömer att det i dagsläget inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet ger effekt.

Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att bl.a. utveckla kriterier för vilka situationer som ska hanteras i särskilda händelser, ta fram en nationell lägesbild inför resursförflyttningar, utveckla dokumentation av särskilda händelser och följa upp samt utvärdera dem. Myndigheten bör också säkerställa att kunskaper och erfarenheter om särskilda händelser sprids på ett systematiserat sätt till alla berörda delar av organisationen.

Vi delar regeringens uppfattning att det är upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut. Det är dock problematiskt att det enligt Riksrevisionen inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet alls ger effekt. Det är även allvarligt att det inte är möjligt att spåra eventuella merkostnader för över hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet. Det är vår uppfattning att särskilda åtgärder behöver vidtas för att förbättra verksamheten i fråga om särskilda händelser. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

165 ja · 122 nej · 0 avstår · 62 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 90 0 17
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 56 0 0 12
Vänsterpartiet 0 18 0 6
Centerpartiet 20 0 0 4
Kristdemokraterna 15 0 0 4
Miljöpartiet 0 14 0 4
Liberalerna 11 0 0 5
Partilösa 1 0 0 0

#2 Skrivelsen Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:127 till handlingarna.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottets motivering

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och konstaterar i likhet med regeringen att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet i fråga om ledningsformen särskilda händelser.

Utskottet delar regeringens bedömning att de iakttagelser som Riksrevisionen gör om behov av bl.a. fullgod dokumentation och uppföljning är allmängiltiga och relevanta. Som regeringen påpekar måste det finnas möjlighet att följa upp, utvärdera och dra lärdom av genomförda särskilda händelser, vilket förutsätter att det finns dokumentation. Uppföljning och utvärdering är också viktigt för att verksamheten ska kunna utvecklas.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att rekommenda-tionerna till Polismyndigheten till största delen rör sådant som ligger inom ramen för myndigheten att bedöma och hantera. Polismyndighetens utveckling av ledningsformen särskild händelse har följts upp genom ett regeringsuppdrag. Som framgår ovan har Polismyndigheten även vidtagit flera åtgärder. Det handlar bl.a. om utvecklingen av befintliga it-system som kommer att stödja möjligheten att kontinuerligt följa upp den omfattning och resurstid och de kostnader som läggs på särskilda händelser. Utskottet ser positivt på de åtgärder som har vidtagits och det utvecklingsarbete som pågår. Av skrivelsen framgår att regeringen har för avsikt att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i de löpande dialogerna med myndigheten. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer som efterfrågas i motionerna 2023/24:217 (MP) och 2023/24:2669 (MP) yrkande 23. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservation

Genomförande av rekommendationer, punkt 1 (S, V, MP)

av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Rasmus Ling (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:217 av Rasmus Ling (MP) och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 23.

Ställningstagande

Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten inte kan redogöra för vare sig det totala antalet särskilda händelser eller antalet särskilda händelser med inriktning mot grov brottslighet, eller den totala merkostnaden för dessa. För hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet är de eventuella merkostnaderna inte möjliga att spåra. Granskningen visar vidare att det saknas information om hur länge de särskilda händelserna pågick, hur många årsarbetskrafter som involverades och från vilka delar av myndigheten resurser skickades. Vidare är det inte möjligt att avgöra vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som genomfördes. Riksrevisionen bedömer att det i dagsläget inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet ger effekt.

Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att bl.a. utveckla kriterier för vilka situationer som ska hanteras i särskilda händelser, ta fram en nationell lägesbild inför resursförflyttningar, utveckla dokumentation av särskilda händelser och följa upp samt utvärdera dem. Myndigheten bör också säkerställa att kunskaper och erfarenheter om särskilda händelser sprids på ett systematiserat sätt till alla berörda delar av organisationen.

Vi delar regeringens uppfattning att det är upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut. Det är dock problematiskt att det enligt Riksrevisionen inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet alls ger effekt. Det är även allvarligt att det inte är möjligt att spåra eventuella merkostnader för över hälften av de särskilda händelser som rör grov brottslighet. Det är vår uppfattning att särskilda åtgärder behöver vidtas för att förbättra verksamheten i fråga om särskilda händelser. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.