Betänkande · 2023/24
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott
Sammanfattning Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Justitieutskottet · 1 votering 22 november 2023
Betänkande JuU7 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 22 november 2023 (8 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”JuU7” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Genomförande av rekommendationer Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:218 av Rasmus Ling (MP) och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 24.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Utskottets motivering
Polismyndighetens hantering av mängdbrotten är en viktig del av polisens grunduppdrag. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en effektiv hantering av mängdbrott är viktig för allmänhetens förtroende och att det är angeläget att Polismyndighetens brottsbekämpande förmåga fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. I likhet med regeringen välkomnar utskottet därför den granskning som Riksrevisionen har gjort.
Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att Polismyndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt. Utskottet delar denna uppfattning och anser att rekommendationerna som Riksrevisionen har lämnat till Polismyndigheten är relevanta.
I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Utskottet ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer som efterfrågas i motionerna 2023/24:218 (MP) och 2023/24:2669 (MP) yrkande 24. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Reservation
Genomförande av rekommendationer, punkt 1 (V, MP)
av Gudrun Nordborg (V) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:218 av Rasmus Ling (MP) och
2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 24.
Ställningstagande
Mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Det handlar om stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel m.m. Mängdbrott kan dessutom ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Riksrevisionens granskning visar att Polismyndighetens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bl.a. på att Polismyndigheten inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda. Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med problemen kan det på sikt leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd.
Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att bl.a. se till att verksamhetens behov och tillgången på kompetens är styrande för hur många poliser och civilanställda som anställs. Polisens kontaktcenter ska vara fullbemannat och samverkan ska öka mellan kontaktcentret och jourmiljön. Systemet med e-anmälningar ska ses över för att höja kvaliteten och brottssamordningen ska stärkas på alla nivåer. Även vidareutbildningen ska ses över utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten anser att merparten av rekommendationerna är relevanta och har börjat bearbeta dem inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott.
Vi anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer.
Särskilt yttrande
Skrivelsen, punkt 2 (S, C)
Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S) anför:
Riksrevisionen anser att Polismyndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt och att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med de tillkortakommanden som granskningen visar bedömer Riksrevisionen att det på sikt kan leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd och att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att minska.
Riksrevisionens kritik måste tas på stort allvar. Det är angeläget att polisen bekämpar mängdbrott på ett effektivt sätt och vi vill understryka att regeringen har ansvar för att med stor skyndsamhet se till att situationen förändras. Vi kommer också att noga följa det fortsatta arbetet på området och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 90 | 0 | 0 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 18 | 0 | 6 | |
| Centerpartiet | 20 | 0 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 15 | 0 | 0 | 4 | |
| Miljöpartiet | 0 | 14 | 0 | 4 | |
| Liberalerna | 11 | 0 | 0 | 5 | |
| Partilösa | 1 | 0 | 0 | 0 |
#2 Skrivelsen Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:129 till handlingarna.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Utskottets motivering
Polismyndighetens hantering av mängdbrotten är en viktig del av polisens grunduppdrag. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en effektiv hantering av mängdbrott är viktig för allmänhetens förtroende och att det är angeläget att Polismyndighetens brottsbekämpande förmåga fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. I likhet med regeringen välkomnar utskottet därför den granskning som Riksrevisionen har gjort.
Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att Polismyndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt. Utskottet delar denna uppfattning och anser att rekommendationerna som Riksrevisionen har lämnat till Polismyndigheten är relevanta.
I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Utskottet ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om genomförande av Riksrevisionens rekommendationer som efterfrågas i motionerna 2023/24:218 (MP) och 2023/24:2669 (MP) yrkande 24. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Reservation
Genomförande av rekommendationer, punkt 1 (V, MP)
av Gudrun Nordborg (V) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:218 av Rasmus Ling (MP) och
2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 24.
Ställningstagande
Mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Det handlar om stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel m.m. Mängdbrott kan dessutom ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Riksrevisionens granskning visar att Polismyndighetens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bl.a. på att Polismyndigheten inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda. Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med problemen kan det på sikt leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd.
Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att bl.a. se till att verksamhetens behov och tillgången på kompetens är styrande för hur många poliser och civilanställda som anställs. Polisens kontaktcenter ska vara fullbemannat och samverkan ska öka mellan kontaktcentret och jourmiljön. Systemet med e-anmälningar ska ses över för att höja kvaliteten och brottssamordningen ska stärkas på alla nivåer. Även vidareutbildningen ska ses över utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten anser att merparten av rekommendationerna är relevanta och har börjat bearbeta dem inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott.
Vi anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer.
Särskilt yttrande
Skrivelsen, punkt 2 (S, C)
Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S) anför:
Riksrevisionen anser att Polismyndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt och att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med de tillkortakommanden som granskningen visar bedömer Riksrevisionen att det på sikt kan leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd och att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att minska.
Riksrevisionens kritik måste tas på stort allvar. Det är angeläget att polisen bekämpar mängdbrott på ett effektivt sätt och vi vill understryka att regeringen har ansvar för att med stor skyndsamhet se till att situationen förändras. Vi kommer också att noga följa det fortsatta arbetet på området och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.