Kultur för alla

Utskottet delar uppfattningen att en analys av kulturområdets finansiering är angelägen, inklusive hur icke-offentliga aktörer i högre grad skulle kunna bidra till finansiering av kulturverksamhet. Utskottet välkomnar att regeringen gett Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att kartlägga och analysera kulturområdets finansiering samt hur icke-offentliga aktörer i större utsträckning skulle kunna bidra. Utskottet kommer att följa frågan och ta del av slutredovisningen av uppdraget. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:364 yrkande 1 med hänvisning till pågående arbete.

Ur avsnittet "Mecenatskapsmodell" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att läsande och läsfrämjande arbete är mycket viktigt för att stärka allas möjligheter att ta plats i samhället och kunna ta del av utbildning och kultur. Utskottet välkomnar att folkbiblioteken får förnyade anslag för läsfrämjande arbete, den höjda biblioteksersättningen till författare och satsningar på läsfrämjande insatser. Utskottet vill även lyfta fram att många tidskrifter redan genomgått en grundläggande omställning till ökad digital publicering och att Statens kulturråd för närvarande undersöker hur myndighetens riktlinjer för litteraturstödet kan anpassas till att stödja även digital publicering. Utskottet välkomnar även att Kungl. biblioteket fått fortsatt finansiering av resursbiblioteken för de nationella minoriteterna och att insatser för att bevara och revitalisera de nationella minoritetsspråken sker inom ett stort antal områden.

Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:1524 (MP) yrkandena 4 och 6, 2023/24:1885 (MP) yrkandena 16–18, 2023/24:2548 (S) och 2023/24:2686 (S) yrkande 9 med hänvisning till pågående satsningar och arbete.

Ur avsnittet "Litteratur- och biblioteksfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att Sametinget sedan 2022 har i uppdrag att utveckla Samiskt språkcentrums verksamhet och påbörja etableringen av språkcentrum på ytterligare orter. Isof har sedan 2022 i uppdrag att inrätta språkcentrum för de övriga fyra nationella minoriteterna och uppdraget ska redovisas senast i mars 2025. Utskottet vill även lyfta fram de uppdrag som Sametinget har när det gäller de samiska språken och att samarbetsorganet Sámi Giellagáldu bedriver verksamhet som syftar till en harmoniserad språkutveckling över landsgränserna av de samiska språken. Utskottet vill även lyfta fram att Isof har ett långtgående ansvar för språkvård och utveckling av svenskt teckenspråk.

Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:83 (SD), 2023/24:1524 (MP) yrkande 3, 2023/24:2679 (MP) yrkandena 1, 3 och 6 samt 2023/24:2685 (S) yrkande 15.

Ur avsnittet "Språkfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att kunna få ta del av kulturuttryck och kulturverksamhet i hela landet. Kultursamverkansmodellen, tillsammans med annan statlig bidragsgivning, ökar möjligheterna att nå ut till medborgare i hela landet. Utskottet välkomnar även de möjligheter som kultursamverkansmodellen ger att anpassa olika insatser till lokala förutsättningar och olika befolkningsgrupper. Utskottet vill inte föregripa beredningen av Kultursamverkansutredningens betänkande och ser i dagsläget inga skäl att föreslå något tillkännagivande i enlighet med motionerna 2023/24:271 (KD), 2023/24:1622 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1885 (MP) yrkandena 7 och 9, 2023/24:2483 (C) yrkande 1, 2023/24:2686 (S) yrkande 5 och 2023/24:2705 (MP) yrkandena 32 och 34.

Ur avsnittet "Tillgång till kultur och kulturutövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill lyfta fram att företag som arbetar med t.ex. dataspelsutveckling tillhör de verksamheter som utgör kulturella och kreativa branscher. Svenska företag inom bl.a. dataspel och musik har under flera år varit världsledande och internationellt framgångsrika. Utskottet noterar vidare att den tekniska utvecklingen inom dataspelssektorn även kan vara av betydelse för andra sektorer och kulturskapande verksamheter. Utskottet är i dagsläget inte berett att föreslå några tillkännagivanden enligt motionsyrkandena men kommer att följa frågan. Motionerna 2023/24:348 (SD) yrkande 4, 2023/24:1884 (MP) yrkandena 2–4 och 2023/24:2736 (C) yrkandena 2 och 3 bör avslås.

Ur avsnittet "Spel som kulturform" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att kunna få ta del av kulturuttryck och kulturverksamhet i hela landet. Kultursamverkansmodellen, tillsammans med annan statlig bidragsgivning, ökar möjligheterna att nå ut till medborgare i hela landet. Utskottet välkomnar även de möjligheter som kultursamverkansmodellen ger att anpassa olika insatser till lokala förutsättningar och olika befolkningsgrupper. Utskottet vill inte föregripa beredningen av Kultursamverkansutredningens betänkande och ser i dagsläget inga skäl att föreslå något tillkännagivande i enlighet med motionerna 2023/24:271 (KD), 2023/24:1622 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1885 (MP) yrkandena 7 och 9, 2023/24:2483 (C) yrkande 1, 2023/24:2686 (S) yrkande 5 och 2023/24:2705 (MP) yrkandena 32 och 34.

Ur avsnittet "Tillgång till kultur och kulturutövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 8 och 11. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att kunna få ta del av kulturuttryck och kulturverksamhet i hela landet. Kultursamverkansmodellen, tillsammans med annan statlig bidragsgivning, ökar möjligheterna att nå ut till medborgare i hela landet. Utskottet välkomnar även de möjligheter som kultursamverkansmodellen ger att anpassa olika insatser till lokala förutsättningar och olika befolkningsgrupper. Utskottet vill inte föregripa beredningen av Kultursamverkansutredningens betänkande och ser i dagsläget inga skäl att föreslå något tillkännagivande i enlighet med motionerna 2023/24:271 (KD), 2023/24:1622 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1885 (MP) yrkandena 7 och 9, 2023/24:2483 (C) yrkande 1, 2023/24:2686 (S) yrkande 5 och 2023/24:2705 (MP) yrkandena 32 och 34.

Ur avsnittet "Tillgång till kultur och kulturutövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 8 och 10. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2022/23:KrU6, 2022/23:KrU7 och 2022/23:KrU8. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förlag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Scenkonstens villkor, punkt 1 (S, MP)

av Amanda Lind (MP), Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Ewa Pihl Krabbe (S), Johan Andersson (S) och Monica Haider (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1488 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S) yrkande 2 och

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkandena 6 och 7,

bifaller delvis motion

2023/24:1488 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S) yrkandena 1 och 3 samt

avslår motionerna

2023/24:98 av Lili André (KD) och

2023/24:1798 av Leonid Yurkovskiy och Fredrik Lindahl (båda SD).

Ställningstagande

Vi menar att de fria aktörerna representerar ett brett fält av nyskapande kulturuttryck och att de dessutom utgör en central del av scenkonstens infrastruktur, i både arrangörsledet och producentledet. Ofta rör det sig om små aktörer som verkar med begränsade ekonomiska resurser och som därför drabbats särskilt hårt av höjda elpriser och hyreshöjningar.

Inte minst danskonsten drabbades hårt under pandemin och den är en konstform som har en svagare strukturell och institutionell etablering än andra konstformer. Detta är beklagligt med tanke på dansens popularitet, inte minst bland unga utövare. Vi menar att det är viktigt att alla konstformer har möjlighet att utvecklas och uppmanar regeringen att ta initiativ till dialog med dansutbildningarna, företrädare för dansen, institutioner, dansscener och fria utövare, samt att förbättra dansens infrastruktur i Sverige.

Även musikens ekosystem måste adresseras. Det svenska musikundret bygger på en rad offentliga och privata synergier – sångpedagogik i förskolan, kommunala kulturskolan, estetiska ämnen i grund- och gymnasieskolan, förberedande musikutbildningar på folkhögskolor, professionella konstnärliga utbildningar på högskolor, lokala musikscener, kommunala och regionala konserthus, symfoniorkestrar, privata scener och konserthus, evenemangsföretag, besöksnäring, artister, musiker, låtskrivare, ljud- och ljusföretag, musik- och musikstreamingbolag och musikexport. Allt detta hör ihop och skapar musikframgångar och synergier. Med tiden har den kommunala kulturskolans förutsättningar försvagats, musikhögskolornas ersättningar minskat och antalet musikscener i landet blivit allt färre. Teknikutvecklingen, digitaliseringen och globaliseringen av musiken har därtill skapat helt nya förutsättningar. Allt detta påverkar musikens villkor, och om Sverige ska fortsätta vara ett framgångsrikt musikland behövs ett nytt politiskt grepp. Därför menar vi att det är dags att utreda den svenska musikens villkor och förutsättningar.

Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.

2.

Mecenatskapsmodell, punkt 2 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:364 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi menar att frågan om alternativa finansieringsmodeller och mecenatskap är av stor betydelse för att stärka enskilda kulturskapare. I både Norge och Danmark finns det redan etablerade system för mecenatskap för kulturskapare. Norge har t.ex. infört ett system kallat kulturfonden, där en viss procentandel av priset på konst som säljs i Norge, tillfaller fonden och går till att stötta konst och kulturskapare. En vidare internationell utblick visar att t.ex. USA har ett kulturpolitiskt system som i hög grad bygger på mecenatskap och det finns en mängd olika finansieringsmodeller för samtidskulturen.

För att så många kulturskapare som möjligt ska kunna vara självständiga och verka utanför etablerade institutioner behöver den svenska kulturfinansieringen ses över. En sådan åtgärd skulle kunna stärka kulturlivets oberoende. Regeringen borde därför utreda en mecenatskapsmodell, inspirerad av Norge och Danmark, för att främja fristående kulturskapare.

3.

Tillgång till kultur och kulturutövning, punkt 3 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Ewa Pihl Krabbe (S), Johan Andersson (S) och Monica Haider (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 5,

bifaller delvis motion

2023/24:2483 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:271 av Magnus Berntsson (KD),

2023/24:1622 av Anders Ådahl (C) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkandena 7 och 9 samt

2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 32 och 34.

Ställningstagande

Kultursamverkansmodellen har funnits sedan 2011 och omfattar samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna, det civila samhället och de professionella kulturskaparna. Syftet med Kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen, ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer samt föra kulturen närmare medborgarna.

Utredningen av Kultursamverkansmodellen redovisades den 27 september 2023. Vi ser fram emot resultatet av remissbehandlingen och menar att det är av stor vikt att belysa frågan om vad som kan göras för att säkra att modellen bidrar till ett rikt kulturliv i hela landet, även utanför de större kommunerna. Vi vill understryka modellens regionala grund och att den måste kunna förena goda förutsättningar för både regionala och lokala kulturinstitutioner såväl som nya kulturyttringar och det fria kulturlivet. Vi vill betona modellens möjlighet att stärka den fria kulturen och värna principen om armlängds avstånd från politiken. Vi vill att regeringen ska utveckla, förstärka och värna Kultursamverkansmodellen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet